25 maj 2022

Rapportsläpp: Är jordbruket lönsamt?

Från 2019 till 2022 erbjöd Mer mat – fler jobb en företagsanalys till matproducenter. Det blev hela 789 företag som gjorde en företagsanalys i projektet.

Nu har insikterna samlats i en rapport som belyser begreppet lönsamhet. Hur man upplever sin lönsamhet, om man kan påverka sin situation och om insatserna via projektet Mer mat – fler jobb har gett effekt på det egna företagandet.

Av de som svarade på enkätundersökningen efter avslutad företagsanalys svarade 60 % att de bedömer sig vara lönsamma, medan 40 % inte gör det.

Här kan rapporten hämtas som pdf

25 maj 2022

Träckprovdiagnostik vid inköp av livdjur

Odling för larver av stora magmasken (Haemounchus) byts mot PCR-diagnostik.

När laboratoriet räknar ägg vid metoden som används vid rutinanalys är lägsta detektionsgränsen 50 EPG (ägg per gram träck) medan man i en odling där mer material också undersöks ibland kan fånga upp smitta även om djuren har färre parasitägg i träcken. En utökad undersökning är befogat vid livdjursinköp, har man aldrig påvisat stora magmasken i egna besättningen vill man ju inte ”köpa in den”.

Under juni 2022 kommer Vidilab ersätta odlingen med så kallad PCR-analys för att spåra även mindre mängder av stora magmasken. Det är en känslig och specifik metod som visar om det finns DNA från Haemonchus i provet. Genom att ersätta odling med PCR-teknik kommer snabbare svarstider (2-7 dagar) kunna erbjudas. Priset för nya analysen är 345 kronor exkl moms med 10 % rabatt för Gård & Djurhälsans kunder.

I din egen besättning räcker det alltså som regel att göra den grundanalys som ingår i Gård & Djurhälsans rabatt. Rådgör alltid med veterinär innan du begär och betalar för extraanalyser.

Foto Einar de Wit

25 maj 2022

Fårets Dag på Huseby Bruk i Grimslöv

Lördag 24 september 2022

Vill du delta med levande djur eller försäljning av produkter från får och lamm, läs här.

Översta bilden: Pixabay

24 maj 2022

Regeringen vill att vargstammen minskas kraftigt

Källa SVT Nyheter | morgon beslutar regeringen om att återigen låta Naturvårdsverket utreda hur många vargar det ska finnas i Sverige. Dagens stam på cirka 480 i Skandinavien, varav omkring 400 i Sverige, är för stor enligt landsbygsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

Vi hoppas att detta är ett steg på vägen till en vettig förvaltning av vargstammen. Bilden är från träffen med rikspolitiker, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och LRF som hölls i en vårvacker fårhage igår. Mer om träffen kommer. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Läs mer via SVT Nyheter.

SF kommenterade via Ekot

SF och flera av träffens deltagare kommenterar i SR Ekot idag, lyssna här.

24 maj 2022

Exteriörbedömningskurs för köttras

Lammproducenterna har i samarbete med rasföreningarna tagit fram ett nytt koncept för bedömning och gårdsmönstring av lamm. Kursen innehåller en teoretisk del samt studiebesök på gårdar med olika raser för att lära sig att se olika typer av djur. Utbildningen kommer att genomföras av riksdomare som har flera års erfarenhet, där material har tagits fram av avelskommittén.

18–19 juni i Töreboda, Skaraborg
Söndag kl. 10-16
Söndag kl. 9-16

Sista anmälningsdag 3 juni.

Läs mer i Lammproducenternas kursinbjudan och i kursbeskrivningen.

20 maj 2022

Skyddad: Härliga tider, oroliga tider

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

20 maj 2022

FÅRETS DAGAR i Borgholm 2022

Den 30 september–2 oktober 

Läs mer på Södra Kalmar Läns Fåravelsförenings sida

Hämta affischen i pdf-format

19 maj 2022

Gårdar med nötkreatur och gårdar som är mindre levererar fler ekosystemtjänster än andra enligt en ny doktorsavhandling från SLU

Det slutar en bonde var åttonde timme i Sverige och i en del fall upphör då också betesdriften vilket kan minska landskapets variation och försämra den biologiska mångfalden. I en ny doktorsavhandling på SLU i Uppsala har Johan O Karlsson studerat hur nötkreatur i ännu högre grad kan bidra till ett hållbart livsmedelssystem och fler ekosystemtjänster.

