LRF har en pressjour som är öppen dygnet runt. Dit kan man ringa om man vill ha tips och råd i en situation som man inte vet hur man ska hantera i kontakt med journalister.
Många har blivit kontaktade den senaste månaden av olika media och vi har sett en hel del av det resultatet den senaste veckan.
(mer …)
Dr Cathy Dwyer, Skottland, har i helgens debatt använts för expertutlåtande. Hon säger i kontakt med svensk veterinär, Lammproducenternas ordförande och Dorperuppfödare att hennes uttalanden klippts ur sitt sammanhang och att hon fått vilseledande information om den svenska lammproduktionen.
Den gångna helgen har lammnäringen varit i fokus i media på ett sätt man hade hoppats slippa. Det kan vi nog alla vara överens om.
Missförstånd, förvrängningar och grava faktafel har blandats med hopklippta citat för att ge en bild av lammnäringen som inte kan ha varit något annat än förutbestämd av journalisterna.
Man ska aldrig inta försvarsposition i sådana här lägen, men jag tror att vi alla kan enas om att detta inte har blivit en korrekt bild av vår svenska lammnäring.
Efter fredagens debatter om svensk lammproduktion som har förekommit i olika media så har jag här försökt göra en sammanställning av länkar till aktuella artiklar och inslag.
(mer …)
För de som är intresserade av att läsa mer om Dorper så kan ni ta del av Mien Niklassons krönika.
Det är en reseberättelse med många bilder från ett besök i USA på en fårgård med bland annat Dorper.
Mien Niklasson är lammproducent på Gotland och uppskattad krönikör med sina "Mejl från gården".
Så här börjar den:
"Som ni kanske minns så var Jonas och barnen i USA över jul. Innan resan
hade Jonas kollat upp om det fanns några fårgårdar i närheten av Muncie,
Indiana, där de skulle bo. Och det fanns fårgårdar! Framför allt var
det rasen columbia som Jonas var intresserad av. Fårgården Jonas fick
kontakt med hade ett 20-tal columbiatackor men huvudsakligen hade de en
besättning med 200 dorperfår."
Den bild som getts av svensk lammproduktion i vissa medier känner
inte vi lammproducenter igen.
Huvuddelen av Sveriges lammproduktion är betesbaserad.
Parallellt har inomhuslammen funnits i Sverige sedan 1970-talet. Omfattningen har
ökat med anledning av att svenska producenter vill tillhandahålla det som
svenska konsumenter efterfrågar – färskt svenskt lamm året runt. Med vårt
svenska klimat kan man inte få ett färskt svenskt lamm i mars om man samtidigt
kräver att det ska ha gått på bete – för i mars finns det inget bete i Sverige.
Rasen Dorper som utpekas i flera av reportagen är en ras som
är härdig, frisk, kan livnära sig på extensiva betesmarker och har en bra
fertilitet. Istället för att avla ensidigt på en viss egenskap så provar vi nu
– endast i försök – att avla med denna ras i Sverige och se om metoden och
rasen är något för oss.
Dorper går inte att jämföra med nötköttsrasen Belgisk blå
som avlas på en defekt gen för att få dubbelmuskulatur. Genen ger också allvarliga
konsekvenser med tillbakabildade inre organ, svagare skelett och svårigheter
att kalva. Ingen av dessa defekter förekommer hos Dorper.
Väljer man importerat lammkött, främst från Nya Zeeland och
Irland, ska man vara medveten om några viktiga skillnader mellan svensk och
utländsk produktion. I Sverige kuperar vi inte svansar och kastrerar inte bagglamm.
Stordrift finns inte i Sverige, det är utomlands som man har storskalig
lammproduktion. Vi svenska lammproducenter tror fullt ut på att också
storskalig lammproduktion är bra för djuren, men vill man som konsument ha
småskaligt framtaget lammkött då är det inte det importerade man ska välja!
Transportförhållanden, hälsoläge och lammdödlighet är andra
aspekter där vi ligger långt före den utländska produktionen. Våra svenska lamm
har det bra, de går länge med sina mödrar, har fri tillgång till foder och tak
över huvudet under den årstid där vårt klimat så kräver. När de går inomhus går
de alltid fritt på stora ytor av halmbädd. Vi tar hand om våra djur och det är
vi stolta över.
Vi är övertygade om att detta tillfälle till dialog med
konsumenterna är bra, för det är viktigt att vi verkligen får visa hur sund den
svenska lammproduktionen är.
Du som är konsument - läs gärna mera på våra hemsidor och om
svensk fårhälsa på Svenska Djurhälsovårdens hemsida.
Vänliga hälsningar,
Tomas Olsson
Sveriges Lammköttproducenter
0706-87 08 61
Bertil
Gabrielsson
Svenska
Fåravelsförbundet
0702-76
76 97
Inom Fårhälsovården finns ledande veterinära experter med mångårig erfarenhet av fårsjukdomar. Dessa arbetar med förebyggande hälsovård, rådgivning och utredningsarbete över hela landet.
