12 okt 2020

Ull som resurs

Välkommen till Lilla Böslid den 4 november 2020 eller följ konferensen digitalt! Se den fina utställningen av produkter och resultat från projektet. Hämta inbjudan som pdf ›› Ull-som-resurs

12 okt 2020

Elmia Lantbruk flyttas fram till 2022

Med anledning av Coronapandemin och dess påverkan på allmänna sammankomster, har Elmia AB beslutat att flytta Elmia Lantbruk till den 19–21 oktober 2022. -Vi tvingas tyvärr flytta Elmia Lantbruk till nya datum för andra gången, med rådande pandemi och fortsatt mötesstopp för allmänna sammankomster i Sverige har vi inget annat val. Stora fackmässor med många utställare och besökare kräver lång framförhållning, säger Lotta Frenssen, VD, Elmia AB. Beslutet att flytta fram Elmia Lantbruk har fattats efter noga övervägande och i dialog med branschorganisationer, utställare och besökare. Läs mer ››

12 okt 2020

Höstlammen är bra för den biologiska mångfalden

Text och foto Svenskt Kött De svenska höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden men bara en tredjedel av det vi äter är svenskt. Gör skillnad och välj svenskt lammkött. SKOTT_P5M6856-1-1024x683 Höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden. De föds på våren och får gå ute på bete och stärka den biologiska mångfalden hela sommaren fram till att hösten kommer. Så här ser den traditionella lammuppfödningen ut i Sverige och majoriteten av alla lamm föds upp på det här sättet. Därför finns det som mest färskt lammkött att få tag på nu på hösten.

Lamm gör stor insats för biologiska mångfalden

Du gör skillnad när du väljer svenskt lammkött – både för miljön och djuren. Får och lamm är utmärkta naturvårdare. De äter gärna sly och buskar, även sådana med taggar på, och håller därmed våra landskap öppna och vackra. Det gör i sin tur att blommor, fåglar och insekter kan leva gott. Svenska får gör helt enkelt en stor insats för att berika den biologiska mångfalden när de betar. Det finns många goda skäl att välja svenskt lammkött som du kan läsa mer om här.

Bara en tredjedel svenskt

Det är bara ungefär en tredjedel av lammköttet vi äter i Sverige som är svenskt. Resten importeras, framför allt från Nya Zeeland och Irland. De länderna har en mer storskalig produktion och mindre omfattande djurskydd. Till exempel kuperar man svansarna på lammen, något som inte är tillåtet i Sverige. Sverige har relativt liten lammuppfödning om man jämför med andra länder. Den genomsnittliga lammuppfödaren har ca 30 tackor jämfört med Nya Zeeland där genomsnittet är 4000.

Behövs fler svenska lamm

I år finns det tyvärr mindre lammkött att få tag på än vanligt. Dels är det en del av sviterna från torkan 2018 då många bönder var tvungna att slakta fler djur än planerat eftersom det inte fanns tillräckligt med bete och vinterfoder.  Även ett ökat rovdjurstryck i vissa delar av landet har lett till minskad lammproduktion. Fler fårbönder vill satsa på att föda upp fler lamm så istället för att slakta lamm nu till hösten sparar man lammen och föder upp dem till vuxna tackor som sedan kommer kunna lamma nästa vår. Att de vågar göra det beror på att efterfrågan på svenskt lammkött har ökat. På höstlamm.se kan du läsa mer om den svenska uppfödningen av lamm där hittar du också inspiration för hur du ska tillaga lamm och våra allra bästa lammrecept. 6 oktober 2020

