2 mar 2024

Vinnare i Ull-SM 2024

Vinnarna finns på Ullviljas hemsida och presentation av vinnarfällarna kan ses på YouTube (börjar ca 50 min in).

2 mar 2024

Avelsvärdering 2024

De uppgifter som du registrerar om dina lamm ligger till grund för den avelsvärdering som görs två gånger per år.

Brytdatum för avelsvärderingarna, d.v.s. sista dag för registrering av uppgifter i Elitlamm, är 2023:

  • Söndag 23 juni
  • Söndag 18 augusti

Om du innan avelskörningarna har registrerat årets lamm i avelsregistret så får lammen avelsvärden baserade på släktingars avelsvärden. Men även på födelsevikt och 60 dagarsvikt, om du har registrerat dessa. Om du har registrerat mönstring så får lammen avelsvärden baserade även på egna mönstringsuppgifter.

Läs här vad du behöver göra i Elitlamm för att dina lamm ska få avelsvärden.

Raser som ingår i avelsväreringen är Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlandsfår och Jämtlandsfår. Även många korsningsfår avelsvärderas, läs mer här.

Nya avelsvärden beräknas publiceras den 4 juli respektive 29 augusti.

Foto Anna Törnfelt

2 mar 2024

Viktig information om årets avelsvärdering

Här finns information om viktiga datum, vilka djur som avelsvärderas och om vad du behöver göra i Elitlamm inför årets avelskörningar.

Du som har djur av raserna Leicester, Finull, Rya, Texel, Suffolk, Dorset, Oxforddown, Shropshire, Gotlands- eller Jämtlandsfår får avelsvärden på dina djur. Även en del korsningsdjur får avelsvärden.

Avelsvärdena uppdateras två gånger per år: i juli och september. Lammen som fötts efter förra avelsvärderingen i augusti 2023, får sina första avelsvärden i sommar, förutsatt att du gjort det som behövs i Elitlamm (se nedan).

Brytdatum 2024

Brytdatum för avelsvärderingarna, d.v.s. sista dag för registrering av uppgifter i Elitlamm:

  • 23 juni
  • 18 augusti

Nya avelsvärden beräknas publiceras den 4 juli respektive 29 augusti.

Du som har tidig lamning och som gör ditt livdjursurval före september

Var noga med att registrera dina uppgifter i juni före sista datum enligt ovan. Det gäller lamningsregistreringar, samt ev. 60-dagars vikt och mönstringsresultat om dessa är genomförda. Då får du avelsvärden på dina lamm baserat på tillgänglig information och har möjlighet att använda dessa vid urvalet.

Läs nedan om vad du behöver göra i Elitlamm för att förbereda lammen för avelsvärderingen

Elitlamm Avel & Produktion

För att djurets avelsvärden ska visas behöver du göra följande i Elitlamm Avel & Produktion:
1. Registrera lamning, lägg gärna in födelsevikter samtidigt.
Använd menyn Lamning-Registrering-Registrering av lamning eller Elitlamm Puls.
2. Registrera ev. 60-dagars vikt. Använd menyn Vägning-Registrering-…
3. Om lammen ska gårdsmönstras, skapa en mönstringsomgång och välj rätt mönstringsform.
Använd menyn Avel-Mönstringsomgång-Skapa/ändra mönstringsomgångar. Har du lamm som ska mönstras på olika sätt skapar du olika mönstringsomgångar, t ex en för päls och en för ull. Om lammgrupper med samma mönstringsform fötts upp under olika förhållanden eller skiljer sig mycket i ålder, skilj dem i flera mönstringsomgångar för att få rättvisa avelsvärden.
4. Avsluta betäckningsgruppen/grupperna och för över lammen i Mönstringsomgången.
Använd menyn Avel-Omgång-Avsluta betäckningsgrupp och registrera eventuellt lammen i en mönstringsomgång.
5. Registrera mönstringsresultat och 110-dagarsvikt i Mönstringsmenyn.
Använd menyn Avel-Mönstring-Registrera mönstring.

Lamm som är registrerade men inte har blivit mönstrade före brytningsdatumen ovan, får avelsvärden baserade på tillgänglig information.

D.v.s. gör minst punkt 1 senast angivet datum om du vill ha avelsvärden på dina lamm redan i första avelskörningen, även om du inte hunnit mönstra.

Elitlamm AvelMini

För att djurets avelsvärden ska visas behöver du göra följande i Elitlamm AvelMini:
1. Registrera lamning, lägg gärna in födelsevikter samtidigt. Använd menyn Lamning.
2. Om lammen ska gårdsmönstras, skapa en mönstringsomgång och välj rätt mönstringsform. Har du lamm som ska mönstras på olika sätt skapar du olika mönstringsomgångar, t ex en för päls och en för ull. Om lammgrupper med samma mönstringsform fötts upp under olika förhållanden eller skiljer sig mycket i ålder, skilj dem i flera mönstringsomgångar för att få rättvisa avelsvärden.
3. Registrera mönstringsresultat och 110-dagarsvikt. Använd menyn Registrera mönstring.
Lamm som inte har blivit mönstrade före brytningsdatumen ovan, får avelsvärden baserade på tillgänglig information.

D.v.s. gör minst punkt 1 senast angivet datum om du vill ha avelsvärden på dina lamm redan i första avelskörningen, även om du inte hunnit mönstra.

Mer att läsa om avelsvärderingen: se artiklar under fliken Elitlamm/Avelsvärdering

1 mar 2024

Skyddad: I nöd och lust

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

1 mar 2024

Hallå där … Anna Törnfelt

Vad händer just nu i förbundet, vad jobbar styrelseledamöterna med och vilka är deras hjärtefrågor? Idag frågar vi Anna Törnfelt.

Anna Törnfelt bor på Ollajvs Gård i Alskog utanför Ljugarn på sydöstra Gotland. Där har hon och familjen en besättning av Gotlandsfår och dikor. Anna har bott på Gotland i 30 år och varit engagerad inom fåravelsföreningen och LRF i många år, 2020 valdes hon in i SF:s förbundsstyrelse. Ursprungligen kommer Anna från Hälsingland och dit återvänder hon ofta för att träffa familjen, få utlopp för sitt hängivna intresse för skidåkning och att jaga älg i hembygdens skogar. Bilden är en selfie i skidspåret. På Gotland blir det mycket rådjursjakt och vallhundsträning.

