28 nov 2021

TV4: Politiskt bråk om rätten att överklaga vargjakt

Allt fler riksdagspartier vill nu att reglerna för skyddsjakt av varg bör ses över. Det visar en kartläggning som TV4 Nyheterna gjort. Det handlar om vem som ska ha rätt till att överklaga skyddsjaktbesluten, något som till exempel miljöorganisationer idag kan göra och som Fåravelsförbundet menar utnyttjas för att försena jakten så länge att vargen hinner undan.

– Det kan inte vara så att några få enskilda människor som vill bevara en enda sak få styra det här, säger Gudrun Haglund-Eriksson som är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet.

Så kan jakten stoppas

Det är Länsstyrelsen som idag beslutar om skyddsjakt, något som kan ske i samband med att en varg tex dödat eller skadat får i en hage. Om ärendet överklagas så är det upp till förvaltningsrätten att ta ställning till om det är nått som var fel eller saknas i beslutet innan jakten stoppas. Jakten stoppas alltså inte per automatik men är något som fåravelsförbundet alltså menar utnyttjas av miljöorganisationer för att fördröja processen.

SD, KD, M och C är alla för att se över det här, enligt TV4Nyheternas kartläggning. I september la centern en motion om detta.

Se inslaget med Gudrun Haglund-Eriksson här.

26 nov 2021

Skyddad: Vi vänder blad

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

26 nov 2021

Sensorer kan påvisa parasitsmitta

Källa: SLU:s kunskapsbank
Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.

Vi har undersökt effekten av infektion av mag-tarmparasiter på aktivitets- och idisslingsmönster hos förstagångsbetande stutar samt på aktivitetsmönster hos lamm. I försöken användes kommersiellt tillgängliga sensorer.

Resultaten visar att obehandlade stutar hade ökad liggtid, lägre aktivitetsnivå och förändrat idisslingsmönster under den första tiden av infektionen, jämfört med de som var avmaskade. Obehandlade lamm hade kortare daglig liggtid samt lägre aktivitet jämfört med avmaskade lamm.

Sammanfattningsvis visar våra resultat att djurs beteende förändras om de är infekterade av mag-tarmparasiter. Resultaten visar även på en potentiell användning av automatiserade beteendeobservationer som ett känsligt verktyg för att kunna påvisa parasitinfektion.

Referenser

Högberg N, Hessle A, Lidfors L, Baltrušis P, Claerebout E, Höglund J. 2021. Subclinical nematode parasitism affects activity and rumination patterns in first-season grazing cattle. Animal 15, 100237.

Högberg N, Hessle A, Lidfors L, Enweji N, Höglund J. 2021. Nematode parasitism affects lying time and overall activity patterns in lambs following pasture exposure around weaning. Veterinary Parasitology 296, 109500.

Foto Britta Wendelius

25 nov 2021

Röyk avslutar samarbetet med Rovdjursföreningen

Många svenska fårägare satte nog morgonkaffet i vrångstrupen när de läste om konfektionsföretaget Röyks erbjudande inför Black Friday.

Erbjudandet gick ut på att tio procent av intäkterna för vissa plagg skulle gå till Svenska Rovdjursföreningen och deras arbete med att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Det fanns säkert en god tanke bakom erbjudandet, men ett stort antal fårägare blev enormt upprörda, och efter samtal mellan Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Lammköttproducenter och Röyk har företaget nu beslutat att dra in kampanjen och be de svenska fårägarna om ursäkt.

Bakgrund

Svenska Fåravelsförbundet har under flera år, under ledning av Claudia Dillman, drivit ett stort projekt syftande till att öka användningen av svensk ull och minska den mängd ull som bara slängs. Projektet genomfördes med stöd av Vinova. Ett av resultaten av projektet blev ett samarbete med ett flertal svenska konfektionsföretag så att det skapades direktkanaler mellan ullproducenterna och de slutliga ullköparna. Detta blev ett mycket lyckat utfall av projektet.

Ett av företagen som samarbetade i projektet är Röyk, som tillverkar kläder för utomhusbruk och friluftsliv. Man ville gärna ersätta den importerade ullen i sina produkter med svensk. Ett av resultaten blev ulltröjan ”Norrby”, som tillverkas av ull från en specifik gård, Norrby Gård utanför Kungsör. En mycket lyckad produkt, med full spårbarhet och helt i tidens tecken.

