1 okt 2021

Skyddad: Frustrerande

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

1 okt 2021

Att skaffa får – checklista

Det är mycket att tänka på när man ska skaffa får. Vi har satt samman en checklista att ha som stöd för att inte missa viktiga dokument, för att skydda sig mot otrevliga sjukdomar och tips om annat som är bra att känna till.

Lycka till med fåren och alltid välkommen till Svenska Fåravelsförbundet!

Vid förflyttning av får (lagkrav)

Vid inköp och försäljning av djur, glöm inte dessa dokument

Hälsa och smittskydd
Största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Det finns flera besvärliga sjukdomar som man absolut inte vill köpa, läs på om Maedi-Visna, fotröta, CODD, och fårens invärtes parasiter. Att följa de karantänsrekommendationer som Gård & Djurhälsan tagit fram ger ett bra skydd mot otrevliga överraskningar!

Köpa får

Härstamning

  • Härstamningsbevis – besättningar som är anslutna till Elitlamm Avel (Elitlamm Avel & Produktion eller Avel Mini) har härstamningsbevis till sina djur. Om du köper ett sådant djur så får du med ett härstamningsintyg som visar djurets ras, närmaste släktingar, vad de har presterat och eventuella avelsvärden och mönstringsresultat.
  • Genbank – allmogeraser och gutefår bevaras i genbank. För anslutning till genbanken krävs Genbanksintyg och inte bara härstamningsintyg. Om du är tveksam kontakta alltid genbanksansvarig före inköp av genbanksdjur.

Mentor, nätverk och kurser

  • SFs lokalföreningar (se Lokalföreningar i huvudmenyn) finns spridda över hela Sverige, de håller kurser och träffar och hälsar nya och blivande fårägare varmt välkomna.
  • Gård & Djurhälsans kurskalender

Regler

Läs- och lyssningstips

1 okt 2021

Nya rekord på Gotlands baggauktion

Anna Törnfelt rapporterar från årets auktion i Sjonhem som hölls den 25 september 2021.

Årets baggauktion i Sjonhem på Gotland var en fantastisk tillställning där alla baggar som kom blev sålda. 7 äldre baggar, 39 ungbaggar och en tacklammsgrupp på 3 djur.

Priserna spände mellan 72000 kr till 5000 kr, så alla kunde få tag på en bagge. Medelpriset för de yngre baggarna blev över 17 000 kr. Auktionisterna Kjell Nilsson och Björn Eriksson gjorde ett bra jobb och vi kallar numera Kjell för superauktionist, eftersom han har auktionerat ut de tre genom tiderna dyraste gotlandsfårsbaggarna. Två på denna auktion, för 72 000 kr respektive 68 000 kr. Dessa fina djur Gannarve Frej såld av Gannarve Gård i Fröjel och Skinnarve Pommac, säljare Skinnarve Lantbruk AB i Levide samt en bagge för 66 000 kr år 2015 .

Gannarve Gård har gjort en kometkarriär på 4 år, då ägarna Marko Martinsson och Åsa Seger köpte tackor från Erikshester och kombinerade dem med fina djur från Sindarve och Gannarve (Nobells lammgård). Vid denna auktion sålde de 5 fina baggar för 72000, 50000, 7000, 10000, 22000 kr. De tilldelades även tre priser vid auktionen, bästa pälsbagge för Gannarve Frej (tillsammans med Väståkra Skye), publikens favorit för Gannarve Frej och Skinnriket Gotlands pris för årets bästa ungbagge vid riksbedömningen på Gotland.

Prisregn över Gannarve Gård i Fröjel. Här Marko Martinsson med barnen Joel och Agnes. Stort grattis! Foto Eva Twengström

Gotlandsfårsföreningens pris för bagge med bästa pälsegenskaper på Gotlandsauktionen delades mellan baggarna Gannarve Frej och Väståkra Skye. Här uppfödarna Peter Olsson och Linda Jansson med familj, som fött upp Skye. Foto Eva Twengström

Stämningen på auktionen var på topp och det märktes att alla saknat att träffas fysiskt under pandemin. Att det fanns många spekulanter gjorde inte saken sämre. Gäster från Danmark och fastlandet som var med och ropade på baggarna hjälpte till att få en bra budgivning.