9 okt 2020

Bra och dåliga nyheter

veckobrev 9 oktober 2020 | Vi börjar med en riktigt dålig, men sen kommer mestadels bra nyheter. Särskilt roligt är det att kunna säga grattis till fyra nya rekommenderade gårdsmönstrare! Ett nytt fall av CODD har upptäckts, det vill säga Sveriges hittills andra fall. Eftersom CODD är en aggressiv och ej behandlingsbar sjukdom är detta mycket bekymmersamt. Efter det första fallet gjordes en omfattande smittspårning utan att fler fall hittades och alla hoppades att det även skulle bli det sista, men tyvärr inte. Prover kommer att analyseras både i Sverige och Storbritannien i syfte att försöka utröna om det nya fallet är av samma stam som det förra, om den kan knytas till någon av stammarna som finns på de brittiska öarna, eller om det rör sig om en skandinavisk variant. img_1823_red2 Bild från den drabbade besättningen. Fler bilder finns här och här. Utseendet skiljer sig en del åt, vilket kan bero på att de visar olika stadier av sjukdomen. Foto Emelie Larsdotter Det är av största vikt att vara försiktig vid livdjursköp! Ställ nyinköpta djur i karantän och inspektera alla klövar noga. Ta kontakt med veterinär om klövar, kronrand eller klövspalt ser avvikande ut! I karantänen bör klövarna antingen fotbadas eller sprayas ymnigt med 10 % zinksulfat. Observera att fotbad inte hjälper mot CODD, däremot minskar det risken för fotröta vid livdjursköp. Observera också att sjukdomsbilden kan se olika ut beroende på hur länge infektionen pågått. Läs mer på Gård & Djurhälsans hemsida. Vi har fått en första rapport från seminverksamheten på Alebäck som nu, under några intensiva höstveckor, jobbar hårt för att vi ute i besättningarna ska få tillgång till nya spännande baggar till vår avel. Årets dyrgripar, det vill säga de utvalda seminbaggarna, anlände som planerat till stationen natten mellan fredag och lördag. Välkomstkommittén påminns, som vanligt, om att begreppet ”hanterbar” är tänjbart! De installerades dock utan problem i sina boxar, träningen är igång och tre gotlandsbaggar har redan fattat galoppen. Några fattar lite långsammare, men det är också precis som vanligt. Bluesky Sindarve Blue Sky är som ni ser ivrig och förväntansfull inför sitt viktiga uppdrag. Foto Margareta Håård Med anledning av det nya svenska CODD-fallet och de andra risker som livdjurshandel innebär, finns det starka skäl att fundera över om nya gener kan tas in via semin hellre än genom inköpa av nya baggar vart och vartannat år. Är du nyfiken på hur man kan minimera livdjursköp och maximera avelsframsteg genom semin, kontakta oss gärna. Baltic Wool Conference gick av stapeln igår. I år i digital form med ca 70 deltagare från 9 olika länder. Claudia som var med rapporterar att klassificering av ull är en fråga som diskuterades livligt. Ett gemensamt språk runt ullen behövs, och där finns det mycket att jobba med. Allt för att både en ullhantverkare på jakt efter en alldeles speciell kvalitet och en stor industrin som vill ha x antal ton med samma längd, färg, micron och kvalitet ska kunna få tag på vad de behöver. På lång sikt tror vi det behövs en oberoende organisation som kan kontrollera och certifiera ullen, men där är vi ännu inte. Många nya och intressant företagare deltog och det är verkligen massor på gång på ullsidan. SF, Filippa K och Smart Textiles gjorde en gemensam presentation på temat "Together it´s possible". Claudia berättade om hur den svenska ullproduktionen ser ut, och passade på att lyfta att vi fårbönder kan leverera det mesta som efterfrågas OM bara priset är det rätta. Efterfrågan på svensk ull håller i sig. Claudia har haft flera möten med företag som vill göra produkter i svensk ull, både svenska och mycket långväga. Hon gör sitt bästa för att också lyfta gotlandsullen eftersom den, förutom alla fantastiska egenskaper den har, också finns tillgänglig i större mängder. Lördag den 7 november kl 9-12 är alla medlemmar välkomna till ett digitalt medlemsmöte. Förbundets stämma i våras blev en digital stämma och vi sköt på Lammriksdagen till november. Men på grund av rådande omständigheter måste vi nu ställa in även den träffen. Istället anordnar vi detta digitala möte, så att vi trots allt kan träffas och utbyta erfarenheter. Detaljerat program kommer under nästa vecka, men på agendan står redovisning av medlemsenkäten, vad händer inom svensk jordbrukspolitik, hur påverkar CAP-reformen fårnäringen, Fyrklövern som sköter SFs ekonomi presenteras och vi blir uppdaterade om hur det går ekonomiskt. Därtill senaste nytt inom fårhälsa, om rovdjursfrågan och en hel del mer. Mötet kommer att modereras av Peter Borring, som är väldigt bra på sånt. Peter och delar av SFs styrelse finns på plats på Vreta Kluster, vi andra deltar hemifrån. Eller varför inte samlas lokalt och koppla upp er runt en gemensam dator? Fyra nya rekommenderade gårdsmönstrare för päls, ull och rya har blivit godkända!