Referat via Greppa Näringen med länk till doktorsavhandlingen Livestock as resource users and landscape managers

Foto Elof Nilsson

19 maj 2022

Omröstning i riksdagen visar att en majoritet av kammarens ledamöter vill minska antalet vargar

Igår hölls en omröstning i riksdagen angående ändringar i artskyddet och i förvaltningen av varg. En majoritet av kammarens ledamöter vill minska antalet vargar till 170 och riktar två tillkännagivanden till regeringen om förvaltning av vargstammen:

  • Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
  • Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Läs mer på riksdagens hemsida: Beslut Uppmaningar om ändringar i artskyddet och i förvaltningen av varg (MJU24)

16 maj 2022

Att skaffa får – checklista

Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får. Vi har satt samman en checklista att ha som stöd för att inte missa viktiga dokument, för att skydda sig mot otrevliga sjukdomar och tips om annat som är bra att känna till.

Lycka till med fåren och alltid välkommen till Svenska Fåravelsförbundet!

Vid förflyttning av får (lagkrav)

Vid inköp och försäljning av djur, glöm inte dessa dokument

Hälsa och smittskydd
Största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Det finns flera besvärliga sjukdomar som man absolut inte vill köpa, läs på om Maedi-Visna, fotröta, CODD, och fårens invärtes parasiter. Att följa de karantänsrekommendationer som Gård & Djurhälsan tagit fram ger ett bra skydd mot otrevliga överraskningar!

Köpa får

Härstamning

  • Härstamningsbevis – besättningar som är anslutna till Elitlamm Avel (Elitlamm Avel & Produktion eller Avel Mini) har härstamningsbevis till sina djur. Om du köper ett sådant djur så får du med ett härstamningsintyg som visar djurets ras, närmaste släktingar, vad de har presterat och eventuella avelsvärden och mönstringsresultat.
  • Genbank – allmogeraser och gutefår bevaras i genbank. För anslutning till genbanken krävs Genbanksintyg och inte bara härstamningsintyg. Om du är tveksam kontakta alltid genbanksansvarig före inköp av genbanksdjur.

Mentor, nätverk och kurser

  • SFs lokalföreningar (se Lokalföreningar i huvudmenyn) finns spridda över hela Sverige, de håller kurser och träffar och hälsar nya och blivande fårägare varmt välkomna.
  • Gård & Djurhälsans kurskalender

Regler

Läs- och lyssningstips

Foto Einar de Wit

16 maj 2022

Fårraser i Sverige

Detta är fårraser som funnits i renrasig avel i Sverige de senaste åren. Det besättningsantal som anges visar antalet besättningar som har registrerat renrasiga lamm under 2021.

Bilden ovan visar gestrikefår tillsammans med Claudia Dillmann, tidigare styrelseledamot i SF. Foto Sara Mac Key

Svenska raser

Allmogefåren utgörs av 10 raser: Dala Pälsfår, Fjällnäsfår, Gestrikefår, Helsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Svärdsjöfår, Tabacktorpsfår, Värmlandsfår, Åsenfår

raser_fjallnas

De svenska allmogefåren återupptäcktes under slutet av 1900-talet och bevaras nu som olika raser i levande genbanker.
De olika raserna har sitt ursprung i olika regioner, har ofta hållits i slutna besättningar och varierar både vad beträffar ulltyp, färg och exteriör. Studier har påvisat att raserna även skiljer sig åt genetiskt.
Antal besättningar: 409 | Rasförening: Föreningen Svenska Allmogefår

raser_finull2

Finullsfåret har en glansig, finkrusig och väldigt mjuk ull. Har en ovanligt hög fertilitet och korsingstackor som är delvis finull är vanliga som mödrar i lammproduktion.
Antal besättningar: 106 | Rasförening: Föreningen Svenska Finullsfår