30 sep 2021

Fåråret webbinarserie i tre delar den 11, 18 och 25 november

Under november anordnar Gård & Djurhälsan en serie med tre webbinar à 1 timme för fårägare. Kursen passar både dig som haft får i några år och dig som är nybörjare.

En kurs med fokus på viktiga händelser under “Fåråret”. Under kursen får alla deltagare göra en egen produktionsplan där vi utgår från när lamningen ska ske och planerar in händelser som betäckning, vaccination, träckprovtagning, avvänjning av lamm, klippning m.m. Vi diskuterar även viktiga aspekter kring fårens utfodring och hur man skyddar sig mot sjukdomar vid inköp av nya djur. Handfasta råd varvas med tips på var man kan vända sig för att lära sig mer eller få praktisk hjälp ute på gården.

Kursen är uppdelad på tre tillfällen:
11 nov kl 13-14
18 nov kl 13-14
25 nov kl 13-14
Föreläsare: Malin Bernhard och Ulrika König, fårhälsoveterinärer.

Läs mer och anmäl via Gård & Djurhälsans kurskalender.

30 sep 2021

Fårraser i Sverige

Det besättningsantal som anges är siffror för 2020 och är antalet aktiva besättningar, som registrerat renrasiga lamm under året, i Elitlamm.

Detta är de vanligaste raserna i Sverige, men det finns fler. Saknar du din ras? Maila oss gärna en bild (glöm inte att ange fotograf).

Svenska raser

Allmogefåren utgörs av 10 raser: Dala Pälsfår, Fjällnäsfår, Gestrikefår, Helsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Svärdsjöfår, Tabacktorpsfår, Värmlandsfår, Åsenfår

raser_fjallnas

De svenska allmogefåren återupptäcktes under slutet av 1900-talet och bevaras nu som olika raser i levande genbanker.
De olika raserna har sitt ursprung i olika regioner, har ofta hållits i slutna besättningar och varierar både vad beträffar ulltyp, färg och exteriör. Studier har påvisat att raserna även skiljer sig åt genetiskt.
Antal besättningar: 540 | Rasförening: Föreningen Svenska Allmogefår

raser_finull2

Finullsfåret har en glansig, finkrusig och väldigt mjuk ull. Har en ovanligt hög fertilitet och korsingstackor som är delvis finull är vanliga som mödrar i lammproduktion.
Antal besättningar: 168 | Rasförening: Föreningen Svenska Finullsfår

raser_gotland

Gotlandsfårets jämngrå, glansiga och lockiga päls är unik. Har en årstidsbunden brunst, och lammar oftast på våren.
Antal besättningar: 517 | Rasförening: Gotlandsfårsföreningen

raser_gute

Gutefåret är ett ursprungligt svenskt lantrasfår som har många primitiva drag, t ex manhår och dödhår. Rasen kännetecknas av att både baggar och tackor har två välutvecklade horn.
Antal besättningar: 101 | Rasförening: Föreningen Gutefåret och Gutefårakademin

raser_jamtlandsfar

Jämtlandsfåret är en ras som har utvecklats i Sverige under 2000-talet ur svenska sveafår (köttrasfår) som korsats med merino i syfte att skapa en kombinationras för kött- och ullproduktion. Ullen är finfibrig och mjuk.
Antal besättningar: 24 | Rasförening: Jämtlandsfåret

raser_rya

Ryafåret har en ull som är lång, stark och glansig, men ändå mjuk. Rasen är utrotningshotad, fler uppfödare behövs.
Antal besättningar: 53 | Rasförening: Föreningen Ryafåret