Vilka av förbundets frågor har du på ditt bord?

De frågor som jag arbetar med inom Fåravelsförbundet är ekonomi, avel och semin samt näringspolitik. Olika perioder på året arbetar jag mer eller mindre med dessa frågor. Under höstarna är det till exempel väldigt mycket runt semin.

Vad är aktuellt just nu inom dina verksamhetsområden?

Just nu jobbar jag med att få boksluten för SF och Stiftelsen Svensk Fårforskning klara. Även frågor om utveckling av avel och digitaliseringen av riksbedömningen har varit aktuella på senare tid. Hur seminverksamheten ska fungera i framtiden behöver vi också fortsätta att jobba med, för att få långsiktighet och kompetens som säkerställer den.

Vilka är de största utmaningarna inom dina områden?

De största utmaningarna är finansiering till allt vi vill göra. På avelssidan behöver vi både resurser i form av kompetens och finansiering till utvecklingen av avelsvärderingen, så att vi exempelvis kan få fler avelskörningar och ytterligare parametrar på olika egenskaper att följa upp och ta med i de olika rasernas avelsprogram.

Hur är det med framgångar, har det hänt något roligt eller bra på sistone?

Extra trevligt är då vi lyckas med export till något annat land av semindoser och denna vecka har vi lyckats få iväg semindoser till Storbritannien av Gotlandsfårsperma. Det ger ett välkommet bidrag till seminverksamhetens intäkter, vilket betyder mycket då vi jobbar med små resurser.

Om vi ser lite mer långsiktigt, åt vilket håll vill du föra dina hjärtefrågor?

Jag skulle vilja att vi får en långsiktig lösning på vår seminverksamhet och att svenska fårägare ska kunna få tillgång till bra avelsmaterial på ett smittsäkert sätt. Detta både för inhemsk produktion och import av raser vi inte har i större utsträckning.

Om du får önska dig en stor förändring under 2024, vad skulle det vara?

Under 2024 skulle jag vilja att vi hittar lösningen för seminverksamheten så att den kan fortgå och att vi kan tappa nya baggar till hösten. Likaså vill jag att samarbetet med Växa gällande avelsvärderingen får en lösning. Problemet är att det är brist på riktigt duktiga genetiker inom husdjursvärlden.

Mer hallå där ...

Här samlas intervjuerna efter hand som de blir klara.

1 mar 2024

Gödsel – ingen skitsak!

När vi nördiga fårägare missionerar om hur härligt det är att ha får, och försöker övertala kollegor till att skaffa får, så är fårens gödsel sällan ett argument som vi använder. För verkligheten är ju att den ströbädd som fåren vid betessläppet på våren lämnar efter sig i fårhuset har varit upphov till mången gråt och tandagnisslan genom åren.

Krönikör är Einar de Wit, fotot togs av någon i familjen de Wit

För många år sedan berättade en uthyrare av Bobcats (en jättebra manick att gödsla ut fårhus med), att ”det finns tre sorters fårägare”.

Den första gruppen är de som gödslar ut fårhuset direkt efter betessläppet på våren. ”Då är det gjort”.

Sedan har vi dem som tajmar in utgödslingen med sin sommarsemester. ”Då har vi tid”.

Men sedan finns en grupp (inte så liten) som några veckor innan installningen i oktober kommer på att ”shit, jag har inte gödslat ut i fårhuset!”

Själv kör jag ut min gödsel i februari, så jag tillhör tydligen någon fjärde grupp (som förmodligen inte ens existerade vid denna tid).

Många nyblivna fårägare har nog stått med en grep och en skottkärra, och efter trettio sekunders spettande utbrustit ”hur i herrans namn ska detta gå till?!” Fårens djupströbädd är nämligen sällsynt hård och seg och låter sig svårligen påverkas av mänskliga muskler. Nu hör man ibland käcka tillrop som ”Det är bara bra med ett litet träningspass ibland”, eller ”Lite rörelse är bra för kroppen”. Nu vet ju alla som verkligen försökt att detta bara är skitsnack! I verkligheten handlar detta bara om ett självskadebeteende som enbart leder till ryggskott och mörka tankar om mänskligheten.

Jag kan tänka mig att det funnits nyblivna fårägare som upphört med fåren för att utgödslingen blivit för ansträngande. Men de flesta inser nog att man istället får göra ett ryck och öppna upp några portar i fårhuset och lägga på lite grus så att verksamheten kan maskineras. När man istället för med en grep kan få ut gödseln med en joystick har man förvandlat ett belastande problem till en viktig resurs för ett cirkulärt jordbruk.

Det är ju faktiskt jättebra med skit!

/Einar

1 mar 2024

Branschutvecklingspengen öppnar för nya ansökningar 1 mars 2024

För att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i värdekedjan för svensk gris-, nöt-, och lammköttproduktion avsätter Sveriges köttbönder varje år tre miljoner kronor till Branschutvecklingspengen.

Årets kriterier är satta för att möta aktuella behov och utmaningar inom respektive djurslag. Rådgivare, veterinärer, köttproducenter, forskare, entreprenörer: Var med och sök projektmedel som bidrar till framtidens hållbara köttproduktion!

Svenska Köttföretagen, som ägs av 90% av slakteribranschen, öppnar nu nionde utlysningen av Branschutvecklingspengen. Genom åren har stödet från Sveriges köttbönder bidragit till konkreta insatser för svensk köttproduktion. Det finns i år särskild anledning att lyfta djurhållningens och köttproduktionens roll i framtidens matsystem.

"Sett till oron i vår direkta närhet är svensk köttproduktion i fokus för vår försörjningsförmåga och beredskap. Det ställer krav på fortsatt innovation och utveckling med hänsyn till lönsamhet och god djuromsorg."
Hans Agné, VD Svenska Köttföretagen.

Årets utlysning öppnar upp 1 mars och sista dag för ansökan om projektmedel är 30 april. Fördelningen mellan djurslagen är densamma som tidigare år. Projekt till grisproduktion har 65% andel, nötköttsproduktion 30% och lammköttsproduktion 5% av totalsumman på cirka tre miljoner kronor.