raser_gotland

Gotlandsfårets jämngrå, glansiga och lockiga päls är unik. Har en årstidsbunden brunst, och lammar oftast på våren.
Antal besättningar: 442 | Rasförening: Gotlandsfårsföreningen

raser_gute

Gutefåret är ett ursprungligt svenskt lantrasfår som har många primitiva drag, t ex manhår och dödhår. Rasen kännetecknas av att både baggar och tackor har två välutvecklade horn.
Antal besättningar: 83 | Rasförening: Föreningen Gutefåret och GutefårAkademin

raser_jamtlandsfar

Jämtlandsfåret är en ras som har utvecklats i Sverige under 2000-talet ur svenska sveafår (köttrasfår) som korsats med merino i syfte att skapa en kombinationras för kött- och ullproduktion. Ullen är finfibrig och mjuk.
Antal besättningar: 15 | Rasförening: Avelsföreningen Jämtlandsfåret

raser_rya

Ryafåret har en ull som är lång, stark och glansig, men ändå mjuk. Rasen är utrotningshotad, fler uppfödare behövs.
Antal besättningar: 36 | Rasförening: Föreningen Ryafåret

Utländska raser

raser_dorper

Dorpern har avlats för klimatmässigt hårda förhållanden i Sydafrika, och den klarar både hetta och extrem kyla. Ömsar sin ull spontant. Utgörs av två raser, Dorper som har svart huvud respektive Vit Dorper.
Antal besättningar: 33 | Rasförening: Svenska Dorperföreningen

raser_dorset

Dorsettackor kan brunsta året runt. Korsningar mellan Dorset och finull (FinDor) är populära som moderras i s.k. treraskorsningsproduktion, de betäcks då med Texelbagge eller annan yngre köttras.
Antal besättningar: 13 | Rasförening: Svenska Dorsetföreningen

raser_leicester2

I Sverige har unika ”nordiska” egenskaper utvecklats hos Leicesterfåret, som ullkvalitet och pälshår. Den renrasiga produktionen är främst inriktad på kombinationen av bra slaktkroppar och vita pälsskinn.
Antal besättningar: 53 | Rasförening: Svenska Leicesterfårföreningen

raser_kof

Det ostfriesiska mjölkfåret har avlats för hög mjölkproduktion. Mjölkning av får är inte vanligt i Sverige, men de flesta som mjölkar har oftast ostfriesiska mjölkfår, eller korsningar med denna ras.
Antal besättningar: 0 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Poll Merino är en ny ras i Sverige, ett hornlöst Merinofår avlat för hög tillväxt och ullproduktion som är robust i olika klimatförhållanden. Ullen är av typisk merinokaraktär.
Antal besättningar: 1 | Rasförening: Swedish Poll Merino Association

bildspel_raser_OD

Oxford Down – Hör till gruppen ”tyngre köttfår”. I Danmark används den ofta liksom Shropshire i julgransplanteringar då den betar skonsamt och ej skadar träden.
Antal besättningar: 6 | Rasförening: Oxford Downföreningen

Shropshire – Lugna, lätthanterade, mycket tysta djur med stark flockinstinkt. God tillväxt i förhållande till rasens storlek ger tidig slaktmognad.
Antal besättningar: 2 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

raser_suffolk

Suffolk är ett harmoniskt och stort får, tackor väger 80–100 kg och baggar 120–140 kg. Har ett lugnt men levande temperament och utpräglad flockinstinkt.
Antal besättningar: 33 | Rasförening: Svenska Suffolkföreningen

raser_texel2

Texel är den mest populära faderrasen inom svensk lammproduktion. En lugn och lätthanterlig ras som är lätt att stängsla in.
Antal besättningar: 65 | Rasförening: Svensk Texelförening

raser_svartnos

Walliskt svartnosfår är ett bergsfår anpassat för bete i alpterräng. En kombibationsras för kött- och ullproduktion.
Antal besättningar: 1 | Rasförening: Walliska Svartnosfårsföreningen