Utländska raser

raser_dorper

Dorpern har avlats för klimatmässigt hårda förhållanden i Sydafrika, och den klarar både hetta och extrem kyla. Ömsar sin ull spontant. Utgörs av två raser, Dorper som har svart huvud respektive Vit Dorper.
Antal besättningar: 89 | Rasförening: Svenska Dorperföreningen

raser_dorset

Dorsettackor kan brunsta året runt. Korsningar mellan Dorset och finull (FinDor) är populära som moderras i s.k. treraskorsningsproduktion, de betäcks då med Texelbagge eller annan yngre köttras.
Antal besättningar: 51 | Rasförening: Svenska Dorsetföreningen

raser_leicester2

I Sverige har unika ”nordiska” egenskaper utvecklats hos Leicesterfåret, som ullkvalitet och pälshår. Den renrasiga produktionen är främst inriktad på kombinationen av bra slaktkroppar och vita pälsskinn.
Antal besättningar: 104 | Rasförening: Svenska Leicesterfårföreningen

raser_kof

Det ostfriesiska mjölkfåret har avlats för hög mjölkproduktion. Mjölkning av får är inte vanligt i Sverige, men de flesta som mjölkar har oftast ostfriesiska mjölkfår, eller korsningar med denna ras.
Antal besättningar: 2 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

bildspel_raser_OD

Oxford Down – Hör till gruppen ”tyngre köttfår”. I Danmark används den ofta liksom Shropshire i julgransplanteringar då den betar skonsamt och ej skadar träden.
Antal besättningar: 14 | Rasförening: Oxford Downföreningen

Shropshire – Lugna, lätthanterade, mycket tysta djur med stark flockinstinkt.  God tillväxt i förhållande till rasens storlek ger tidig slaktmognad.
Antal besättningar: 4 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

raser_suffolk

Suffolk är ett harmoniskt och stort får, tackor väger 80–100 kg och baggar 120–140 kg. Har ett lugnt men levande temperament och utpräglad flockinstinkt.
Antal besättningar: 74 | Rasförening: Svenska Suffolkföreningen

raser_texel2

Texel är den mest populära faderrasen inom svensk lammproduktion. En lugn och lätthanterlig ras som är lätt att stängsla in.
Antal besättningar: 117 | Rasförening: Svensk Texelförening

raser_svartnos

Walliskt svartnosfår är ett bergsfår anpassat för bete i alpterräng. En kombibationsras för kött- och ullproduktion.
Antal besättningar: 2 | Rasförening: Nystartad rasförening, har ännu ingen hemsida

raser_borderl

Border Leicester är ett stort får med lugnt temperament. Rasen kommer från Storbritannien men har exporterats till alla stora fårländer.
Antal besättningar: 1 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Kerry Hill är en brittisk ras som härstammar från höjderna runt byn Kerry som ligger vid den Walesiska/Engelska gränsen. Fåren är vita med svarta teckningar runt öron, ögon, mule och på benen. 
Antal besättningar: 1 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Babydollfår är småväxta får med korta ben. De används som betesdjur i vinodlingar och fruktträdgårdar, framför allt på på Nya Zeeland.
Antal besättningar: 1 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Skruvhornsfår, eller Racka som den också kallas, är en ungersk ras som har långa raka skruvad horn. 
Antal besättningar: 1 | Rasförening: I dagsläget finns ingen rasförening

Bilden överst på sidan visar gestrikefår tillsammans med Claudia Dillmann, tidigare styrelseledamot i SF.

30 sep 2021

Får i kål idag?

Sista torsdagen i september är Norge officiell dag för får i kål, Fårikålens dag alltså.

Svenskt Kött har ett recept på Lamm i kål, men recept går att finna i tusental på nätet. Vår systerförening Norsk Sau og Geit bjuder på många recept idag, både med och utan kål. De verkar mena att de frossat i får i kål såpass mycket vid det här laget, att det kan vara dags för friare tolkningar.

Kimbap med bulgogi av lamm och noribladen ersatta av vitkål, varför inte? Foto Olga Lioncat, Pexels

28 sep 2021

Baggauktionen 11 september 2021

Lammproducenterna tackar alla inblandade och sammanfattar årets baggauktion för köttrasbaggar, som gick av stapeln 11 september 2021.

Av de 30 auktionsdjuren blev 20 sålda och 10 blev osålda.
Högsta pris 33 000 kr betalades för katalog nr: 20 Helander Texel You.
Medelpris för de sålda baggarna blev 9175 kr.
Det såldes baggar för 257 000 kr och totalt lades 303 bud av 37 olika personer.
Efter att baggarna lades ut på Boskapstorgets auktionssida var 1200 personer inne och kollade. Under själva auktionen, mellan klockan 14 och 16, var mellan 125 och 160 personer inne hela tiden.
Det var besökare från 10 olika länder, däribland Spanien, Finland, Danmark, Polen, Norge, Kina och USA.
Om man är nyfiken kan man läsa mer om avsluten på vår historiksida.