"Det finns tydligt uttryckta behov i samtliga tre djurslags kriterier i år. Vi ser fram emot många innovativa projektidéer bland årets ansökningar. Och vi ser gärna nytänkande samarbeten både vad gäller genomförande och finansiering."
Ulrika Åkesson, ansvarig Branschutvecklingspengen Svenska Köttföretagen

Mer om Branschutvecklingspengen på Svenska Köttföretagens hemsida

28 feb 2024

Aktuellt om blåtunga hos får

Under hösten 2023 rapporterades ett omfattande utbrott av blåtunga hos nötkreatur och får i Nederländerna. Utbrottet orsakas av en variant av sjukdomen, serotyp 3 (BTV-3) som är ny för norra Europa.

Bilden visar ett får från utbrottet i Nederländerna med typiska symtom på blåtunga: svullnad i huvudet och salivering. Foto Rene van den Brom, Nederlandse Voedsel en Waren Autoriteit.

Text: Erika Chenais och Hedvig Stenberg, Statens veterinärmedicinska anstalt

Utbrottet fick en mycket snabb spridning men bromsade in under vintern, då de sjukdomsspridande svidknotten inte är aktiva. Virusspridningen förväntas ta ny fart och även spridas till andra länder under sommarhalvåret 2024. För närvarande finns inget vaccin mot BTV3. Sverige är i dagsläget fritt från blåtunga och sjukdomsfriheten övervakas årligen genom tankmjölksscreening och provtagning av avelsdjur men det går inte att utesluta att sjukdomen kan komma att spridas till Sverige under de närmaste åren.

Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare och kameldjur. Hos får ger sjukdomen varierande grad av kliniska symptom beroende på serotyp, med en dödlighet upp till 20% hos vuxna djur (50% hos lamm). Namnet blåtunga kommer av att sjuka djur i enstaka fall kan få kraftigt svullen och blånad tunga. Vanligare symptom vid blåtunga är:

  • feber
  • nedsatt allmäntillstånd
  • aptitlöshet och avmagring
  • ökad salivation (dreglande)
  • rodnad, svullnad och sår i mun, nos och ögon-slemhinna
  • svullnad i huvud- och halsregionen
  • stelhet och hälta
  • kronrandsinflammation och klövkapselavlossning

Sjukdomen orsakas av ett virus som smittar via blodsugande svidknott. Spridning av blåtungevirus sker alltså inte direkt mellan djur, och endast under den del av året som svidknott är aktiva. Svidknotten kan inte flyga långt på egen hand men de kan färdas långa sträckor med vinden. Utbrottet av blåtunga i Sverige 2008 (som orsakades av blåtungevirus av serotyp 8, BTV 8) tros ha uppkommit då infekterade svidknott blåste in från norra Tyskland eller Danmark. Människor kan inte bli infekterade men kan sprida blåtungevirus mellan djur genom att till exempel använda samma kanyl till flera olika djur. Sjukdomen kan också spridas genom att infekterade djur flyttas när de befinner sig i en fas av sjukdomen då de har virus i blodet. Om sådana djur flyttas till en plats där det finns svidknott som kan sprida smittan vidare kan sjukdomen etableras i ett nytt område.

När ska blåtunga misstänkas? Blåtunga ska misstänkas om ett eller flera djur i en besättning med får eller nötkreatur har feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, dreglar kraftigt och haltar under sommarhalvåret. Blåtunga är listad enligt EU:s djurhälsolag och är en så kallad ”åtgärdssjukdom” i Sverige och anmälningspliktig. Djurägare som misstänker sjukdomen ska kontakta veterinär. Utan ett vaccin finns det tyvärr inte så mycket som kan göras för att skydda djuren. Vid ett konstaterat fall kommer Jordbruksverket att besluta om förflyttningsrestriktioner. Preliminär information från Nederländerna visar att djur kan skyddas från infektion om de stallas in. Jordbruksverket och SVA kommer att följa utbrottet i Nederländerna noga för att utvärdera hur BTV-3 breder ut sig, utvecklingen av vaccin, konsekvenser för djur och produktion samt undersöka tänkbara skyddsåtgärder.

Hösten 2008 påvisades Blåtunga i Halland, här kan man läsa om utbrottet och vaccinationskampanjen som genomfördes i södra Sverige. Troligen hade infekterade svidknott blåst in från Danmark eller Tyskland. Sverige blev indelad i skyddszoner och får fick inte passera dessa gränser. Detta ställde bland annat till problem för landets baggauktioner, då vissa baggar inte kunde transporteras till autionsplatserna. Då fick ägarna träda in i auktionsringen istället. Året efter var problemet borta. Foto Einar de Wit

28 feb 2024

”Att sälja mer ull skulle göra produktionen roligare att satsa på.”

I projektet “Affärsmodeller för hantering av svensk ull” finns en arbetsgrupp knuten till att utveckla ullinsamling i östra Svealand. Under början av februari hölls ett bredare möte med råullinsköpare i området, där även fårklippare var inbjudna. På mötet diskuterades utbud och efterfrågan av råull i området, samt nyttan med en ullinsamlingsstation. Referensgruppen gav värdefulla inspel för fortsatt arbete.

I arbetsgruppen ingår Annkristin Hult, Anna Alm som är ordförande i Stockholm Uppsala Fåravelsförening, Charlotte Raab, ullrådgivare, Liselotte Öhrling, blivande ullrådgivare samt Mats Pettersson, Fia Söderberg och Titti Strömne från Arena svensk ull.

Enkätundersökning

En enkätundersökning genomfördes i november och december 2023 som riktade sig till fårägare i området.

280 fårägare svarade på enkäten. Sammanfattningsvis visade undersökningen att:

  • Cirka 80 % av de svarande har 29 får eller färre, i snitt representerar svaren ca 5500 får.
  • 80 % av besättningarna klipper 2 gånger per år och ullen finns tillgänglig från april och nov då flest gårdar klippt.
  • Störst mängd ull finns från 1. Gotlandsfår 2. Allmogeraser 3. Korsningar.
  • Cirka 50 % av besättningarna slänger all eller delar av ullen.
  • 73 % är intresserade att sälja till ullstation.
  • Priset och enkelheten är viktigt, men även utbildning i ullhantering efterfrågas.