  • Gunilla Berg, Umeå
  • Christina Landström, Vännäs
  • Willy Nilsson, Malgomaj
  • Mats Ängquist, Umeå
Stort grattis och varmt välkomna till jobbet som rekommenderade mönstrare! Bevis på godkänd examination kommer med posten. Alla fyra bor i landets norra delar där det råder stor brist på mönstrare, så det här är ett stort steg i rätt riktning för förnyelsen av svensk mönstringskompetens. Vi har ännu inte hunnit uppdatera listan över mönstrare som finns på hemsidan, men det kommer att göras inom de närmaste dagarna. Denna vecka har medlemsutskick via förbundets utskicksservice gått iväg till medlemmar i Halland Fåravelsförening. Det är högsäsong för klippning inför installningen, men våra fårklippare möts alltför ofta av blöta får när de kommer till gårdarna. Att klippa blöta får funkar inte och fårklipparna är förtvivlade över hur ofta de måste lämna gården med oförättat ärende. Så tänk på att ta in fåren i mycket god tid inför klippningen! Gruppen som jobbar med en undersökning av kriminalitet och hot mot svenska bönder har haft möte under veckan och även presenterat preliminära resultat av den enkät som gjordes tidigare i år. Enkäten fick bra svarsfrekvens, den gick ut till 26 000 jordbruksföretag, varav 54 % påbörjade att svara och 40 % slutförde enkäten. Detta är en hög svarsfrekvens med tanke på att den tog ca 20 minuter att besvara. 1263 av de som svarade har får eller getter. Några axplock ur det preliminära resultatet:
  • 40 % känner på någon som på något sätt blivit drabbad av hot eller kriminalitet
  • 13 % har utsatts för olovligt intrång i djurstall
  • 31 % stöld av maskiner och verktyg
  • 8 % personligt hot
  • 1 % fysiskt våld
  • 46 % tycker inte det är någon idé att anmäla, man tror inte det leder till någon åtgärd
  • 29 % uttrycker en stark oro
  • 410 personer säger att de fått djur stulna
  • 4 % har hittat slaktrester
  • 26 % har polisanmält
  • 7 % anmäler inte på grund av oro för repressalier
  • 141 personer uppger att barnen drabbats och 190 anser att deras barns trygghet påverkats negativt
SF såväl som andra lantbruksorganisationer tar det här på största allvar. Ni som är medlemmar kommer att få mer information om vad som görs, hur man kan få stöd och andra tips framöver via Fårskötsel och epost. Gimrarna har testkört sin modell för ekonomiuppföljning av fårgårdar, och det kommer ett reportage om detta i Fårskötsel. Diskussionen om fårföretagandets ekonomi och lönsamhet ska upp bordet! Trevlig helg önskar SF! Pkrogensomintefinns Betäckningsgrupp på väg hem parkerar och passar på att palla gräs hos Krogensomintefinns. Foto Gudrun Haglund Eriksson FoFKarrbo Var på ett himla bra och intressant gårdsbesök på Kärrbo Prästgård idag, skrev Britta efter Om Får och Foder i Västerås i måndags. Temat var får och foder... Men diskussionen blev bredare och många aspekter på livet med får och fårhållning kom upp. Det är verkligen inspirerande och utvecklande att träffa kollegor. Foto Britta Wendelius theo Nu är alla gårdsbesök genomförda och Theo undrar möjligen vad han ska göra nu. Foto Britta Wendelius laddarupp I Norra Västmanland är betet nu mest för syn skull. Nu laddar vi tackorna med näring inför betäckning. Härligt att fylla upp inför vintern. Foto Britta Wendelius hybridrag En riktig humörhöjare på Gotland är hybridrågen som såddes med dubbelt radavstånd för att ge plats åt blodklövern. Foto Elof Nilsson narmre Så här ser det ut på nära håll. Foto Elof Nilsson Britta-Thorén Förutseende tomtenissar köper ull vid klippningen och jobbar nu för fullt i sina verkstäder. Britta Thorén som gör hantverk till Örbäckens Produkter av ull från Stjärnbäcks gotlandsfår gläntar här på dörren till sin verkstad. Foto Britta Thorén Sammanställt av AnnaSisy

9 okt 2020

Yttrande gällandeförslag till ändring av föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar

Dnr 4.1.16-08187/2020 Datum: 2020-10-09 Remiss: Jordbruksverket Svar: Svenska Fåravelsförbundet Remissvar ››

8 okt 2020

Om Får och Foder fortsätter på Facebook

Det finns en Facebookgrupp som är öppen för alla där vi fortsätter att diskutera utfodring av får.
Berätta gärna hur ni gör på just er gård. Bilder och text eller bara text. Har ni några tips eller sitter med huvudbry och funderingar? Gruppen blir intressant när alla bidrar med tankar från sin foderhantering. Välkomna med inlägg i stort som smått.
Får och Foder på Facebook ››

Foto Elof Nilsson

7 okt 2020

Nytt fall av CODD i Sverige

Källa Gård & Djurhälsan Tyvärr har vi just diagnostiserat ett nytt fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD), det andra fallet i Sverige. Den drabbade fårbesättningen har också virulent fotröta. CODD är en bakterieinfektion som först drabbar huden i området längs kronranden och sedan för till avlossning av klövkapseln. Fåren får mycket ont och blir halta. Infektionen tränger djupt i vävnaden och bestående skelettförändringar kan ses vid röntgen av klövbenet. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och i Storbritannien finns sjukdomen spridd. Observera att sjukdomsbilden kan se olika ut beroende på hur länge infektionen pågått. I akut stadie är förändringana såriga med en aktiv vävnad, som kan beskrivas ha ett ”köttigt” utseende. Vid senare stadier av sjukdomen är såren inte tydliga, här överväger avlossning av klövkapseln och vävnaden ser inte lika aktiv ut (Se foton). Det är av största vikt att vara försiktig vid livdjursköp! Ställ nyinköpta djur i karantän och inspektera alla klövar noga, ta kontakt med veterinär om klövar, kronrand eller klövspalt ser avvikande ut! I karantänen bör klövarna antingen fotbadas eller sprayas ymnigt med 10% zinksulfat. Observera att fotbad inte hjälper mot CODD, däremot minskar det risken för fotröta vid livdjursköp. Läs mer om klövar, fotröta och CODD här! Bilderna visar klövar i den drabbade besättningen. Fler bilder på Gård & Djurhälsans hemsida. Foto Emelie Larsdotter img_1800_red22 img_1831_red2

6 okt 2020

Stor uppmärksamhet för rovdjursvaka

Källa Jordbruksaktuellt Den 16 september anordnade Svenska Fåravelsförbundet rovdjursvaka för att belysa de problem som rovdjur orsakar för näringen. – Vi tycker att rovdjurspolitiken har havererat. De beslut som är tagna följs inte upp och verkställs, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Under manifestationen, som anordnades runt om i Sverige, vakade fårägare med familj och bekanta över sina djur i hagen. – Här i Örebro län var det vakor på åtta platser vad jag vet, eller nio för det var en som vakade över nöt. På evenemangssidan på Facebook hade vi 400 personer runt om i landet som fyllt i att de kommer eller var intresserade, säger hon och tillägger: – Det här kunde vi göra trots pandemin eftersom vi inte var så många på varje ställe. Rovdjurspropositionen måste följas Syftet med vakan var att belysa rovdjursproblematiken, och få action i rovdjurspolitiken. Hela artikeln Jordbruksaktuellt: Stor uppmärksamhet för rovdjursvaka ››

