Bakom dagens lucka finns tips för att lyckas med lammadoptioner.

Dagens läsning handlar om ett SLU-projekt där släktskap och genetisk variation hos fem svenska fårraser undersöktes; Gutefår, Gotlandsfår, Klövsjöfår, Dalapälsfår och Fjällnäsfår.

I publikationen finns också intressanta illustrationer som visar många utländska fårrasers släktskap.

Missa inte denna fina publikation om får som betesdjur som Länsstyrelsen i Gotlands län tagit fram.

Den riktar sig till blivande fårägare som vill göra en insats för kulturlandskapet och biologisk mångfald, och tar upp allt som en blivande fårägare behöver tänka på. Värd att läsas och spridas.

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

En artikel ur hemsidans stora arkiv varje dag fram till jul. Idag om fårens och ullens betydelse för de som levt här historiskt. Vikingarna var skickliga sjömän och skräckinjagande krigare, men de hade aldrig lämnat hemmahamnen om de inte haft ull.

I vår julkalender plockar vi upp en matnyttig eller intressant artikel ur hemsidans eller Kunskapsbasens stora arkiv varje dag fram till jul. Idag ska vi exteriörbedöma får.

På vår hemsida finns otroligt mycket kunskap och ett enormt artikelarkiv. Nu blir det julkalender där vi plockar upp en matnyttig eller intressant artikel varje dag.

I Sverige är en effekt att importen av kött minskat tydligare än tidigare samtidigt som efterfrågan på svenskt kött fortsatt att öka. I takt med att restriktionerna lättat har dock importminskningen avtagit. Oro i den globala ekonomin har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukarnas insatsvaror. Producentpriserna på kött och andra livsmedel har också stigit, men inte i samma utsträckning. Priserna till köttproducenter i Sverige ligger dock fortsatt på hög nivå jämfört med i andra EU-länder.

Formas utlysning för att öka djurskydd och djurvälfärd för djur i människans vård har resulterat i att tre projekt från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) beviljas 8 miljoner kronor var, totalt 24 miljoner kronor under fyra år. Alla tre handlar om att minska bördan av smittsamma sjukdomar, ett för nötkreatur, ett för matfågel och ett för får och getter.

Ett examensarbete av Emelie Hedlund Salenstedt, Veterinärprogrammet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.

Lentivirus är ett genus bestående av icke-onkogena virus i virusfamiljen Retroviridae, subfamilj Orthoretrovirinae, som karaktäriseras av lång inkubationstid, snabb mutationstakt och en omfattande motståndskraft mot värdens immunförsvar. Lentivirus som infekterar får och getter går under det gemensamma namnet small ruminant lentivirus (SRLV). Infektion kan leda till allvarlig och obotlig sjukdom. Hos får kallas sjukdomen maedi-visna (MV) och ger upphov till pneumoni och meningoencefalit, medan sjukdom hos get kallas kaprin artrit encefalit (CAE) och framförallt associeras med artrit och encefalit, men även mastit, pneumoni och avmagring.

Det är inte så lätt att hålla ordning på nytt som dyker upp i Kunskapsbasen, så med jämna mellanrum publiceras en lista över nya utlägg.

Laholm 7 december kl. 9-15

Arrangör: HIR Skåne

Kursen med studiebesök som presenterar bygglösningar såväl för nya som befintliga byggnader som ger en bra djurmiljö samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

Allt fler riksdagspartier vill nu att reglerna för skyddsjakt av varg bör ses över. Det visar en kartläggning som TV4 Nyheterna gjort. Det handlar om vem som ska ha rätt till att överklaga skyddsjaktbesluten, något som till exempel miljöorganisationer idag kan göra och som Fåravelsförbundet menar utnyttjas för att försena jakten så länge att vargen hinner undan.

– Det kan inte vara så att några få enskilda människor som vill bevara en enda sak få styra det här, säger Gudrun Haglund-Eriksson som är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet.

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.