Marknaden för mineralgödselkväve är turbulent vilket lett till historiskt höga kvävepriser. Kriget i Ukraina skapar ytterligare osäkerhet om vilka priser som kommer att gälla under 2022. Men prisökningar inte är allt, det som främst påverkar gödslingsbehovet är biologiska faktorer som nederbörd, temperatur och fältets kvävelevererande förmåga.

Med anledning av den senaste tidens ökade kostnader på insatsvaror för jordbruket föreslår regeringen ett stödpaket på 1 miljard kronor till lantbrukare och växthusföretag.

Igår publicerade Jordbruksverket statistik över prisutvecklingen i jordbruket. Den visar att priserna på gödning fortsätter att stiga.

När priserna på mineralgödsel är höga är det viktigt att utnyttja stallgödselns värde. I Greppa Näringens senaste medlemsbrev och under morgondagens webbinarium tar man upp olika aspekter på hur stallgödseln bör hanteras för att näringen ska utnyttjas optimalt samtidigt som miljöförlusterna minimeras.

Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.

Jordbruket i siffror har utifrån en ny statistikrapport tittat på hur intäkterna fördelar sig mellan olika driftsgrenar och dessutom sambearbetat stöden till jordbruket.

Pressmeddelande från Näringsdepartementet.
Hur framtidens jordbruk ska se ut och växa är en viktig fråga för regeringen som idag har fattat beslut om förslaget till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Målsättningen är att planen ska ge bästa tänkbara förutsättningar för att nå livsmedelsstrategins mål, fler gröna jobb och att öka ambitionerna inom miljö- och klimatområdet.

För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor.

Jordbruksverket har samlat det som är nytt i jordbrukarstöden nästa år.

Den sista vardagen innan oktober fastställs växelkursen för några av årets EU-ersättningar, däribland gårdsstöd, förgröningsstöd och nötkreaturstöd. Den svenska kronan har stärkts till sin högsta nivå på fyra år vilket kommer att minska EU-ersättningarna för svenska bönder.

Jordbruksverket har anslagit datum för utbetalning av jordbrukar­stöden 2021.

EU-ländernas jordbruksministrar har under en längre period förhandlat om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. När de möttes den 28 juni bekräftade de den överenskommelse som förhandlats fram med Europaparlamentet. Näringsdepartementet fortsätter arbetet med att ta fram ett förslag om hur CAP ska genomföras i Sverige. Här är de största förändringarna jämfört med idag.

Sveriges köttbönder sätter årligen av 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen i syfte att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. Utlysningen ska möta varje djurslags behov och utmaningar och samtidigt bidra till lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen efter inbetalda medel, vilket gör att projekt inom gris har ca 65 %, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 % av totalsumman.

Nedgång av antalet djurhållande företag, förlust av naturbetesmarker och biologisk mångfald måste vändas. Många företag har möjlighet att förbättra sin lönsamhet genom att utvidga betesfållor. Naturvårdsverket presenterar ett kunskapsunderlag som bidrar i det arbetet.

Projektet syftar till att ge matproducenter och mathantverkare bättre förutsättningar för att producera mer mat i Sverige. Detta vill vi åstadkomma genom stärkt lönsamhet för den individuella företagaren genom: Företagsanalyser och handlingsplaner, kompetenssäkring inom livsmedelsproduktion, kompetensutveckling inom hela matbranschen och smidigare rekrytering av personal.