2 okt 2020

Det nya året kan börja

veckobrev 2 oktober 2020 | Höst i luften och nytt Fårår. Anna Maria Johansson vill gärna få in fler svar på sin enkät om skador på beredda päls- och nappaskinn. Anna Maria jobbar med det av Stiftelsen Svensk Fårforskning finansierade projektet om vilka faktorer som påverkar beredda skinns slutkvalitet. Har man svarat tidigare, men slaktat nya djur sedan dess får man gärna svara igen. Enkäten finns här. Er respons på vår medlemsenkät, den som ni svarade på i våras, kommer att redovisas under hösten. Många fritextsvar kräver en hel del bearbetning, men det är väldigt intressant att ta del av svaren. Mer om detta kommer. mediakonsumtion Många gillar Fårskötsel och veckobrevet. 8 och 9 oktober är det dags för Baltic Wool Conference som 2020 fokuserar på innovation, forskning och hållbar affärsutveckling - avgörande områden för ullnäringens framtida utveckling. Claudia kommer att delta, så vi får en rapport nästa vecka. Rapporter från auktionernaGotland och Jönköping finns nu att läsa på hemsidan. Vi har sett en stor efterfrågan på avelsdjur i höst, med många spekulanter och bra priser på auktionerna. Äntligen börjar lammnäringen åter få vind i seglen, och det är glädjande att antalet djur som riksbedömdes i år var fler. Vi vill passa på att ge riksdomare och arrangerande lokalföreningar en stor eloge för era betydande insatser. Ert jobb under dessa hektiska riksbedömningsveckor är nu till nytta för många. De nya seminbaggarnas riksbedömningsprotokoll finns nu tillgängliga här. Under helgen och början av nästa vecka anländer årets sex baggar till Alebäck. Så snart de har varit hos fotografen kommer en ny upplaga av baggkatalogen. I den nya baggkatalogen kommer även seminverksamhetens sponsorer att presenteras. Vill du vara med där, kontakta Britta. Alla bidrag är välkomna, stora som små. På Slottsrestaurangen i Kalmar den 13 november och på Hotell Borgholm den 29 oktober kommer en unik meny innehållande kött från äldre får/tackor att serveras. Denna smakupplevelse ingår i projektet ”Tackakött ett naturligt gott kött!” som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, LRF, Norra och Södra Kalmar läns Fåravelsföreningar i samverkan med Exceptionell Råvara. Syftet att sammanföra kockar och bönder, och att restaurangerna ska få upp ögonen för det fantastiska tackaköttet. Läs mer här. I Stockholm kommer Exceptionell Råvara att hålla ett utvecklingsmöte om lamm och får den 12 oktober. Kött från lamm och får kommer att provas och diskuteras. Läs mer här. Ett remissyttrande gällande CAP, eller mer omständligt uttryckt Promemoria om behovsanalys i den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige, har sänts till Näringsdepartementet och finns att läsa på hemsidan. Beslut är taget om licensjakt på varg vintern 2021. Beslutet gäller tolv vargar i Gävleborg, sex Värmland och sex i Örebro/Västmanland. Samanlagt 24 vargar som får fällas i vinterns licensjakt, som startar den 2 januari. Både SF och LRF har fått påstötningar om att licensjakten borde överklagas på grund av det låga antalet beviljade vargar, men SFs styrelse anser inte att det är lämpligt i nuläget. Det kommer en artikel i nästa Fårskötsel som handlar om varför vi resonerar så. Ett överklagande innebär också ökad risk för att det inte blir någon licensjakt alls, och det är varken bra för näringen eller acceptansen. Licensjakten är viktig, men framför allt är en fungerande skyddsjakt avgörande för vår näring och den behöver fungera bättre och likvärdigt i hela landet. Viltskadecenters statistik över viltskador år 2019 är klar, rapporten kan hämtas här. LRF har denna vecka hållit uppföljande årsstämma med motionsbehandling. Ett digifysiskt möte som fungerade till fullo. Totalt 58 motioner avhandlades om allt från gruvdrift, skolkontakt, svenksmärkning av träprodukter och många viltmotioner. Till exempel blev det bifall till att uppdra riksförbundsstyrelsen att fortsatt arbeta för att länsstyrelsens beslut om ersättning vid rovdjursskada får överklagas. Örebros motion om krafttag kring rovdjur var en annan, där alla 12 att-satser fick stämmans gehör. riksLRF Debattlusten var stor och lät sig inte hindras av att deltagarna befann sig på 8 olika platser runt landet. Foto Gudrun Haglund Eriksson Det finns fortfarande chans att hoppa på Forslundas driftledarutbildning. En CSN-berättigad, gedigen och 1,5 år lång utbildning för dig som redan har eller siktar på eget företag eller ett utökat helhetsansvar som anställd inom lantbruk. Utbildningsstart är beräknad till 23 november 2020. Kan detta vara något för dig eller någon du känner? Nästa vecka genomförs de sista gårdsbesöken inom Om Får och Foder och nu ska projektet avrundas och redovisas. Både SF och Gård & Djurhälsan är nöjda med satsningen, många fårägare har kompetensutvecklat sig tillsammans med oss. Det digitala upplägget kändes lite vågat när vi planerade projektet, men har gått bra att genomföra trots coronapandemin och numera är digitala möten vardagsmat för väldigt många. Vi ser stora möjligheter att använda olika digitala format för framtida utbildningar. Tack alla ni som gjort Om Får och Foder möjligt; alla som deltagit i föreläsningar och gårdsbesök, ni som arrangerat, Theo som föreläst och inspirerat, Britta som samordnat och finansiärerna Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden! logga SJV EU Hösten – ett nytt Fårår står för dörren. Dags att planera, men också att summera. Gård & Djurhälsan har sammanfattat höstens sysslor i fårbesättningen, de som är grunden för ett lyckat kommande år. Har ni läst Jordbruket i siffrors artikel om att åkerarealen i Sverige minskar med 1 hektar per timma? Nog för att man märker att landskapet förändras, men vem hade gissat på ett så högt tempo? Appropå odlingslandskapets förändring har Einar funderat över sina mossbetens historia och framtid i denna krönika med klimattema. Hembakade kanelbullar och kaffe hos Donnia på söndag. Det är inte bara kanelbullens dag, utan också söndagsöppet på berederiet inför sista dag att lämna in skinn som ska bli klara före Lucia. Läs mer här. Trevlig helg önskar SF! hostihage Höst i luften, det nya året kan börja. Foto Britta Wendelius meragotland Tackor samlade på Bengtstorp inför brunstsynkning med Seminera mera-metoden. Foto Gudrun Haglund Eriksson merafinull Finullstackor som redan kommit en bit på sitt Fårår och ska lamma i januari. Foto Gudrun Haglund Eriksson Sammanställt av AnnaSisy