Svenska Rovdjursföreningen

Svenska Rovdjursföreningen är en av de större rovdjursvärnarorganisationerna i Sverige med drygt 4 000 medlemmar. Ett av föreningens mål är att öka den svenska vargstammen. Det har fått till följd att man bland annat överklagar ALLA beslut om licensjakt och skyddsjakt på varg. De senaste fem åren har över 90 sådana beslut överklagats. Det gäller även fall där en varg eller vargflock vid upprepade tillfällen attackerat och dödat får på samma gård eller närliggande gårdar.

Man har också nu i höst startat en kampanj som heter ”Vi vill ha fler vargar i Sverige”.

Rovdjursföreningen erbjuder lantbrukare hjälp med uppsättning av rovdjursavvisande stängsel, RAS. Detta som ett led i att öka acceptansen för vargen. Man använder också detta argument kraftfullt i sin marknadsföring.

Sanningen är dock att denna hjälp är synnerligen begränsad. Att sätta upp ett RAS som ska fungera i minst tjugo år kräver professionella insatser, det är inget som ett gäng glada volontärer kan behärska. En viss hjälp med arbetet kan fårägaren få, men det innebär bara en marginell minskning av den stora kostnad det innebär att sätta upp ett RAS. Vi har också sett flera RAS-projekt som Rovdjursföreningen satt upp som inte fått godkänt vid Länsstyrelsens kontroller. Stängselhjälpen är mer en smart marknadsföring än en lösning på rovdjursproblematiken.

Många fårägare vägrar dessutom att samarbeta med Rovdjursföreningen, på grund av ovanstående anledningar.

Svenska Fåravelsförbundets inställning till varg

Vi har idag en väldigt besvärlig situation med en konstant växande vargpopulation och en ökning av antalet angrepp på får. Detta är en av de viktigaste faktorerna till att den svenska fårstammen har minskat de senaste åren. Detta är väldigt olyckligt då vi upplever en konstant ökande efterfrågan på våra produkter, kött, ull, skinn och naturvård. Den svenska fårstammen skulle med lätthet kunna fördubblas utan problem med avsättningen.

Fåravelsförbundet kräver en radikal minskning av den svenska vargstammen, till under 300 individer, vilket innebär en halvering av stammen. Den nivån är demokratiskt beslutad av Sveriges Riksdag 2013 och vi accepterar den nivån. 2020 tog riksdagen också beslut om Livsmedelsstrategin som syftar till en kraftigt ökad livsmedelsproduktion i Sverige.

Fåravelsförbundet anser att Rovdjursföreningens agerande är ett stort hot mot den svenska fårnäringen och ambitionen i Livsmedelsstrategin.

Mer pengar till ersättning för drabbade fårägare och hjälp med uppsättning av RAS är inte lösningen för den minskande fårstammen. Det krävs en minskning av antalet vargar!

Fårnäringen och Röyk

När Röyk lanserade sin Black Friday-kampanj blev Fåravelsförbundet kontaktad av många upprörda fårägare. Det blev också en väldigt upprörd debatt på sociala medier. Snabbt bokades ett möte in mellan Fåravelsförbundet, Lammköttproducenterna och Röyk där vi kunde framlägga våra åsikter. Mötet hölls i en god anda och resulterade i att Röyk med omedelbar verkan drog tillbaka sitt erbjudande samt kom med följande text:

VI HÖR ER!

På RÖYK älskar vi djur, och inte bara alla de svenska får som bland annat ger oss vår fantastiska svenska ull, utan också svenska rovdjur. Med vår Black Week-kampanj ville vi slå två flugor i en smäll genom att skänka och öronmärka pengar till arbete med viltstängsel, för att skydda betesdjuren och underlätta för svenska fårbönder utan att några djur skulle behöva komma till skada. Vi har förstått att många tagit illa vid sig och känt sig direkt motarbetade av den organisation vi hade valt att samarbeta med och vi efter samtal med Fåravelsförbundet, flera distriktsrepresentanter samt Lammköttproducenterna valt att omvärdera vårt beslut och avsluta kampanjen i fråga.

Vi är ödmjuka inför det faktum att vi inte själva är lantbrukare, likaväl som att vi inte besitter samma kunskap i sakfrågor som ni. Vår uppfattning och förhoppning var att vi skulle kunna hjälpa och göra nytta, inte att komplicera en redan komplicerad fråga ytterligare. Vi vidhåller samtliga rovdjurs plats i våra ekosystem men då den svenska ullen ligger oss varmt om hjärtat, inte minst då vi arbetat hårt för att skapa både efterfrågan samt en fungerande infrastruktur för hanteringen av all den ull som slängs eller bränns, måste vi vara extra lyhörda när de som tillhandahåller råvaran skriker på vår uppmärksamhet.

Vi kan bara beklaga att vi inte tog större hänsyn till svenska fårbönders intressen på ett bättre sätt från allra första början, samt hoppas att ni kan ha överseende med detta. Vi kommer nu att tillsammans med Fåravelsförbundet blicka framåt och se hur vi inte bara kan gå vidare, utan också samarbeta på bästa möjliga vis."

Med hopp om förståelse, RÖYK”

Med detta lägger Fåravelsförbundet denna sak bakom sig och siktar på ett framtida gott samarbete med att utveckla den svenska ullen.

November 2021

Foto Einar de Wit

25 nov 2021

Walliska Svartnosfårsföreningen

Walliska Svartnosfårsföreningen är en idel förening som bildades 2019-11-01. Föreningen har medlemmar från Sverige och norra Europa. Vill du skaffa Svartnosfår, har du eller vill du stödja denna unika ras så är vi föreningen för dig.

Hemsida

25 nov 2021

Stöd och ersättningar till jordbruksföretag i Sverige – så fördelades pengarna 2020

För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar (dessa stöd söker lantbrukaren årligen i webbsystemet SAM Internet) samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor.

De absolut största stöden, både i antal stödmottagare och i medel, är gårdsstödet och förgröningsstödet. Dessa når drygt 55 000 stödmottagare och utgör cirka hälften av de årliga stöden. Kompensationsstödet utgör 11 % och nötkreaturstödet cirka 8 % av pengarna. Ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion utgör tillsammans med miljöersättningarna cirka 16 % av de årliga stöden.

Ersättningen till betesmarker och slåtterängar och kompensationsstödet har betalats ut till cirka 24-25 000 stödmottagare.

Läs mer i bloggen Jordbruket i siffror

24 nov 2021

Digitala medlemsträffar under våren 2022

Vi kommer att arrangera digitala medlemsträffar under 2022. Mer information kommer, men boka in dessa datum:

  • 19 januari 2022 kl 19 kommer det att handla om artificiell uppfödning av lamm
  • 9 mars 2022 kl 19 om vallodling

Träffarna är kostnadsfria, öppna för SFs medlemmar och hålls via Microsofts digitala konferenslösning Teams.

Vi planerar också en träff under hösten 2022, tema är ännu inte bestämt. Vad tycker du den ska handla om? Posta gärna förslag till webbredaktören.

Foto Thomas Eriksson

24 nov 2021

Sjukdomar på stall – en översikt

Nu är hösten här och stallsäsongen närmar sig. Även på stall händer det att djuren blir sjuka. Exempel på sådana sjukdomar hos får är listerios, aktinos (strålsvamp), lunginflammation, kalkbrist, dräktighetstoxikos, samt ev. symptom orsakade av parasiter som stora magmasken och stora leverflundran.

Förebyggande, för att stärka immunförsvaret, gäller det att hålla djuren i god kondition med rätt foder och mineraler, samt att undvika stress. Stall med fin miljö och god hygien är också viktigt.

Gård 6 Djurhälsan: Sjukdomar på stall – en översikt

22 nov 2021

Målmedvetet och förebyggande arbete minskar risken för antibiotikaresistens

Pressmeddelande från Jordbruksverket

Till skillnad från stora delar av övriga världen har vi i Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.

Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan.

Sverige är bäst i klassen – men EU är på väg åt rätt håll

Användningen av antibiotika till lantbrukets djur minskar i hela EU och för första gången någonsin används det mindre antibiotika till djur än till människor i EU. Samtidigt är EU långt efter Sverige, då vi bara använder en dryg tiondel antibiotika till djur jämfört med genomsnittet i EU.

De svenska framgångarna beror på att vi under lång tid och på ett målmedvetet sätt fokuserat på ett gott djurskydd och en god djurhälsa, eftersom friska djur inte behöver antibiotika. Detta visar till exempel insatserna för att minska användning av antibiotika mot juverinflammation (mastit) hos mjölkkor.

Även om vi i Sverige använder mindre antibiotika och har en bättre situation när det gäller antibiotikaresistens jämfört med många andra länder, är vi inte isolerade från omvärlden. Resistenta bakterier spridas över landsgränser via livsmedel, djur och människor, och situationen behöver därför förbättras i hela världen.

Sverige bidrar i många projekt runt om i världen och delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter. Ett exempel är ett projekt med stöd från EU, där Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten gemensamt ansvarar för att stödja Lettland i arbetet att implementera sin nationella handlingsplan för arbetet med antibiotikaresistens.

Läs hela pressemeddelandet.

19 nov 2021

Fårets dag 2021, eller När vi tog fåren till riksdagen

Den 17 november 2021 var det Fårets dag i riksdagen. Syftet var att presentera svensk fårnäring och de produkter och mervärden som fåren producerar, och att synliggöra och diskutera både möjligheter och hinder för fårnäringen att växa och frodas.

Fårlobbyn anländer från landets alla hörn och samlas utanför porten. Vi ska snart bli insläppta i riksdagshuset. Foto Einar de Wit

Magnus Oscarsson (KD) bjöd in oss till denna dag, och vi bör kanske tydliggöra att Fåravelsförbundet är en politiskt obunden och ideell organisation, som inte sysslar med partipolitik över huvud taget. Magnus Oscarsson är en riksdagsledamot med genuint intresse för landsbygdsfrågor, och han bjöd oss till riksdagen för att han och de politiker han bjudit in skulle få chansen lära sig mer om fårnäringen. Det finns en stor kraft i personliga möten, och under dessa intensiva timmar skedde enormt många möten mellan en mångfald av fårägare, SFs styrelse och adjungerade, våra talare med sina expertkunskaper och de politiker som var på plats. Magnus Oscarsson och hans kollegor från riksdagen uttryckte hur tacksamma de var för att vi kommer till dem, de behöver dessa möten lika mycket som vi. Det var betydligt fler fårbönder än politiker på plats denna dag, vilket vi tror kan förklaras av att politikerna prioriterar att möta nya människor hellre än sina riksdagskollegor. Men alla partier hade någon representant på plats. Vi gjorde allt vi kunde för att bjuda på en mångfald av berättelser, information och intryck.

Tekniken på plats fungerade delvis inte, vilket gjorde att våra talare fick improvisera när de inte kunde visa sina bildpresentationer. Tyvärr var kvaliteten på Zoom-sändningen inte heller bra, det var svårt både att höra och se för de som bänkat sig för att följa med via länk. Men här fanns ingen tid att förlora, vi var tvungna att köra igång.

Gudrun Haglund-Eriksson, SFs ordförande, inledde dagen med att ta oss med på en resa genom mångfaldens får-Sverige. Hon presenterade hur den svenska fårnäringen ser ut, den stora potential vi har att producera kött, ull, skinn, naturvård och biologisk mångfald av gräs, och vårt unikt goda hälsoläge. Fåren och fårbönderna behöver bli fler, vår självförsörjningsgrad är 30 % när det gäller kött, men framtidstron hämmas av förlorad konkurrenskraft, regelkrångel och den osäkerhet och otrygghet som rovdjursförvaltningen skapar i en växande del av landet. Gudrun avslutade med att påminna om att vi utan bönder får gå hungriga, nakna och nyktra. Läs Gudruns anförande här och se bildspelet här.

Gudrun inleder, tyvärr utan det bildspel som var tänkt att bidra med visuellt understöd, fakta och ytterligare ingångar i fårens underbara värld.

Kent Johansson som har ett uppdrag att undersöka behov och möjligheter att skapa en gemensam arena för frågor kring svensk ull presenterade nuläge för förstudien. Projektets syfte är att undersöka och presentera förslag på hur företag, organisationer och olika intressegrupper i Sverige genom en gemensam nationell samverkan kan stärka sitt samarbete och dra nytta av redan genomförda insatser i frågor som rör svensk ull. Arbetsnamn för arbetet inom projektet är "Samverkan för svensk ull" och slutresultat kommer att presenteras i februari 2022.

Kent Johansson i samspråk med Marie-Louise och Gudrun. Foto Einar de Wit

Gölin Carina Christensen är journalist och har bland mycket annat studerat och skrivit om vargförvaltningens konsekvenser. Hon visade väldigt stringent hur den svenska rovdjursförvaltningen utvecklats de senaste tio åren, vargstammens expansion och hur makthavarna konsekvent struntat i att demokratiskt fattade beslut inte efterlevs.

Vi fick en lektion i vargmatematik. Vi fattade mer än innan, men samtidigt blev det ännu mer ofattbart. Foto Einar de Wit

Isabell Moretti från Svenskt Kött pratade om de utmaningar att världen står inför när det gäller att föda befolkningen, samtidigt som klimatförändringar kommer att försämra möjligheterna att odla i nu produktiva regioner. Skandinavien är en region som spås kunna öka sin produktion radikalt, kanske med 50 %, och här måste vi utnyttja gräs och skogsmarker för att producera mer livsmedel. Isabell berättade att deras konsumentförtroende-undersökningar visar att unga svenskar, 20 till 34-åringar, har störst förtroende för lammkött och att nära 60 % i samma åldersgrupp tycker att Sverige bör vara självförsörjande på livsmedel. Alla lamm behövs, som vi brukar säga. Isabells presentation innehåller många intressanta siffror.

Per Frankelius ersatte sin saknade presentation med kroppsspråk! Hans föredrag inleddes med en presentation av Agtech 2030 och handlade sedan om fårens ekosystemtjänster och klimatnytta. Han presenterade flera innovativa idéer, som virtuella stängsel inte för får men för vargar och två nya index. Absolute Bio Score (ABS) respektive Relative Bio Score (RBS), en beräkning av antalet arter av djur och växter totalt och per ytenhet för fastighetsytan hos ett företag med visst organisationsnummer, kolla sidan 31-33 i Pers presentation.

Håll i hatten, Per Frankelius in action! Foto Einar de Wit

Ulf Ekholm och Jonas Karlsson, båda ledamöter i SFs förnbundsstyrelse, berättade hur deras liv som fårbönder har förändrats sedan varg och andra rovdjur etablerat sig där de bor. Ulf har över 20 års erfarenhet i bagaget och han beskrev hur de minskat antalet djur för att kunna ta in dem nattetid och ta hjälp av boskapsvaktande hundar för att kunna fortsätta med får. Merkostnaden för att hålla fåren så här är ungefär 65 000 kr per år, utöver den minskande produktionen till följd av färre djur och minskat bete. "Man är väl inte riktigt klok" var ungefär Ulfs egen sammanfattning. (Vi som känner honom vet att han är en sann djurnörd som inte kan tänka sig att leva utan sina djur.) Jonas slutade på sitt gamla jobb för några år sedan, efter att gården hade byggts upp så långt att han äntligen kunde försörja sig som heltidsbonde. Året efter etableras ett vargrevir och Jonas beskrev hur det påverkat gårdens produktion, ekonomi, behovet av arbetade timmar och inte minst känslomässigt.

Under paneldebatten blev det mycket vargdebatt, men också en del om regelkrångel och kort om stöd och nya CAP. När debattens moderator Mikael Bäckström bad alla närvarande politiker att välja "bonden" eller "vargen" valde samtliga utan Miljöpartiets Maria Gardfjell tveklöst "bonden". Maria ville välja båda, men det alternativet fanns inte och frågan är om man kan tolka det som att hon hellre väljer "ingen".

Paneldebatt. Från vänster Maria Gardfjell (MP), Magnus Oscarsson (KD), Per Frankelius, Isabell Moretti, Gölin Carina Christensen, Gudrun Haglund-Eriksson, Jonas Karlsson och moderator Mikael Bäckström.

John Widegren, landsbygdspolitisk talesman (M). Foto Einar de Wit

Peter Helander (C). Foto Einar de Wit

Mingel! Den glade mannen i dörren är vår värd Magnus. Foto Karin Wennås

Efter debatten blev det mingel med provsmakning av glass, ost och kallskuret samt en fantastisk mångfald av kläder och produkter av skinn och ull. Ljudnivån var nästan bedövande, många möten ägde rum och det rådde ingen brist på samtalsämnen! Alla goda grejer som vi inte ens försökte dölja hur stolta vi var att kunna bjuda på, kan studeras längre ner.

Gräs stod på menyn, men det lämnades orört. Vi tolkar det som att ingen missunnar fåren gräset. Foto Karin Wennås

Vi upplever att vi togs emot i riksdagen med stor nyfikenhet och lyhördhet och att man verkligen lyssnade på vad vi hade att säga. Fårens och de andra betesdjurens betydelse för biologisk mångfald och framtida matförsörjning verkade alla vara rörande överens om. Att politikerna behöver ta tillbaka initiativet i rovdjursförvaltningen och genomförandet av rovdjurspropositionen från 2013 fanns det med något undantag också en stor samsyn runt. Vi tror att vi gjort avtryck.

Bortsett från teknikstrul sammanfattar vi Fårets dag som en riktig kanondag och vi hoppas att vi får komma tillbaka och prata får fler gånger.

Ett stort tack till Magnus Oscarsson och de andra politikerna som var på plats, till våra talare och till alla er från får-Sverige som reste till Stockholm!

Text Anna Bergström

Översta bilden foto Einar de Wit

19 nov 2021

Skyddad: Vi gjorde det!

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

18 nov 2021

Två tråkiga besked för Dorperägare i Sverige

Svenska dorperföreningen brukar årligen anordna en s.k. ”taggningsrunda” där en utländsk domare bjuds in för att åka runt för att bedöma dorperfår i Sverige. De djur som bedöms vara lämpliga för avel får ett märke i örat, en "tagg”.

Under pandemiåret blev det av förståeliga skäl ingen runda, men nu i höst hade det planerats att Adrian Veitch från Australien skulle komma hit. Men Corona har återigen ställt till det och årets taggning har ställts in i elfte timmen eftersom Adrian inte tillåts lämna hemlandet på grund av extremt hårda restriktioner. 

Föreningen hade också planerat hålla en kursdag i Skåne i bedömningens grunder, även denna ställs in.

Svenska dorperföreningen jobbar vidare med att få hit en domare under nästa år. Läs mer om tagning på Dorperföreningens hemsida.

18 nov 2021

Fårbönderna tog storslam i Årets Bonde 2021

Grattis Nors och Bäcks gårdar och Bredsjö Mjölkfår!

Det blev Nors och Bäcks gårdar på norra Gotland som tog hem segern i kategorin Kött och den ärofyllda titeln Årets Bonde 2021. Vinnarna presenterades i samband med en prisceremoni som hölls på Clarion Hotel Sea U i Helsingborg igår kväll. I kategorin Mjölk korades Bredsjö Mjölk som vinnare.

Så här löd juryns motivering:

”Årets Bonde 2021 har många strängar på sin lyra; men det vinnande ackordet består av tre toner; respekt för djuren, omsorg för naturen och kunskap om hur den egna verksamheten kan bidra med biologisk mångfald och långsiktig hållbarhet.”

Bredsjö Mjölkfår, Hällefors vann kategorin Mjölk med motiveringen:

”Passion, engagemang och kunskap präglar detta familjeägda lantbruk – som trots en relativt liten verksamhet visar upp ett stort hjärta för det ekologiska, det kvalitativa och det hållbara.”

Årets Bonde är ett initiativ med syfte att lyfta Sveriges primärproducenter och bidra till att öka efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Nyckelorden för Årets Bonde är Hållbarhet, Innovation och Matkvalitet. Här finns alla nominerade.

Årets bönder 2021 är korade!

Alla bilder: Bergkvist Publishing

15 nov 2021

Fårets dag i riksdagen

Kl 13.00 på onsdag, den 17 november 2021, är det Fårets dag i Sveriges riksdag. Magnus Oskarsson (KD) har bjudit in till Fårets dag och Svenska Fåravelsförbundet är medarrangörer.

Syftet är att presentera svensk fårnäring i sin mångfald, de produkter och värden som fåren producerar och att vi vill öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller får- och lammkött och ull.

Vi kommer också att ta upp de frågor som sänker fårbönders vilja att satsa eller växa, och som hämmar vår näring.

Det blir en rad intressanta namn i talarstolen, paneldebatt och mingel.

Vi kommer passa på att visa ett urval av produkter av ull och skinn, och bjuda på ätbart från fårgårdar från olika hörn av Sverige.
Live från riksdagen

Fårets dag kommer att sändas via Zoom, så alla som vill följa dagen kan göra det via denna länk:
https://us02web.zoom.us/j/83207474547?pwd=Yk16dDJWUE9scTFDY2MvVkl3TFROQT09
Meeting ID: 832 0747 4547
Passcode: 373014

Frågor/kontakt
Gudrun Haglund-Eriksson ordförande/rovdjursansvarig
0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

Ulf Ekholm, ansvarig djurhälsofrågor och rovdjursfrågor
076-844 49 92
ekholmulf@hotmail.com

Foto Einar de Wit

12 nov 2021

Skyddad: Vad vet de som bestämmer om fårnäringen?

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan: