21 mar 2020

Fakta om svenska får och lamm

lammfakta2020 Större bild (kan skalas upp och skrivas ut i stort format) ›› Uppdaterad 2020-09-10

28 jun 2019

#8 Fårpodden: Förädling del 1

Några av Sveriges mest framgångsrika mathantverkare berättar i Fårpodden om sina företag, och om de produkter de producerar av lammens och fårens kött och mjölk.

  • Kristina Åkermo, Oviken Ost, berättar om varför hon hoppade av veterinäryrket för att bli mejerist. Vad är svårast när man vill ysta av fårmjölk och varför är det en så bra idé att göra ost i Jämtland? Oviken Ost är Sveriges största fårost-mejeri, och de har prisats för sina opastöriserade ostar i världsklass.
  • Björn Johansson med nyskapande företaget En får tacka är ensam i Sverige om att göra glass av fårmjölk, och världens fårglassproducenter kan räknas på ena handen. Björns glass är inte bara god, den upphäver fysikens lagar!
  • Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne där han tillsammans med familjen sedan 1990-talet driver ett lantbruk med grönsaksodling, köttproduktion, charkuteri, gårdsbutik och restaurang. Allt man producerar på gården förädlas och man har möjlighet att servera gästerna i restaurangen måltider komponerade enbart av råvaror som aldrig lämnat gården. Att hedra de äldre utslagsdjuren är viktigt för Lars och den charkprodukt som görs av utslagstackorna är en av gårdens mest efterfågade och älskade.
  • Erika Olsson från Exeptionell råvara berättar om hur man jobbar och vilka möjligheter det finns för lammköttproducenter att lära mer om sitt kött, få feedback på sin produkt och kontakt med kockar som brinner för bra kött. Här finns möjlighet att nörda ner sig ordentligt i ämnet köttkvalitet, och att få sitt kött certifierat som Exeptionell råvara.
Välkommen till Fårpodden! smakverkstad Smakverkstad med enastående ostar och charkuterier från Oviken Ost, Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla. Foto Elof Nilsson Några länkar till ämnen vi nämner i inledning och avslutning: Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar AnnaEinar och Titti.
Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

24 maj 2019

#7 Fårpodden: Marknaden och lönsamhet

I detta avsnitt har vi försökt förstå hur lammarknaden fungerar, och vad man som producent kan göra för att öka sin lönsamhet. ”Marknaden” hör man ofta. Vi fårägare ska anpassa oss till marknaden och marknaden bestämmer vad vi får betalt för våra produkter. Men hur fungerar marknaden? Vi har träffat några olika personer för att lära oss mer om den mystiska marknaden:

  • Titti har träffat Per Hansson som är ekonom och jobbar på SLU inom ämnena företagsledning och företagsutveckling. Har han några tips för ökad lönsamhet inom svensk lammproduktion?
  • Vad säger slakten? Einar pratar med Jonas Tunestål som är VD för KLS Ugglarps, Sveriges näst största aktör inom lammslakt.
  • Vad gör branschen? Titti intervjuar Viktoria Östlund från LRF Kött och Elof Nilsson från Fåravelsförbundet, strax efter att de varit på lanseringen av etapp 2 inom Handlingsplan Lamm.
  • Lammbonden Jozef Schimmel på Hagby Gård i Uppland var förra året med i tävlingen Sveriges smartaste lammstall med ritningar och planer för att utöka gårdens produktion. Anna ringer upp Jozef som berättar hur det gått med bygget på Hagby Gård.
Välkommen till Fårpodden! Fortsättning följer ... Frågan om marknaden och lammproduktionens lönsamhet är långt ifrån uttömd med denna podd, vi vill gärna diskutera den mer. Har du åsikter du vill bolla med SF, kontakta Gudrun, Elof eller Thomas. Eller kanske tips på någon det skulle vara intressant att diskutera frågan med i ett uppföljande avsnitt? Kontakta då Fårpoddens redaktion, hälsar AnnaEinar och Titti. JozefSchimmel Jozef Schimmel berättar i #7 Fårpodden om Hagby Gård framtidsplaner. Foto Jeanette Nordberg
Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

16 mar 2018

Rapport från Lammlyftet

Lammlyftet, med målet att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som sträcker sig över alla i led i produktionskedjan, har nu avslutat det första steget i projektet. LL_LIGGANDE_POS_RGB Första steget i projektet har varit att identifiera egenskaper som påverkar kvaliteten på allt lammkött oavsett vilken ras eller produktionsmodell som används. I detta arbete har också ingått att finna mätbara kontrollpunkter för de olika kvalitetsegenskaperna i alla led samt att finna vilka verkliga insatser som förbättrar egenskaperna. Arbetet har utförts av Annelie Carlsson och Katarina Arvidsson Segerkvist vid SLU i Skara och har resulterat i en gedigen rapport som går att ladda ner. Rapporten går att använda som ett uppslagsverk kring frågor som berör lammköttskvalitet. Projektets finansiering och sammansättning Bild1Lammlyftet är finansierat av Europeiska Innovations Partnerskapet och Fåravelsförbundet är med som en de samarbetande parterna i projektet. Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson ingår i projektets styr- och referensgrupper. Projektledare är Helena Stenberg, Svenska Köttföretagen och projektägare är LRF. Arbetar vidare med lammköttskvalitet De kvalitetsegenskaper som Lammlyftet nu kommer att arbeta vidare med är:

  • slaktkroppens storlek
  • fettgrupp och konformation
  • smak
  • mörhet
  • saftighet
  • hållbarhet
Kontrollpunkterna för varje egenskap kan vara många. Till exempel för egenskapen mörhet utgörs kontrollpunkterna av bland annat att lammen är i positiv tillväxtfas innan slakt, att lammen utsetts för så lite stress som möjligt på gården innan transport , under lastning och transport, vid mottagning och eventuell uppstallning på slakteriet samt att slakteriet har koll på pH sänkningen i slaktkroppen i kombination med kylningshastigheten. I SLUs rapport går det att läsa om kontrollpunkter för alla kvalitetsegenskaper. Kvalitetsegenskaperna och kontrollpunkterna ska nu också kopplas till den sammanfattning av befintliga rutiner på gård inför lastning och slakt som gjorts utifrån gårdsbesök och intervjuer på 10 lammproducerande företag från Skåne i söder till Västernorrland i norr. Ansvarig för detta arbete har Titti Strömne, Glada Fåret varit. Ett stort tack till de besättningar som bidragit med sin tid och sina erfarenheter. Motsvarande arbete med rutinbeskrivningar på slakteri gällande mottagning, avlivning och slaktprocess har utförts av Birgit Fag, Hushållningssällskapet. (mer…)