1 okt 2020

Baggauktionen i Jönköping 2020

Det blev en spännande auktion på plats i Clinic Arena Tenhult, där mycket var som vanligt. Det vill säga många fina baggar, nöjda köpare och säljare. Möjligheten att se och känna på lockar och pälshår uppskattades av alla. Osäkerheten på grund av pandemin har varit svår att hantera. Hur gör vi för allas säkerhet och trevnad. Vi har vridit och vänt på alla moment, kollat tillstånd och möjlighet till en fysisk auktion. Baggarna ställdes upp i nummerordning enligt katalogen med 3 meters mellanrum för att hålla avstånd mellan nyfikna besökare. Visningen av baggarna fungerade mycket bra och stora grupper, kramar och ryggdunkningar uteblev det här året. Under auktionen satt alla på avstånd från varandra, men detta påverkade inte budgivningen. 26 bagglamm såldes för ett medelpris om 12 962 kr och 2 äldre baggar såldes för medelpris 18 000 kr. En lyckad auktion, men annorlunda på många sätt. Text och bild Baggauktionskommittén Jönköping Tenhult2020

1 okt 2020

Annorlunda men trivsam baggauktion på Gotland

Gotlands Fåravelsförening tackar för en alldeles speciell auktion, detta Coronans år 2020. Vi är glada att vi kunde ordna visning av baggarna och att alla besökare visade hänsyn och höll avstånd. Perfekt väder, medhavd matsäck och möten kollegor emellan, gjorde dagen i ridhuset trivsam trots att auktionen varade i flera timmar. Många budgivare befann sig på annan plats när auktionsavsluten närmade sig men både i och utanför ridhuset dukades fikabord upp och spänningen på Suderbys under budgivningen var hög. Koncentrationen på mobilskärmarna var total och när sekunderna tickade nedåt steg pulsen på alla, inte bara dem som gav slutbuden.  Ny teknik är spännande men inte främmande bland lammfolk. Höga priser för baggar applåderas som vanligt och gratulationer till nyinköp hördes längs väggar och bland ensilagebalar vartefter köpen blev klara. Medelpriset för ungbaggar var 15215 kr och medelpriset för äldre baggar var 13600 kr. Högsta budet, 41 000 kr, gavs av Roland Peterson, Stora Hamre för en bagge från Sindarve lammgård. Vi önskar årets baggköpare lycka till och hälsar alla besökare välkomna igen i september 2021! Text Anna Törnfelt I Boskapstorgets historik kan man se djuren som såldes och klubbade priser. Sjonhem2020

