Välkommen till SF

I vår julkalender plockar vi upp en matnyttig eller intressant artikel ur hemsidans eller Kunskapsbasens stora arkiv varje dag fram till jul. Idag ska vi exteriörbedöma får.

På vår hemsida finns otroligt mycket kunskap och ett enormt artikelarkiv. Nu blir det julkalender där vi plockar upp en matnyttig eller intressant artikel varje dag.

I Sverige är en effekt att importen av kött minskat tydligare än tidigare samtidigt som efterfrågan på svenskt kött fortsatt att öka. I takt med att restriktionerna lättat har dock importminskningen avtagit. Oro i den globala ekonomin har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukarnas insatsvaror. Producentpriserna på kött och andra livsmedel har också stigit, men inte i samma utsträckning. Priserna till köttproducenter i Sverige ligger dock fortsatt på hög nivå jämfört med i andra EU-länder.

Formas utlysning för att öka djurskydd och djurvälfärd för djur i människans vård har resulterat i att tre projekt från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) beviljas 8 miljoner kronor var, totalt 24 miljoner kronor under fyra år. Alla tre handlar om att minska bördan av smittsamma sjukdomar, ett för nötkreatur, ett för matfågel och ett för får och getter.

Ett examensarbete av Emelie Hedlund Salenstedt, Veterinärprogrammet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.

Lentivirus är ett genus bestående av icke-onkogena virus i virusfamiljen Retroviridae, subfamilj Orthoretrovirinae, som karaktäriseras av lång inkubationstid, snabb mutationstakt och en omfattande motståndskraft mot värdens immunförsvar. Lentivirus som infekterar får och getter går under det gemensamma namnet small ruminant lentivirus (SRLV). Infektion kan leda till allvarlig och obotlig sjukdom. Hos får kallas sjukdomen maedi-visna (MV) och ger upphov till pneumoni och meningoencefalit, medan sjukdom hos get kallas kaprin artrit encefalit (CAE) och framförallt associeras med artrit och encefalit, men även mastit, pneumoni och avmagring.

Det är inte så lätt att hålla ordning på nytt som dyker upp i Kunskapsbasen, så med jämna mellanrum publiceras en lista över nya utlägg.

Laholm 7 december kl. 9-15

Arrangör: HIR Skåne

Kursen med studiebesök som presenterar bygglösningar såväl för nya som befintliga byggnader som ger en bra djurmiljö samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

Allt fler riksdagspartier vill nu att reglerna för skyddsjakt av varg bör ses över. Det visar en kartläggning som TV4 Nyheterna gjort. Det handlar om vem som ska ha rätt till att överklaga skyddsjaktbesluten, något som till exempel miljöorganisationer idag kan göra och som Fåravelsförbundet menar utnyttjas för att försena jakten så länge att vargen hinner undan.

– Det kan inte vara så att några få enskilda människor som vill bevara en enda sak få styra det här, säger Gudrun Haglund-Eriksson som är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet.

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.

Många svenska fårägare satte nog morgonkaffet i vrångstrupen när de läste om konfektionsföretaget Röyks erbjudande inför Black Friday.

Erbjudandet gick ut på att tio procent av intäkterna för vissa plagg skulle gå till Svenska Rovdjursföreningen och deras arbete med att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Det fanns säkert en god tanke bakom erbjudandet, men ett stort antal fårägare blev enormt upprörda, och efter samtal mellan Fåravelsförbundet, Lammproducenterna och Röyk har företaget nu beslutat att dra in kampanjen och be de svenska fårägarna om ursäkt.

För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor.

Vi kommer att arrangera digitala medlemsträffar under 2022. Mer information kommer, men boka in dessa datum:

› 19 januari 2022 kl 19 kommer det att handla om artificiell uppfödning av lamm
› 9 mars 2022 kl 19 om vallodling

Nu är hösten här och stallsäsongen närmar sig. Även på stall händer det att djuren blir sjuka. Exempel på sådana sjukdomar hos får är listerios, aktinos (strålsvamp), lunginflammation, kalkbrist, dräktighetstoxikos, samt ev. symptom orsakade av parasiter som stora magmasken och stora leverflundran.

Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan.

Till skillnad från stora delar av övriga världen har vi i Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.