Tack till KLS Ugglarps och HKScan som sponsrade sina leverantörers baggköp. KLS med 1000 kr för en bagge och Scan 500 kr för max 2 baggar.

Årets auktion var som ni redan vet helt digital. Vi kan bara sia om nästa års event, men hoppas givetvis att det då kommer att kunna bli en fysisk auktion eller kanske mest troligt blir det en kombinerad digital och fysisk. Vi återkommer angående detta i sinom tid.

Vi vill tacka alla säljare, köpare och andra intressenter som gemensamt med Boskapstorget och oss i Lammproducenterna genomförde årets digitala event. Tack för i år och väl mött igen nästa år!
Baggauktionskommittén/Lammproducenterna

Rekordbaggen Helanders You. Foto Sophie Helander

24 sep 2021

Skyddad: Får för nybörjare

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

23 sep 2021

#21 Fårpodden: Starta med får del 3, dina första får

Du har bestämt dig för att skaffa får! Just för dig har vi gjort ett program som handlar om hur man förbereder sig och får en bra start med friska djur.

  • Hur förbereder man sig? Titti och Einar går igenom allt du behöver veta.
  • Att börja med friska får är det viktigaste. Det finns väldigt gott om friska får, så köp inte in Maedi-Visna, resistenta parasiter eller fotröta. Emelie Larsdotter och Titti hjälper dig med frågebatteriet när du ska ringa på annonsen, vad du ska titta på när du ser djuren första gången och hur du gör när djuren kommer hem till gården.

Välkommen till Fårpodden!

https://soundcloud.com/user-690359912/21-farpodden-starta-med-far-del-3-dina-forsta-far

Länkar
Att skaffa får – check-listan med mera
Hälsodeklaration vid livdjursköp
Jordbruksverkets information om får
Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar (karantänsråd mm)
Ersättning för extra djuromsorg för får 2021
Fårpodden #4
Fårpodden #20

För att beställa zinksulfat till klövbad, ring Svenska Köttföretagen på 010-130 89 32 eller 010-130 89 30.

Tittis lista: Skaffa får i åtta punkter

1) Välj produktionsform
2) Teckna slaktkontrakt
3) Hitta rätt djur

Rasföreningar
Marknadsplatsen (Elitlamm)
4) Ordna stängsel
Fårpodden #14
5) Ordna fårstall eller ligghall
6) Registrera anläggning för djur länk och skaffa stalljournal

Journalföring och märkning av får
Jordbruksverkets förflyttningsregister för får
Elitlamm
7) Skaffa foder och strö
8) Hämta djuren!

Kontakter som är bra att ha:
Fårklippare
Distriktsveterinärerna
Gård & Djurhälsan
Rådgivning finns t ex via Gimrarna, Hushållningssällskapet, VÄXA
Maskinstation
Kontaktperson på slakteriet
Mentor
Lokala fårföreningar (menyvalen Lokalföreningar)

Tittis råd till nystartare

  • Börja gärna med befintliga tillgångar
  • Lär dig om får i teori och praktik
  • Köp in bra djurmaterial!
  • Investera lite och klokt till en början
  • Anpassa produktionsform efter intresse och gårdens förutsättningar
  • Titta på hur andra gjort och våga fråga
  • En mentor är guld värd
  • Åk på studiebesök
  • Tänk på arbetsmiljön
  • Ignorera inte administrationen och det nödvändiga pappersarbetet

Lycka till med fåren och välkommen i gänget!

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar AnnaEinar och Titti.

Fårpodden finns på SoundcloudiTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

23 sep 2021

En mångfald av eldar över hela Europa i manifestation mot rovdjursproblematiken

Den 17 september anordnades årets Rovdjursvaka. Det var aldrig tänkt att detta skulle bli ett årligt återkommande arrangemang, men eftersom utvecklingen på rovdjursfronten stadigt går åt fel håll kände vi oss tvingade att genomföra detta arrangemang i år igen. Einar de Wit sammanfattar Rovdjursvaka 2021.