När Arena svensk ull ringde runt till 6 olika ulluppköpare i området framkom det att det finns en spridning i vad olika uppköpare önskar för typ av ull. När vi gör en överslagsräkning på hur mycket ull som finns tillgänglig och efterfrågan saknas det ull från korsningar (Lantras x Köttras), Leicester, Finull och Texel.

Tipsa

-Nu vill vi vill gärna hitta en entreprenör som är intresserad av ullinsamling i östra Svealand, säger projektledare Titti Strömne. Tipsa oss gärna! avslutar hon.

Kontakt Titti Strömne
titti@arenasvenskull.se

Nyhetsbrev

Vill du få Arena Svensk Ulls nyhetsbrev? Anmäl dig här.

27 feb 2024

Södermanlands Läns Fåravelsförening

Det här händer hos Södermanlands Läns Fåravelsförening

Medlemmarna i Södermanlands Läns Fåravelsförening kallas till Årsmöte

Torsdag 7 mars 2024 klockan 18.30
Malmköpings värdshus

18.30 Alla medlemmar bjuds på Soppa-kaffe och semla

19.30 Håller Tranås skinn berederi ett föredrag om dess verksamhet.

20.00 Årsmöte, sedvanliga Årsmötesförhandlingar finns i lokalen. Hämta föredragningslistan.

Anmäl senast söndag 3 mars för att maten ska kunna beräknas, till 
Eva Henriksson, eva.henriksson@telia.com eller 070-3966612.

Vi har som vanligt ett lotteri med fina priser.
Ta gärna med något till prisbordet.

Hjärtligt välkomna
Styrelsen

HKscan bjuder in lammleverantörer till studiebesök på anläggningen i Linköping

Onsdag 29 mars 2023 åker vi med egna bilar till Linköping. Samling vid vakten Tornbyvägen klockan 09.30. Dagen avslutas 14.00.

Vi får se lammslakten och besöka skinnkällaren.

Under dagen pratar vi om hur vi kan öka produktionen och förbättra kvalitén på slaktlammen.

Antalet platser är begränsat, så först till kvarn….

Anmäl senast onsdag 22 mars till:
Karin Ericson karin@ekebygard.net 070-6608781
Vid anmälan ange namn, mobil, e-post och ev. leverantörsnummer.

Välkomna!

Information

Vi hjälps åt att hålla koll på rovdjuren

För aktuell rovdjursinformation i Sörmland kolla här ››

Har du inte anmält dig till Länsstyrelsens tjänst Rovdjursalert kan du göra det via länken ovan.

Använder du e-post?

Föreningen vill gärna kunna använda e-post för att snabbt och billigt kunna skicka information till medlemmarna.

Så, skicka ett mail till Karin Ericsson, karin@ekebygard.net, så att vi får tillgång till din e-postadress.

Vi kommer också att skriva in den i en kommande medlemsmatrikel. Om du inte vill att din e-postadress publiceras i matrikeln, ange det i ditt mail.

Styrelse 2023

ORDFÖRANDE, AVELKONTAKTPERSON, ELILAMMANSVARIG
Anne Kron
Regna Gåsenäs 152
640 10 Högsjö
070-570 56 12
anne.kron@telia.com

VICE ORDFÖRANDE, SLAKT- OCH MARKNADSANSVARIG
Camilla Widen
Hökhult Hemmingstorp
643 95 Vingåker
073-399 98 28
camilla.cajsa@gmail.com

SEKRETERARE, ROVDJURSANSVARIG
Eva Henriksson
Ramsta 1
642 98 Bettna
070-39 666 12
eva.henriksson@telia.com

KASSÖR
Carina Paus
Herresta Godsförvaltning
647 91 Mariefred
073-708 35 31
carina@herresta.se

ULL- OCH SKINNANSVARIG
Kerstin Gustavsson
Malmby Lilla Lundby 1
649 94 Strängnäs
072-388 70 66
lundbykerstin@gmail.com

SLAKT- OCH MARKNADSANSVARIG
Niklas Karlsson
Vängsö Nystugan
635 35 Stora Sundby
070-524 16 63
skolby.gard@gmail.com

AVELKONTAKTPERSON, SLAKT- OCH MARKNADSANSVARIG
Gustaf Weden
Öja Gård
635 35 Stora Sundby
070-768 77 64
gustaf.weden@kliwe.se

UTBILDNINGSANSVARIG, ULL- OCH SKINNANSVARIG
Charlotte Sommarine
Hemsta Gård
642 91 Flen
070-787 78 71
ch.sommarin@gmail.com

27 feb 2024

Skånes Fårintressenter

Välkomna till vår förening!

Inbjudan till årsmöte

Välkomna på årsmöte!
Datum: Lördag 9 mars
Tid: 12:00
Plats: Hurva Gästgivaregård

Vi börjar med att äta middag på Hurva Gästis som KLS, HKScan och Skånes Fårintressenter bjuder på.

Efter maten informerar Emma Holmstedt från KLS och Patrik Setzman från HKScan om marknadsläge och framtid.

Därefter sedvanliga årsmötesförhandlingar, se dagordning.

Önskar ni skicka in några motioner eller skrivelser så ska detta vara styrelsen tillhanda senast 6 mars.

Anmälan krävs för att kunna planera maten (anmäl ev. specialkost).
Anmälan görs senast 6 mars till ola.vilbern@telia.com märk med ”Årsmöte”

Välkomna önskar styrelsen
Skånes fårintressenter

Tovningskurs

Den 27 januari 2024 hade Skånes Fårintressenter en tovningskurs för Christel Jönsson. Sex kunskapstörstande deltagare och en mycket duktig kursledare!

Vi gick igenom nåltovning, rulltovning och en massa runtomkring. Finns mycket att lära sig kring tvätt av ull samt vilken sorts ull som passar beroende på vad man ska göra med den. Alla raser är bra till olika saker 👌

Text och bild Linda Jonsson i Skånes Fårintressenter. Fler bilder finns här.

