30 mar 2012

Om påska-lammet

Inför den stundande påsken då många ser det som självklart att äta lamm tipsar tidningarna gärna om sina bästa lammrecept. Många medier ställer sig också frågan hur lammproduktionen fungerar. Är lammen i butiken svenska, ska vi äta lamm till påsk, är de svenska lammen bättre än de Nya Zeeländska?

Bertil Gabrielsson svarar här på frågan om det är lämpligt att äta lamm på våren.

Svensk lammköttsproduktion är betesbaserad

Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Det är en del av ekonomin i näringen eftersom ersättningarna från miljöprogrammen är av fundamental vikt för att företagen skall gå runt. Att naturbetet är billigare foder än stallutfodringen behöver knappast påpekas och vi lammbönder behöver verkligen vända på varenda krona om affären skall gå runt.

Vad skiljer det svenska lammköttet från det importerade

Animalieproduktionen i Sverige håller antagligen världens högsta standard vad gäller djurvälfärd, djurskydd, smittskydd, djurhälsa, etiska värderingar och kvalitet på foder. Fårnäringen utgör inget undantag utan vi innefattas också av dessa lagar och förordningar. Till skillnad från importerat kött kan vi garantera att djuren fötts upp utan antibiotika och hormoner, utan svanskupering och utan att baggar blivit plågsamt kastrerade. Dessutom är dom bedövade vid avlivning vilket inte är fallet vid slakten av upp till 80% av de lamm som vi sedan importerar. Den svenska lammproduktionen är däremot småskalig och väldigt arbetsintensiv vilket gör att lönsamheten inte är den bästa. Vi passar inte in i bulkproduktion och den svenska oligopola handelsstrukturen. Ett faktum som, om än långsamt, håller på att förändras med en ökad småskalig slakt och försäljning.

Lammen och miljön

I förhållande till andra djurproduktioner har vi en av dom miljövänligaste produktionsformerna. Hade vi inte dessa tusentals fårnosar som vårdade landskapet så skulle den biologiska mångfalden utarmas på nolltid. Lammen har stor tillväxtpotential som gör att dom blir färdiga på kort tid. Belastningen på miljön med växthusgaser är därför minimal. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror. Ändå konsumeras det minst lammkött. Vi har bara någon enstaka procent av hela svenska köttkonsumtionen. Det är som att sila mygg och svälja kameler att acceptera en del av övrig djurhållning och slå ner på lammköttsproduktionen som oavsett uppfödningsperiod upp står för:

  • God djurvälfärd och djurhälsa
  • Gott djurskydd
  • God uppfödningsmiljö
  • Gott smittskydd för djur och människor
  • Miljövänlig köttproduktion
  • Ett ljust, välsmakande och hälsosamt kött

Text: Bertil Gabrielsson

28 mar 2012

Ny attitydundersökning om svensk kött

Källa: Svenskt kött
Att köttet är svenskt är det enskilt viktigaste skälet till att konsumenter är nöjda med sitt senaste köp av kött som styckad råvara. 7 av 10 vill köpa svenskt kött.

Svenskt kött har i dagarna släppt resultaten av en undersökning om svenskars attityder till svenskproducerat kött. Man har också undersökt hur hur känd den nya märkningen Svenskt kött är.

Fler säger sig vara beredda att betala mer
I årets mätning såg man en förändring i svenska konsumenters attityd till svenskt respektive utländskt kött. Fler säger sig vara beredda att betala mer för svenskt kött än utländskt i år, medan färre är positiva till djuruppfödare i Danmark och fler är negativa till djuruppfödare i övriga EU respektive utanför EU. I en för årets mätning ny fråga ser man att 2 av 5 svenska konsumenter förstår varför svenskt kött kostar mer än utländskt, men nästan lika många, 35%, förstår det inte. Även om vi ser en utveckling i rätt riktning har alltså svenska köttproducenter fortfarande en viktig uppgift i förklara mervärdet/prispremien för svenskt kött.

(mer…)

27 mar 2012

Schmallenbergmisstänkta fall på Gotland

Flera misstänkta prover analyseras nu av Statens veterinärmedicinska anstalt.

26 mar 2012

Fem frågor till Förbundet om getter

Under arbetet med artikeln om getter i Sverige i nya numret av Fårskötsel kom ett antal frågor upp. Kristina Räf ställde följande frågor till SF:s styrelse:

1. Tidningen Fårskötsel säger sig, till och med på omslaget, vara ”en tidskrift för får- och getägare”. Ändå har hittills i modern tid inte något skrivits om getter. Varför?
Historiskt har förbundet jobbat en hel del med getfrågor, men det hänger helt på engagemanget från getbönderna. De senaste tio åren har getavelsföreningen varit vilande, vilket har gjort att förbundet inte fått några signaler från getnäringen att det önskas något arbete på den fronten. Om getnäringen nu åter organiserar sig och lägger fram frågor som är viktiga för dem och som man önskar hjälp med av Fåravelsförbundet är vi beredda på att hjälpa till. Vad gäller tidningen så har arbete redan inletts för att skriva om getter. Getägare är välkomna att höra av sig om hur detta ska utvecklas i framtiden.

(mer…)

20 mar 2012

Hur blir framtiden med Schmallenberg?

Källa: LRF
Mycket kunskap saknas. Med ett liknande virus har man i Australien sett en cyklisitet i smittan där djuren blir sjuka vart femte år. Detta beror på att det tar ungefär fem år innan det finns tillräckligt många osmittade individer för att sjukdomen ska ta fart igen.

Den typen av knott som behövs för att sprida sjukdomen finns i Sverige, men vi har inte samma djurtäthet som på kontinenten. I dagsläget finns inget vaccin och man räknar med att det tar minst två år att få fram ett.

Läs hela artikeln ››

19 mar 2012

Haft aktivister på gården?

Källa: LRF
Rapportering av aktivisters aktiviteter

Som ytterligare steg i arbetet med att bevaka frågan om djurrättsaktivisterna kommer LRF att sammanställa iakttagelser som görs på djurgårdar. De rapporter som kommer in kommer att löpande skickas över till en företrädare inom Polisen som arbetar med grupper som denna. Vi kommer på detta sätt att kunna följa upp dessa aktivister på ett mer uthålligt sätt. Vi får också inom näringen en bättre överblick.

När det finns indikationer på att aktivisterna varit på gårdar eller på annat sätt varit aktiva ute i bygderna önskar vi få in kortfattade uppgifter om:

  • Aktioner/händelse med tid o plats
  • Iakttagelser om personer o fordon, foto om sådant finns
  • Kontaktpersoner på dem som gjort iakttagelser
(mer…)

16 mar 2012

Scmallenbergviruset kan ha nått Sverige

Källa: ATL
Sverige har hittills varit förskonat. Men Marianne Carlsson i Ucklum utanför Stenungsund misstänker att ett missbildat lamm som föddes för knappt en vecka sedan hade fått viruset.

Kristina Mieziewska, veterinärinspektör på Jordbruksverkets enhet för idisslare och gris, säger till ATL att det har skickats in sju eller åtta missbildade foster till SVA. Misstankarna har avskrivits i samtliga fall utom ett eller två som ännu inte är färdiganalyserade.

Myndigheterna vet väldigt lite om schmallenbergviruset. Enda sättet att i dagsläget fastställa om viruset finns i djuret är genom att provta organ från missbildade lamm och kalvar.

Ett serologiskt test håller på att tas fram. Kristina Mieziewska räknar med att det är klart inom ett par veckor, högst ett par månader.

Läs hela artikel på ATLs hemsida ››

Läs artikeln Information till djurägare om Schmallenbergviruset ››

14 mar 2012

Godkännande för vissa bekämpningsmedel upphör

Från och med den 1 januari 2012 är det inte längre tillåtet att sälja de bekämpningsmedel mot ektoparasiter som tidigare funnits tillgängliga. Preparaten det gäller är Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix och Flusa. Har ni något av dessa preparat hemma får ni använda dessa för eget bruk till och med 31 december 2012, därefter får medlen inte användas.

Kommande betessäsong är den sista då vi kan hålla fästingar, flugor, svidknott och knott stången med hjälp av Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix eller Flusa.

Ersättningspreparat  
Det finns dock andra tillgängliga pour-on preparat som kan ersätta de utgångna. Båda preparaten klassas som läkemedel och är receptbelagda. Behandlingarna bör göras efter en besättningsanpassad strategi för att få bästa möjliga effekt och minimera risken för resistensutveckling.

(mer…)

14 mar 2012

Svenska djurhälsovården har en ny hemsida

Det finns många länkar från vår hemsida till olika sidor och dokument hos Djurhälsovården, särskilt i Kunskapsbasen. Jag jobbar för fullt att rätta länkar, men tills alla länkar är uppdaterade ber jag om överseende. Det mesta går lätt att hitta genom via vanlig sökning i en sökmotor. Mvh webbredaktören

Besök Djurhälsovårdens nya hemsida ››

14 mar 2012

Schmallenbergvirus hittat i svidknott i Danmark

Danmarks motsvarighet till SVA, DTU Veterinärinstitutet, rapporterar att Schmallenbergvirus hittats i svidknott i Danmark. Viruset har inte påvisats i Sverige, men de nya fynden kan innebära en ökad sannolikhet för att viruset finns i de södra delarna av Sverige.

Knotten har samlats in på södra Jylland, nära gränsen till Tyskland. Tyskland, har hittat viruset i flera besättningar nära den danska gränsen.

SVA och Jordbruksverket följer noga händelseutvecklingen i Sverige och Europa. De nya fynden i Danmark smittan kan innebära att sannolikheten för att smittan finns i svidknott i södra Sverige är något större än vad som tidigare antagits. Ett flertal misstänkta sjukdomsfall har undersökts i Sverige. De har alla varit negativa.

(mer…)

13 mar 2012

Intresset för lokalt mathantverk är på topp

Förra veckan ägnade er webbredaktör åt en kurs i hantverksmässig charktillverkning. Kursen anordnades i samarbete av Eldrimner, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Lokalproducerat i Väst. Temat var får- och get, och vår lärare var Sven Lindauer, en tysk charkmästare. Under veckan besöktes vi av ett smärre pressuppbåd; Borås, Falköpings och Ulricehamns tidningar var alla på plats och skrev stort uppslagna reportage i sina tidningar. Intresset för lokalt mathantverk är stort, den saken är klar. Vår egen Einar de Wit besökte oss också, så kanhända kommer det ett reportage även i Fårskötsel. Leberkäse, sylta, blodkorv och lufttorkat av lamm- och getkött. (mer…)

8 mar 2012

Information till djurägare om Schmallenbergviruset

Din medverkan som djurägare behövs för att övervaka förekomst av viruset i Sverige. Nedan beskriver vi virusets sjukdomstecken. Men de kan också ha flera andra orsaker så för att kunna bedöma om de är orsakade av Schmallenbergviruset måste prov tas från djuren och analyseras vid SVA. Det finns för närvarande inga vacciner eller andra mediciner för att hantera sjukdomen.

Viruset sprids sannolikt av svidknott
Smittan sprids sannolikt mellan djuren med svidknott. Det finns ännu inga rapporter på att viruset kan spridas aktivt under vintern, således förekommer sannolikt inte synligt sjuka djur under vinterhalvåret. Under denna tid kan sannolikt inte heller foster bli smittade. Knottsäsongen då smittan sannolikt sprids är i Sverige mellan april till november.

(mer…)

4 mar 2012

Vad jobbar styrelsen med just nu?

Nya vägar för SF

Nu går Fåravelsförbundets arbete in i en ny fas. De senaste årens arbete med att ta fram ett antal verktyg som ska hjälpa de svenska fårägarna att förbättra sitt företagande börjar ge resultat. Fårhälsoprogrammet är den sista pusselbiten som nu håller på att lanseras. Nu fokuserar vi på att också påverka för att öka den svenska produktionen av lamm.

Den 20 februari hade SF och LRF kallat alla distrikt till ”Marknadsrådslag om hur vi ska få tillväxt i lammsektorn” i LRF:s lokaler på Franzéngatan i Stockholm. Man kan kalla det ett  stort ”Brainstorming-möte”. Temat var ”Hur får vi fart på marknaden för produkter av svenskt lamm?”. Vi har vid några tidigare tillfällen hållit motsvarande möten när vi dragit igång större projekt, och de har alltid slagit väl ut.


Vi måste öka inkomsterna för fårföretagarna, det är enda sättet att få en ökad produktion i Sverige. Ett sätt är att ta sig förbi mellanleden och sälja sina varor direkt till konsumenten. Foto: Morgan Bauman.

(mer…)

4 mar 2012

Klimatsmart kött med hjälp av träd

”Plantera ett träd och bidra till ett bättre klimat.” Det säger Karl-Ivar Kumm, SLU-forskaren, som också påpekar att det är klimatsmart att välja svenskt kött framför importerat.

Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, fick i uppdrag av Jordbruksverket att titta på den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat.
 Betesdjur är bra om man ser till den biologiska mångfalden, men inte från klimatsynpunkt, säger Karl-Ivar Kumm.

(mer…)

3 mar 2012

VM i fårklippning avgörs idag

Nya Zeeland är värd för årets klipp-mästerskap och tävlingen har pågått under andra halvan av denna vecka. 50 klippare från 25 länder tävlar. Torbjörn Svensson och Magnus Wuolo är på plats och tävlar för Sverige.

Här finns länkar till alla resultatlistor, sidan uppdateras löpande under dagen.

Magnus klipper World Machine Shearing - Round 2 - Heat 1, Torbjörn klipper World Machine Shearing - Round 2 - Heat 3. Missa inte detta!

Här finns fler videofilmer, så många att vi kan sitte inne och titta hela dagen. World Machine Shearing Final  Open Final