30 sep 2020

Åkerarealen minskar stadigt med 1 hektar per timma och i år brukas 2,55 miljoner hektar

Källa Jordbruket i siffror Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Preliminärt areal  åkermark är i år 2 548 400 hektar, vilket en marginell minskning jämfört med 2020. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2019. Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.  Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt- och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period. Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlas det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år. Läs mer här där även grafik finns att studera ››

30 sep 2020

Fornminnen! – en krönika av Einar de Wit

Einar har jobbat på sina mossbeten och det väcker många funderingar. Över tidigare generationers arbete med markerna, hur han ska förvalta dem och hur det hela påverkar klimat. Mosse 2 När man rensar diken på våra odlingsmossar får man upp en massa gamla rötter. Så här ser det ut när bonden ska schakta ut en dikesvall efter en rensning. Rötterna kan vara flera tusen år gamla och är rester från den skog som en gång växte i sankmarkerna som under flera tusen år skapade Sveriges mossmarker. När Sverige svalt under 1800-talet dikades stora arealer mossmarker ut för att skapa mark att odla mat på till befolkningen. Men i de utdikade mossmarkerna förbränns mullen när syret kommer ner i jorden och de avger stora mängder växthusgaser. En av lösningarna är att täppa igen dikena och sätta mossarna under vatten igen, så kallad Återvätning. Enligt forskningen står utdikade mossmarker för en tredjedel av hela det svenska jordbrukets utsläpp av klimatgaser. Om man sätter mossarna under vatten igen minskar utsläppen från dem till en tredjedel. Och vad tycker då bonden om det? Mossmarkerna avkastar generellt ganska dåligt så jordbruket skulle inte gå under av att mista skörden. Problemen blir i kantzonerna. Mycket stora arealer skog, betesmark och åker intill mossarna skulle bli försumpade, se bara vilka problem bönderna runt Hornborgasjön fått. Vi skulle mista mycket skörd på åkermark närmast mossarna, och vi skulle förlora mycket skogstillväxt. Och skogen har en nyckelroll i framtidens fosilfria energiförsörjning. Som vanligt finns inga enkla svar! Vår egen socken består till stora delar av mossmark. Om den skulle sättas under vatten skulle stora delar av socknen bli obrukbar. Vilket pris har miljön? Mosse 1 Text och foto Einar de Wit Grafik ur Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd, utgiven av Jordbruksverket Graf

29 sep 2020

Skaffa dig en Driftledarexamen inom lantbruk – ett smart val!

En CSN-berättigad, 1,5 år lång och gedigen utbildning för dig som redan har eller siktar på eget företag eller ett utökat helhetsansvar som anställd inom lantbruk. Gemensamma grundblock samt valbara kurser inom två olika inriktningar. Du kan välja mellan mjölk/nötkött- eller fårproduktion, detta är den enda YH i landet med inriktning mot får! Mycket LIA (lärande i arbete) samt övriga studier sker till stor del på distans för hög flexibilitet. Ett antal flerdagsträffar ingår där tre naturbruksskolor i norra Sverige samverkar. Nästa utbildningsstart är beräknad till 23 november 2020. Det finns fortfarande platser kvar, gå in på Forslundagymnasiets webbsida för mer info och ansök nu! Kontakt: Björn Wiklund, utbildningsledare Bjorn.wiklund@umea.se 070 611 11 09 Forslunda2020

29 sep 2020

Lantbrukspodden: Vägen tillbaka efter krisen

Sjukdom, brand och storm. Mycket kan hända när olyckan är framme. Personerna som vi möter i veckans avsnitt har alla varit med om något omskakande som tvingat dem att bygga upp sina verksamheter på nytt, men även att stanna upp och tänka om – för ibland går det faktiskt att vända krisen till något positivt. Robert Petersson och Johanna Haraldsson berättar i podden om när fåren blev sjuka, och det visade sig vara CODD. Lyssna här ››