Medlemsträff med studiebesök

Välkomna till Ola och Ingrid Dahlgren, Röke

Datum: Lördagen 18 november 2023
Tid: 12-14
Plats: Äljalt 4151, 282 93 Röke

Vi börjar träffen med att HK Scan bjuder på lättare lunch.

Styrelsen berättar sedan lite vad som är på gång samt vad som händer just nu i vargfrågan i Skåne.

Ola och Ingrid välkomnar oss sedan till sitt nybyggda fårstall där de visar runt och berättar om sitt företag. Ola och Ingrid var årets nominerade ifrån Skåne på årets riksstämma till priset Årets Fårföretagare.

Anmälan gärna för matens skull!

Anmälan görs senast 15 November till: eric.adseke@gmail.com, 0733-967796

Välkomna önskar styrelsen!
Skånes fårintressenter

VÄLKOMNA TILL ALNARPS LAMM & FÅRDAG

Vi behöver dubbla produktionen! 

Digitalt möte: Torsdagen den 29/4 2021 kl. 18.00-20.30

Vi vill samla olika aktörer inombranschen, såsom studenter, producenter, rådgivare, näringsliv och myndigheter för att belysa och lyfta olika aktuella ämnen och forskningsresultat inom området.

Idag minskar antalet får och lamm i Sverige. Våra betesdjur är viktiga för att vi ska kunna nå våra miljömål och bibehålla våra naturbetesmarker och den biologiska mångfalden. Ser vi enbart på konsumtion, produktion och import av lammkött finns det en stor potential att öka svensk lammproduktion. Är det möjligt, och vad behövs för att vi ska kunna öka vår svenska lammproduktion?

Program:

  • Välkomna – Madeleine Magnusson, Inst.Biosystem och teknologi, SLU 
  • Inledning – Moderator Anna Kristoffersson, Skånes fårintressenter
  • Svensk produktion i ett internationellt perspektiv – Viktoria Östlund, LRF Kött
  • Trender inom svensk får- och lammarknad – Åsa Lannhard Öberg, Jordbruksverket
  • Hur ser marknaden ut – vilka krav finns? – Elisabet Svensson, HKScan

Paus

  • Fårens betydelse för naturbetesmarker och den biologiska mångfalden – Ingela Löfquist, Hushållningssällskapet
  • Får och Lammforskning vid SLU Skara – Katarina Arvidsson Segerkvist, Inst. Husdjurens
  • miljö och hälsa, SLU
  • Min produktion – Vad behövs för att jag ska fortsätta och eventuellt utöka min produktion? Lammproducent Eric Adseke, Sösdala
  • Avslutande diskussion – Vad behövs för att vi ska kunna öka produktionen?

Anmälan här
Avgift: Gratis

Dagen arrangeras av: Inst. Biosystem & teknologi vid SLU, SLU Partnerskap Alnarp, LRF-Skåne & Skånes fårintressenter


Årets nyhet vid årsmötet för 2021

Årsmöte 9 mars kl 18 via Teams. Anmälan senast 8/3 till Marie Gardesson: marie.tornetorp@gmail.com

I år gör vi en satsning för att uppmärksamma våra medlemmars fantastiska jobb med fåren. Vi har därför bestämt att vi tillsammans skall lyfta fram allt bra som görs ute på gårdarna genom att nominera kandidater inom de olika kategorierna.

För att nominera anger ni namn på företaget/personen som nomineras och en kortare motivering till varför just den skall vinna. Ange också vem som nominerar. Gör som följer och skicka till marie.tornetorp@gmail.com senast den 6 mars.

Styrelsen utgör en jury som utser en vinnare för varje kategori. Fina priser utlovas.

Årets bästa skånska lammsatsning
Nominera någon lämplig till årets lammsatsning för 2020. Har du eller har någon du känner gjort en större satsning eller investering i sin lammproduktion det gångna året? Satsningar på just får och lamm behövs, efterfrågan på produkterna är stor och utvecklingspotential finns och behöver därför belysas på ett trevligt sätt. Beskriv vilken satsning som gjorts och en liten motivering till varför just denna investering förtjänar detta pris.

Årets skånska slaktlammsproducent
Nominera någon som förtjänar priset för bästa skånska lammproducent. Har du eller någon du känner levererat/sålt riktigt fina lamm till slakt under 2020 så passa på att nominera till denna kategori. Vi behöver belysa och uppmuntra till kvalitativ lammproduktion för att förse marknaden och konsumenten i butiken/restaurangen med fantastiska lamm.

Årets skånska lammlåde försäljare
Nominera en lammlåde försäljare som förtjänar lite extra ljus i tillvaron. Att nå ut direkt till kund kan ge lite extra klirr i kassan samtidigt som det sprider positiv kunskap om lammproduktion och bondens verklighet direkt till konsumenten utan många mellanhänder.
För många är detta ett viktigt sätt att kommunicera flera budskap och därför är det viktigt att lyfta denna viktiga försäljningskanal.

Årets skånska gårdsbutik med satsning på lammprodukter
Nominera en gårdsbutik som säljer produkter från sina lamm och får hemma på gården.
Det kan vara hela spektrat, ull, kött, skinn och upplevelser runt gårdens lammproduktion. Gårdsbutikerna har ett viktigt syfte att locka ut konsumenten på landsbygden både för att visa upp den goda djurhållningen som finns, men också den fina kvalitet som våra skånska lamm ger i form av kött, ull eller skinn.

Inbjudan till webinformationsmöte om fårsjukdomen CODD

Tisdagen den 19 januari kl. 19.00-21.00

Det första fallet med CODD (Contagious ovine digital dermatitis/Smittsam digital dermatit hos får) i Sverige kom under 2019 och under hösten 2020 konstaterades ett andra fall av CODD, också det i Skåne. CODD är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar. Det behövs mer kunskap hos varje fårägare och vi måste kraftsamla i fårbranschen för att förhindra att CODD etablerar sig i Sverige.

Syfte med informationsmötet är:

  • Ökad kunskap om CODD
  • Förebygga smittspridning om CODD

Kvällens program:

  • Gudrun Haglund-Eriksson, Svenska Fåravelsförbundet och Tomas Olsson, Sveriges Lammproducenter inleder.
  • Djurhälsoveterinär Ulrika König från Gård &Djurhälsan föreläser om CODD.
  • Representanter från Skånes fårintressenter informerar.