Men i år var vi inte ensamma! Tidigare har rovdjursmanifestationer genomförts i många länder, problem med rovdjur finns på många platser. Men i år genomfördes en gemensam manifestation i många länder samtidigt. Djurägarorganisationer i sammanlagt fjorton länder tände eldar för att visa det desperata läget som många känner att man befinner sig i.

Internationell solidaritet

Det brann i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Schweiz, Österrike, Italien, Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Det finns ingen samlad statistik på hur många platser eller människor som medverkade, men bara i Tyskland brann det på drygt 200 platser. I vår egen vaka som samlades i facebookgruppen ”Rovdjursvaka 2021” lades det ut bilder från närmare 40 olika platser i landet.

Det var allt från två till tjugo personer samlade på de olika svenska vakorna. Den största vakan i Schweiz samlade över 350 personer. I Frankrike, som har stor tradition av demonstrationer mot makthavarna, samlades 15 000–20 000 personer i en demonstration för landsbygdens och jaktens rättigheter i staden Landes i den södra delen av landet.

Information

Fåravelsförbundet hade samlat ihop ett digert material på hemsidan för alla arrangörer. Det var fakta och information om rovdjursläget, rovdjursavvisande stängsel och allt annat som arrangörer kunde visa upp för media och andra intresserade. Om inget väsentligt händer efter detta kan politikerna i alla fall inte skylla på informationsbrist!

Foto Anders Edbro

Utspel från LRF och Jägarförbundet

Rovdjursdebatten förs på många fronter just nu. Bara någon vecka innan rovdjursvakan kom Jägarförbundet och LRF ut med en uppmaning om att vargstammen omedelbart måste minska med minst 100 individer. Bakgrunden är följande:

  • 2013 beslutade riksdagen om en miniminivå om 170–270 svenska vargar.
  • Senare har Naturvårdsverket ändrat miniminivån till 300 vargar.
  • Idag utgörs den svenska vargstammen av minst 395 djur.

Kravet på en minskning av vargstammen med 100 individer grundar sig i att Sverige kan förlora sitt självbestämmande över vargförvaltningen om stammen växer sig för stor. Det hänger samman med att domstolar menat att ett medlemsland i EU inte procentuellt får göra för stora uttag i stammen av en strikt skyddad art. Om Sverige låter vargstammen växa ytterligare kan vi fastna med betydligt fler vargar än den lägsta nivå som riksdagen beslutade.

Dessa krav är desamma som Fåravelsförbundet driver. Fåravelsförbundet ställer sig bakom kraven som LRF och Jägarförbundet framför. Även Kennelklubben, Svenska Samers Riksförbund och Föreningen Sveriges Jägare har ställt sig bakom uttalandet.

Vi fortsätter!

Vargdebatten fortsätter alltså. Ibland kan man undra om en stillsam manifestation verkligen kan göra skillnad. Men det är viktigt att vi håller frågan levande. Om fårnäringen ska ha en framtid i Sverige, och Europa; måste vi fortsätta att visa allmänhet och beslutsfattare hur vår verklighet ser ut. I ett demokratiskt samhälle så är det majoriteten som avgör, och vi måste se till att viktiga beslut tas med rätt faktaunderlag!

Rovdjursvaka Orremåla gård i Kisa, förstärkt med kommunal- och riksdagsledamöter från KD, M, MP & S. Foto Björn Johansson

Sörmlands Fåravelsförening vakade på Ekeby Gård i Eskilstuna. 12 personer och 150 tackor. Anders Lindell var med och berättade vad som händer både i Europa och här. Tidningen Sörmlandsbygden var med hela kvällen och Radio Sörmland var på gården redan på morgonen och gjorde ett kort inslag. Foto Karin Ericson

Översta bilden från vakan på Orremåla Gård. Foto Sätersborg

23 sep 2021

Ska vi skippa köttet och källsortera?

Tänkvärd krönika av Isabel Moretti. Isabel är VD på Svenskt Kött sedan 2019. Hon är utbildad mark/växtagronom och biolog med rötter i Värmland och Brasilien. Global i hjärtat och global i tanken men med fötterna i myllan.

