Allmogefår

Åsenbagge

Allmogefår är ett samlingsnamn för lantraserna Dala-Pälsfår, Roslagsfår och de som tidigare kallades Skogsfår.

Numera delas skogsfåren upp beroende på ursprung, i raserna: Gestrikefår, Helsingefår, Svärdsjöfår, Värmlandsfår och Åsenfår. Detta beslut har styrelsen i Föreningen Svenska Allmogefår fattat, då det genom efterforskning och kartläggning av de olika grupperna framkommit att de är alla unika och har hållits mycket lokalt i slutna besättningar och att de skiljer sig både vad beträffar ulltyp, färg och exteriör.


Klövsjöfår (Bild: Johan Widing)

Under senare delen av 1800-talet började antalet inhemska får att minska. Istället för de små, härdiga och allsidiga får, som hållit landsbygdens folk med ull, skinn och kött, importerades får med ull som passade moderna spinnmaskiner och får med hög köttproduktion, både vad beträffar vikt och avkastning i livdjur. De ursprungliga svenska fåren var behornade, men hornen kom delvis att avlas bort under inflytande av Hushållningssällskapen.


Åsenlamm. (Bild: Maria Ericsson)

Bilder & Text: Föreningen Svenska Allmogefår

Antal allmogefår i Elitlamm år 2014

Dala pälsfår: 117 tackor, 1,51 lamm/tacka (177 lamm)
Fjällnäsfår: 9 tackor, 1,11 lamm/tacka (10 lamm)
Gestrikefår: 168 tackor, 1,89 lamm/tacka (318 lamm)
Helsingefår: 345 tackor, 1,85 lamm/tacka (640 lamm)
Klövsjöfår: 294 tackor, 2,01 lamm/tacka (591 lamm)
Roslagsfår: 347 tackor, 1,34 lamm/tacka (468 lamm)
Svärdsjöfår: 121 tackor, 1,76 lamm/tacka (214 lamm)
Tabackafår: 18 tackor, 1,11 lamm/tacka (20 lamm)
Värmlandsfår: 1417 tackor, 1,77 lamm/tacka (2514 lamm)
Åsenfår: 503 tackor, 1,64 lamm/tacka (827 lamm)