Produktion av lamm utan betesgång ifrågasätts nu. Det som nämns är ökade risker för dålig hälsa hos lammen på grund av ömma klövar och lungsjukdomar, liksom stress och dålig tillväxt.
Denna bild överensstämmer inte med den som vi har från Fårhälsovården inom Svenska Djurhälsovården. Vi ser varken stressade lamm som växer dåligt, ruttnande klövar eller problem med luftvägssjukdomar.
(mer …)
Rasen Dorper är inte som det framhålls någon monsterbiffras. Dess främsta fördelar är härdighet på betet, bra foderutnyttjande. Den kommer antagligen inte att bli någon stor ras i Sverige utan användas som faderras till produktionslammen. Det finns inget som tyder på svåra förlossningar och att bara nämna kejsarsnitt är helt irrelevant.
Här kan du se reportaget om Dorper och embryotransfer.
P1 morgon jämför skotsk fårhållning med svensk.
I Skottland har man tusentals tackor som går i bergen utan den djurskyddslag om tillsyn som vi har i Sverige. Dom har stora problem med fotröta och diverse sjukdomar som vi inte har i Sverige, och följaktligen hög dödlighet på lammen. Motsatsen gäller för den svenska lammproduktionen i allmänhet och inomhusuppfödning i synnerhet. Vi övervakar och kontrollerar varje lamning, tackan får vänja sig vid sina lamm i separata boxar och sedan växer lammen upp i en optimal miljö vilket gör att dom utnyttjar sin tillväxtpotential och blir färdiga på 3-4 månader. Det är ett faktum att beteslammen har en betydligt tuffare miljö med regn, kyla inre och yttre parasiter plus diverse rovdjur som räv, tamhundar, korp, örn plus våra stora rovdjur varg och lo framförallt.
Här kan du läsa vad Sveriges Radio rapporterar.
Basen i svensk lammnärings ekonomi är den ersättning vi får för att vårda det öppna landskapet. Lammköttsaffären har för låg lönsamhet för att man ska kunna leva på den. Alla svenska får och lamm går på bete undersommar halvåret. Det är därför direkt felaktigt att säga att vi stänger in djuren i stallar. Under vintern då vårt svenska klimat kräver det, står djuren naturligtvis i stallar. Så fort det finns mat på betet så går våra djur ute. Svensk lammnäring är betesbaserad.
På Svenska Djurhälsovårdens hemsida kan man läsa följande:
"Vår uppfattning är att lammuppfödningen sker på ett bra sätt och djuren har en bra hälsa. Hälsoläget bekräftas av de uppgifter som vi får från de statliga besiktnings-veterinärerna. Denna återkoppling är så unik att vi inte har några jämförelsetal från andra länder."
För den som vill läsa mera om svenska fårs hälsa finns information Svenska Djurhälsovårdens hemsida.
Svenska Fåravelsförbundets ordförande Bertil Gabrielsson
Söndag den 21 februari höll föreningen Skinnrike Gotland och Gotlands Fåravelsförening sin första Skinnmässa.
I Clarion Hotel Wisbys Spegelsal samlades över 100 skinn-intresserade för att se, känna och bedöma nästan 60 inlämnade pälsskinn och pälsskinnsprodukter.
(mer …)
Långväga djurtransporter, besökare utan skyddskläder och en övertro på att djurägare blir förvarnade i tid.
Det är faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och bekämpa utbrott av allvarliga djursjukdomar i lantbruket, visar Maria Nöremark i en avhandling från SLU.
(mer …)
På tisdagen den 23 februari kom en busslast norska studenter till Undersåker för att ansluta till den svensk-norska kursen ”Får och get” som går via Högskolan i Nord Tröndelag (HiNT).
I höstas åkte de svenska studenterna till HiNT i Steinkjer för att läsa denna kurs och nu fortsätter kursen på den svenska sidan.
(mer …)
Den ståtliga Merinobaggen Ullrik. Foto: Anna Hedendahl
Marie Sjölin har precis avslutat sitt examensarbete:
Är merinokorsningar ett alternativ i jämtländsk fårhållning?
I det har hon studerat de merinokorsningar som är resultatet av en import av merinobaggar som projektet Ull-rika gjorde och korsade med Sveafår.
(mer …)
Den statliga vaccinationskampanjen som Jordbruksverket driver börjar närma sig slutet.
Så här långt har drygt 500 000 doser givits utav de drygt
1
miljon vaccinationer som ska utföras under säsongen och målet är att
Sverige blir friförklarat från blåtunga under slutet av 2010.
Under förra året ökade slakten av lamm med 9% samtidigt som antalet lammleverantörer till Scan minskade med 2,6%.
(mer …)
Prinsen av Wales har riktat blickarna mot modebranschen när han i dagarna lanserade en kampanj som ska ge ökad efterfrågan på ull.
Han vill att mode-, tyg- och isoleringsbranscherna samarbetar för att framhålla ullens kvaliteter i projektet kallat "The Wool Project".
(mer …)