Kvällen modereras av veterinär Anna Forslid från LRF riks.

Du kommer kunna ställa generella frågor: antingen i förväg i anmälningsformuläret, eller skriva i chatten under mötet. Vi tar INTE ta upp gårdsspecifika frågeställningar.

Anmälan
Via detta formulär senast den 17 januari. Så skickas länken till mötet ut kvällen före mötet. Har Du frågor eller problem med anmälan, Kontakta Annika Sällvik, LRF Skåne: 010-1844183, annika.sallvik@lrf.se

Vill Du få mera information om CODD så rekommenderar vi följande film.

Varmt välkomna!

loggorCODDinfo

Kurs i foderplanering för får

Varmt välkommen till Skepparslöv för att lära dig foderplanering för får. Lär dig ta kontrollen över ditt foder och gör din egen foderstat. Ta med din analys på ditt vallfoder så räknar vi.

Plats Helgegården, Skepparslövs
Datum och tid 21 oktober och den 29 oktober kl 18:00-21:00
Arrangör HIR Skåne

Ur programmet den 21 oktober:
• Grunder i utfodring
• Foderplanering och foderinventering
• Hur får du ett bra vallfoder till dina får?
• Val av kraftfoder
• Foderstatsberäkning

Ur programmet den 29 oktober:
• Utfodring i praktiken
• Brist på grovfoder – vad göra?
• Foderstatsberäkningar i Elitlamm
• Planering inför nästa säsong – bete och vallfoder

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Kursen med två kursträffar kostar 500 kr per person. Anmäl dig senast den 16 oktober.
Mer info samt anmälan Ingela.lofquist@hush.se

Hämta inbjudan som pdf ››

#Rovdjursvaka2020!

Skånes Fårintressenters styrelse reprensenterad av Jerry Ohlin, Anna Kristoffersson och Marie Gardesson håller Rovdjursvaka 2020 på Eksholmsgård hos Pia-Maria o Jörgen Rasmusson tillsammans med Jan Hultgren och Hans Ramel från LRF Skåne och Elisabeth Svensson, HKScan.

FB_IMG_1600318469833

Hej alla medlemmar i Skånes Fårintressenter!

Torsdagen den 12 mars hade vi vanligt möte i Djuromsorgsgruppen i Skåne där vi är representerade. Olika saker diskuterades men mest aktuellt är Coronasmittan.

Läs vårt gemensamma brev och agera så att ni är förberedda om ni eller någon runt omkring er behöver hjälp.

Vi får hjälpa varandra här!

Tag även kontakt med oss så behövs!

Skånes Fårintressenter

Kallelse till Årsmöte för Skånes Fårintressenter

Lördag den 7 Mars 2019 kl 13.00
På Gåsapågens Restaurang i Veberöd (Truckvägen 30, Veberöd)

OBS! Anmälan senast den 1/3 till Marie Gardesson e-post: marie.tornetorp@gmail.com eller sms 0709-602697.
Dagordning ››

Program – Vad gör vi med Ullen?

Vi börjar med en enklare lunch och avslutar dagen med fika.

Innan årsmötet gästas vi av Elof Nilsson, från Fåravelsförbundet som informerar om vad som är på gång och som berättar om ULL-projekten!

Till årsmötet passar vi på att bjuda in några Klippare och Ullkunnigt folk från Skåne.

Vi passar även på att bjuda in representanter från rasföreningar och lokala föreningar från fårnäringen i Skåne samt representanter för slakterier samt LRF.

Vi hoppas det kan bli en bra mix och en trevlig eftermiddag!

Välkomna!
Anna Kristoffersson , Ordförande

Julmingel

Skane_nov19

Hämta inbjudan i pdf-format ››


Lyckad Fårdag i Kåseberga

Ca 400 besökare trots 30 graders värme och vindstilla besökte Skånes Fårintressenters fårdag 4 juli.

Utställarna var nöjda och besökarna likaså. Nu tar vi en kort siesta och återkommer med nästa aktivitet i slutet av augusti.

fardag2015_5
fardag2015_4
fardag2015_3
fardag2015_2
fardag2015_1

Text: Ingela Mauritsson Foto: Jenny Nilsson, Emma Ljunggren och Ingela Mauritsson

Årsmötes-middagen

Maten på Skånes Fårintressenters årsmöte på Kronovalls slott 8 mars var väldigt uppskattad och många av oss ville veta lite mer om den så därför skickade jag lite frågor till kocken Jonathan Nordström. Här kommer svaren.

Tackorna som serverades var korsning Texel/Suffolk födda 2007 (U 5-) och 2013 (U- 4+).

Vad var det du serverade till oss?

Förrätten:

dinner1
"Pulled sheep" med coleslaw på rödkål, rostbiff på fransyska med remoulad gjord på syltade betor, samt att ni fick rökt hjärta.

Huvudrätten:

dinner2
Lågtempad rostbiff och rygg, färsbiff med njure, levermousse, sås på fond från benen, puré på rödbeta (om jag minns rätt), gräddkokt spetskål och chips på jordärtskocka.

Hur du upplevde kvaliteten och smaken på tackköttet?

Kvalitén på köttet var kanon, kan absolut jämföras med vanligt lammkött och jag hittade ingen bismak. Jag tillagade tackorna precis som jag hade gjort med lamm. Det enda jag märkte var att det blev extremt mycket fett i fonden men det var bara att ta bort.

Var det någon skillnad mellan de olika tackorna som du särskilt la märke till pga. åldersskillnaden?

Jag tyckte att den äldre tackan hade mer och bättre smak. Det som skilde mest var fettmängden, den äldre hade ett par centimeter fett på sidorna.

Tror du på en framtid med mer fårkött på tallrikarna både på restauranger och hemma hos folk och hur når vi ut till kunderna med detta fina kött som annars går till färs och hundmat?

Absolut finns det en framtid för kött från tackor men det krävs att folk vågar prova och kommer i kontakt med det. Det är svårt att säga hur man ska kunna nå ut till kunderna men man får väl satsa på en kampanj där man framhäver hur bra köttet är, att det är lokalt producerat, att tackorna är uppväxta under väldigt bra förhållanden samt att det är väldigt prisvärt kött. Man kan ju även anordna middagar där man bjuder in handlare, kockar, krögare och andra intressanta personer.
/Jonathan

Vid tangentbordet Ingela Mauritsson


Mentorskap för fårbönder

När man startar upp en fårverksamhet, liten som stor, är det ofta många frågor som poppar upp. Tänk om jag hade haft någon att fråga!!

Detta har vi i Styrelsen tagit fasta på och vill nu hjälpa alla fårbönder i Skåne att hitta mentorer åt de som behöver.

Är du intresserad av att komma i kontakt med en mentor så kan du antingen söka här när vi förhoppningsvis får in mentorer som vill hjälpa till eller så lägger du ett mail till någon av oss i styrelsen så hjälper vi gärna till att hitta lämplig kontakt till dig och din verksamhet.

Är det så att du känner att du har varit med några år och kan dela med dig av din erfarenhet till en nystartad fårbonde så får du gärna skicka ett mail till styrelsen med info om namn och område, så lägger vi upp din kontakt här på sidan så att kontakt kan knytas mellan dig och en behövande.

Styrelsen genom Ingela Mauritsson, sekreterare

Mentorer

Hugo Hjelm
Råby 2098
241 92  HÖRBY
073-4274568
hugohjelm@outlook.com

Ingela Mauritsson
Österlenvägen 794
271 77  LÖDERUP
070-8931420
ingmau69@hotmail.com

Gun Persson
Lillehems Boställe
297 95 DEGEBERGA
070-7726340
gun@lillehemslamm.se

Roger Norling
Forestad 1462
264 54  LJUNGBYHED
070-3365840
forestad@spray.se


Styrelse 2022

ORDFÖRANDE, DJURSKYDDKONTAKTPERSON, UTBILDNINGSANSVARIG
Anna Kristoffersson
Veberöd 342, Klinten
247 96 Veberöd
070-852 01 94
anna.kristoffersson@telia.com

VICE ORDFÖRANDE, DJURSKYDDKONTAKTPERSON
Marie Gardesson
Norra åbyv 14-5
23173 Anderslöv
0709-602697
marie.tornetorp@gmail.com

SEKRETERARE
Marie Gardesson
Norra åbyv 14-5
23173 Anderslöv
0709-602697
marie.tornetorp@gmail.com

KASSÖR, AVELKONTAKTPERSON, UTBILDNINGSANSVARIG
Ulrika Andersson
Åkarpsvägen 69
27735 kivik
0709-390346
kivik@bokakrafrakt.se

AVELKONTAKTPERSON
Linda Jonsson
södra virestad byaväg 32-0
23191 Trelleborg 0702412555
lindajonsson83@hotmail.com

ROVDJURSANSVARIG
Jerry Ohlin
Ballingslöv 2278
28197 Ballingslöv
0709-163744
jerry.ohlin@gmail.com

ROVDJURSANSVARIG
Ulf Elofsson
Nyåkra 6835
242 92 Hörby
0708260724
ulfelofsson20@hotmail.com

27 feb 2024

Verifiera härstamning med hjälp av DNA

Ibland kan tvivel uppstå om vilken bagge som är far till alla lammen, till exempel när flera baggar servat i samma betäckningsgrupp eller om ”olyckan” varit framme. Ett enkelt DNA-test ger då rätt svar.

Text Kristina Räf

Anna Törnfelt, på bild ovan med en gotländsk lammunge, informerar om möjligheten att ta DNA-test på djur om man misstänker att det har blivit fel i stamtavlan. Foto: Jörgen Olsson.

Anna Törnfelt, engagerad både i Fåravelsförbundets seminverksamhet och i Elitlamm, vet att fel i stamtavlorna kan ställa till problem för såväl uppfödare som köpare av livdjur.
–I slaktlammsproduktion är det kanske inte så viktigt att lammen har korrekt far på pappret, men det är naturligtvis helt nödvändigt vid renrasig avel, säger hon.

I Sverige finns kanske inte så många besättningar med så stora betäckningsgrupper att fler än en bagge behövs, men om fårägaren i dessa fall vill vara helt säker på avkommans fäder finns möjlighet att DNA-testa lammen.

Lätt att göra fel

Ibland kan olyckan ha varit framme. Tackan lammar tidigare, eller senare, än man förväntat sig. Har någon annan bagge gjort ett olovligt besök? Eller är det jag som har slarvat? Lammet ser ut att ha ”fel” ras. Blev seminstråna förväxlade?
–Det kan vara lätt att göra fel både vid akut stress och när det gäller att föra över data elektroniskt. Börjar man misstänka att något gått på tok är det bra att veta att det går att rätta till genom DNA-test, säger Anna.

Test hemma eller utomlands?

DNA-test utförs på laboratorium – bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) eller utomlands:

  • Prov till SLU (Husdjursgenetiska laboratoriet, hgenlab@slu.se) görs på blod, vilket för en enskild besättning innebär ett extra veterinärbesök, om man inte passar på att få det gjort när man ändå har besök av sin besättningsveterinär.
    Remissblanketten till SLU, som ska undertecknas av både veterinär och fårägare, rekommenderar att prov tas på alla tänkbara föräldrar (inklusive modern) i det aktuella härstamningsfallet. Det är en fördel om alla avkommor i kullen DNA-typas.
Blodprov (1–3 ml) tas i rör. Proven, tydligt märkta med djurets namn/ ID-nummer, bör sändas samma dag per post eller förvaras i kylskåp tills de kan skickas.
  • VHLGenetics i Nederländerna tar emot prov från blod, sperma och nossekret, också enligt en förbeställd blankett.

Seminbanken har testat alla varianter

På förbundets ”seminbank” har man nu flera års erfarenhet av DNA-testning av presumtiva seminbaggar. Den görs rutinmässigt i samband med övrig screening för ett antal sjukdomar. Olika provmaterial har använts år från år – blod, sperma eller nossekret – och både SLU och VHLGenetics har anlitats.

Vad passar den enskilde fårbonden?