raser_borderl

Border Leicester är ett stort får med lugnt temperament. Rasen kommer från Storbritannien men har exporterats till alla stora fårländer.
Antal besättningar: 0 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Australian Border Leicester är vanlig som moderras i Australien.
Antal besättningar: 0 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Babydollfår är småväxta får med korta ben. De används som betesdjur i vinodlingar och fruktträdgårdar, framför allt på på Nya Zeeland.
Antal besättningar: 0 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Kerry Hill är en brittisk ras som härstammar från höjderna runt byn Kerry som ligger vid den Walesiska/Engelska gränsen. Fåren är vita med svarta teckningar runt öron, ögon, mule och på benen. 
Antal besättningar: 0 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Skruvhornsfår, eller Racka som den också kallas, är en ungersk ras som har långa raka skruvade horn. 
Antal besättningar: 1 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Spaelsau är ett samlingsnamn för flera närbesläktade norska fårraser. Spaelsau har mycket gamla anor och fåren är härdiga och av lantrastyp.
Antal besättningar: 0 | Rasförening: Ingen svensk rasförening

Fler bilder

På vårt Instagramkonto finns bilder på nästan alla fårraser som idag finns i Sverige.

16 maj 2022

Vilket Elitlammsprogram ska jag välja?

https://youtu.be/Gz-_f5vhVuU

13 maj 2022

Skyddad: Carl, Kalle, Karin, Camilla

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

13 maj 2022

Skinnmässa 2022

Suderbys Herrgård söndag 22 maj

För 13:e året arrangeras Gotlands skinnmässa av föreningen Skinnriket Gotland. Mängden deltagande lammskinn och produkter har ökat år från år i de olika tävlingsklasserna. Det finns även 9 klasser (P1-P9) där mässbesökarna avgör vem som vinner genom att rösta på publikens favorit.

Vem blir årets vinnare av titeln året Gotländska skinnbesättning? Den 22:a vet vi svaret.

Frågor/kontaktperson: Kjell Nilsson, info@grautegard.se, 070-4712999

Hämta programmet här

Foto Elof Nilsson

13 maj 2022

Camilla Hjort

Jag är 41 år ung, och bor tillsammans med man och två barn på en gård i Njurunda, Västernorrland sedan drygt 13 år tillbaka.

Dit kom vi, min man och jag, efter studier vid Luleå tekniska universitet. Där studerade jag rättsvetenskapliga programmet. Jag föddes och växte upp i Täby och redan 1987 blev 4H-gården Rönninge By mitt andra hem. Där lärde jag mig mjölka kor, sköta gården, rida/köra hästar och förlösta lamm. Jag har alltid varit intresserad av djur och det var en självklarhet att det skulle finnas många olika djurslag på gården, trots att både min man och jag har andra heltidsarbeten utanför gården.

På vår gård finns det, förutom en lite besättning får (Gotlandsfår, Texel samt blandningar däremellan), även Linderödssvin, hästar, bin, hund, katter och ett gäng med fjäderfän av olika slag.

Jag brinner för fårnäringen, såväl stor som liten. Hantverk är en stor passion för mig, då jag gärna förädlar både skinn och ull. Det till stor vikt för mig att fårprodukterna håller hög klass. I min ryggsäck finns även många år inom restaurangbranschen, främst på gormetrestauranger i Stockholm. Där lärde jag mig hur enormt viktig köttkvalitén är.

Jag har alltid haft ett stort intresse för föreningsliv och ideella organisationer. Detta har genomsyrat hela mitt liv, från ledare inom 4H till styrelsen i bostadsrättsföreningen och ordförande för friluftssektionen på universitetet. Jag har även hjälpt till att ta fram snowboardlärarexamen i Friluftsfrämjandet och sitter numera i Kyrkofullmäktige i Njurunda församling. Jag gillar att vara kreativ och ser ofta positivt på klurigheter.

Utanför gården har jag arbetat statligt i många år och tycker att ekonomi och juridik är himla roligt. Jag har bland annat arbetat på Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Familjens jurist. Jag har även drivit eget med bla. Juridisk- och ekonomisk verksamhet. Sedan 2019 har jag varit kassör i Västernorrlands fåravelsförening och även styrelsemedlem i den lilla lokala fårföreningen i Njurunda. När jag inte arbetar eller ägnar mig åt föreningsliv är jag gärna ute i skogen och jagar vilt, vilket är en nyvunnen passion sedan några år tillbaka och ger mig energi och återhämtning.