Hur ska vi nå klimatmålet 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år, och vem ska man lyssna på?

Läs här: Ska vi skippa köttet och källsortera?

23 sep 2021

Jonas Karlsson

Jag bor i norra Östergötland i Finspångs kommun. Jag är ingen globetrotter precis. Har i princip bott inom en radie av 3 mil hela mitt liv. Så när Tomas och Titti i sin motion på stämman vill att vi skall blicka utomlands känns det otäckt för mig. Fram till 2017 hade jag ett heltids-jobb på SSAB i Finspång, men nu är jag bonde på heltid. Min fru och jag äger en liten gård på 14 hektar själva. Sedan arrenderar vi till ca 190 hektar. 40 h är naturbete och resten åker, som slättbönderna nog skulle kalla naturbete. Vi kallar allt för Sätersborg och både åker och djur är kravcertifierade.

Mitt djur-intresse är medfött och jag har alltid haft djur. Mitt första får köpte jag av en granne när jag var 9 år. Nu har vi 210 Gotlands- och 40 Leicester-tackor. Vi har också dikor, runt 40 st. 100 nöt med ungdjuren. 1987 köptes dom första Gotlansfåren in och -12 kom Leicester-fåren in i stället för köttkorsningar och finull. Vi åker på lite marknader och har en liten gårdsbutik där vi säljer våra skinn.

Frågor som engagerar mig är avel, skinn och rovdjurs/viltfrågor då vi bor i ett vargrevir med mycket dovhjort och vildsvin.

22 sep 2021

Digital träff för nya djurägarseminörer

Onsdag 29/9 kl. 19.00-20.30 har ni som ska seminera får för första gången i höst chansen att ställa frågor och diskutera egensemin med Magnus Håård och Anna Törnfelt.

Anmälan via semin@faravelsforbundet.com senast 29/9 kl. 12.00. Mötet hålls i Teams och länken skickas ut under eftermiddagen den 29e.

Välkomna!

Foto Elof Nilsson

22 sep 2021

Marie-Louise Blanksvärd Andersson

Vid årsmötet 2021 blev jag invald i styrelsen att efterträda Claudia Dillmann som ull- och skinnansvarig i Svenska Fåravelsförbundet. Mitt uppdrag i styrelsen är att fortsätta driva frågor om ull och skinn, hur vi kan fortsätta att öka mervärdet från denna resurs och hitta gemensamma lösningar som ska gynna alla aktörer.

Jag är en inbiten norrbottning, bosatt i en by utanför Kalix där jag har en liten besättning med får av ”gott och blandat-ras” d.v.s korsningsfår där jag vill ha både bra kropp och ull. Min stora passion är framför allt ull, hantverk, odling och design och jag håller på att starta upp ett mindre kardverk på gården för att kunna förädla ullen ytterligare.

Som utbildad pedagog arbetar jag till vardags vid Kalix folkhögskola där jag är kursansvarig, IKT-pedagog och lärare på Hantverkskursen, där de gamla kulturhistoriska textila teknikerna och bevarandet av resurser ligger i fokus. Genom arbetet som IKT-pedagog är jag med och utvecklar användningen av många nya digitala lösningar vilket är ett intressant och givande arbete med många utvecklingspotentialer.

En framtidsvision och någonting som jag gärna vill arbeta med, är att tillsammans hitta lösningar för de logistiska utmaningarna och på så sätt kunna öka tillvaratagandet av fårnäringens alla resurser och göra dom inkomstbringande. I arbetet för Fåravelsförbundet hoppas jag även att kunna bidra med perspektiv även från Sveriges norra delar och inland då vi alla har gemensamma intentioner men stöter på olika utmaningar i vårt avlånga land.

22 sep 2021

Interpellationsdebatt om vargstammens storlek och vargangrepp

Igår, den 22 september, hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om vargangrepp och vargstammen. Alexandra Anstrells (M) hade ställt en fråga om behovet av att minska vargstammen, och Sten Bergheden (M) en fråga om vargens hot mot djurproduktionen och den biologiska mångfalden.

Se debatten här.