Anna har själv använt sig av DNA-testning på egna djur hemma på gården Ollajvs på Gotland (gotlandsfår, förstås, ett hundratal tackor). Hon har beställt provtagningskit från VHLGenetics i Nederländerna.
–Det innehåller information och allt man behöver. Ett prov på djurets nossekret tar med en topssticka och skickas till VHL i ett vadderat kuvert. Det är en mycket enkel procedur som man lätt gör själv, säger hon. Svar kommer efter ungefär en månad.

Vad kostar det?

För provtagning av blod: 850 kronor (inklusive moms) per prov (SLU), plus veterinärkostnad.
Topsning av nossekret: cirka 600 kronor/prov (VHL Genetics) plus porto.

Genteknikens möjligheter

DNA-tekniken används redan internationellt för att kartlägga ärftlighet för både ont och gott hos lantbrukets djur och sällskapsdjur. Hos får testas för bland annat anlag för sjukdomar som scrapie, respektive resistens mot inälvsparasiter.

Under betäckningen hoppade en svart finullsbagge in till en betäckningsgrupp med renrasiga leicestertackor. Exakt fem månader senare nedkom denna leicestertacka med ett leicesterlamm och ett svart finullslamm. För bonden är det ganska självklart att det inte är samma far till båda lammen, men om detta ska kunna registreras i Elitlamm måste man veta säkert. Enda sättet att göra det är att ta ett DNA-test. Foto: Einar de Wit

”Dyrt men ändå värt sina tusenlappar”

Hos Thomas Englunds helsingefår var olyckan framme med besked. Gårdens fyra baggar lyckades samtidigt ta sig in i olaga tid till tackgruppen. Den bästa tackan födde därefter två lamm. Men vem var fadern?

–Jag hade naturligtvis inte en susning om faderskapet hos de lamm som föddes därefter, säger Thomas Englund, distriktsveterinär i Dalsland. Det var extra förargligt eftersom jag som tidigare ansvarig för rasens genbank verkligen värnar om korrekta stamtavlor, ett absolut måste i en liten avelsbesättning.

Stort intresse för genbanksdjur

Thomas intresse för genbanksdjur började med gula ankor, tills någon med en lätt knuff fick honom över till får – ”du som är född i Hälsingland borde väl ha helsingefår” (rasföreningen rekommenderar gammaldags stavning för att markera rasens äldre ursprung).
–Jag letade land och rike runt efter tackor med intressant härstamning och köpte så ofta jag kunde.
Det var för drygt 20 år sedan. Idag har han vad han själv kallar en hobbybesättning på 16 helsingetackor och fyra baggar på sin gård Bergane i Dals Långed.

Vad göra?

Efter baggarnas oplanerade besök nedkom gårdens bästa tacka med två lamm, fader en av fyra möjliga. Vad gör man då? Skickar lammen till slakt?
–Det tyckte jag vore synd, säger Thomas. Jag visste ju genom mitt jobb att SLU gjorde gentest på lantbrukets djur, men tanken på kostnaden, 850 kronor per prov, kändes hög. Men eftersom dessa två lamm hade potential att betyda mycket i aveln bestämde jag mig för att det fick kosta.
Blodprov togs på tackan, på de fyra baggarna och på lammen och skickades till SLU. Svar kom efter tio dagar.
–Det var väl värt ett antal tusenlappar för att få rätt i stamboken och två fina lamm kvar i besättningen.

I en liten besättning blir alla djur individer med namn. Veterinär Thomas Englund döper sina helsingefår efter olika teman varje år. På bilden i fårhuset syns han med Åkra (tema åker och äng) och Siga (tema orter runt Varberg). Foto: Thomas Englund.

26 feb 2024

Fler fascinerande fakta om företag med får

Källa Jordbruket i siffror

10 får är den vanligaste besättningsstorleken

10 tackor och baggar per besättning är den vanligaste besättningsstorleken bland företag med får år 2023.

Diagrammet visar att den vanligaste besättningsstorleken år 2023 var 10 tackar och baggar. Hela 382 besättningar hade 10 tackor och baggar. Det är en ökning från år 2020 då den vanligaste besättningsstorleken var 5 tackor och baggar per företag.

Fler mindre men färre större fårföretag

En mer detaljerad studie av utvecklingen för olika besättningsstorlekar mellan år 2013 och år 2023 visar att antalet besättningar ökade i gruppen med färre än 50 tackor och baggar mellan åren 2020 och 2023. I de större besättningar, de med minst 100 tackor och baggar så har antalet besättningar minskat.

Statistiken visar att mellan åren 2020 och 2023 har fårföretag med större besättningar förändrats så här:

  • För besättningsstorleken 50-99 tackor och baggar har antalet företag ökat med 7 företag från 718 företag till 725 företag.
  • För besättningsstorleken 100-199 tackor och baggar har antalet företag minskat med 39 företag från 347 företag till 308 företag.
  • För besättningsstorleken med 200 tackor och baggar eller fler, har antalet företag minskat med 9 företag från 164 företag till 155 företag.

Sammantaget har antalet får minskat med 15 071 stycken samtidigt som antalet besättningar ökat med 373 mellan åren 2020 och 2023.

De 1 % största företagen, det vill säga de 79 företag som har besättningar med minst 300 tackor och baggar skötte 15 % av fåren under 2023.

Läs också Fascinerande fakta om tackor och baggar 1970-2023

26 feb 2024

Skinn-SM 2024

Vi gratulerar alla som åkte hem nöjda efter gårdagens Skinn-SM!

Från vänster Kjell Nilsson, Graute Gård, tvåa bästa grå besättning, etta bästa vita besättning, etta både grå och vit päls. Lina Mattson, Bjers Gård, Lojsta, etta mörkgrå pläd och fyra bästa besättning. Göran Carlsson, Koppartorp, Östergötland, femma bästa grå besättning. Pernilla Kolmodin, Norrbys Gård, etta bästa grå besättning och etta grå pläd. Harry Nylund, Orremåla Gård, Östergötland, trea bästa grå besättning.

Från visning av produktklassen.

Vita plädskinn på parad.

Foto familjen Karlsson

Hela resultatlistan finns på Gotlandsfårsföreningens hemsida.

Lyssna också på P4 Gotland, Gotländsk succé på skinn-SM: ”Väldigt glatt överraskad”

23 feb 2024

Skyddad: Våra fantastiska får

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan: