12 jan 2024

Videos to help understand the evaluation

En serie filmer, 3 till 5 minuter långa, om hur avelsvärdering fungerar i Australien. Det finns även en pdf som kort sammanfattar filmerna.

AGBU – Animal Genetics and Breeding Unit
26 okt 2023

#31 Fårpodden: Mer om avel

Till Fårpodden #31

Svenska Fåravelsförbundet
27 aug 2023

#30 Fårpodden: Grundkurs i fåravel

Till Fårpodden #30

Svenska Fåravelsförbundet
3 aug 2022

Temanummer om avel för att inspirera och motivera till aktivt avelsarbete

Läs digitalt via Gotlandsfårsföreningens hemsida

Gotlandsfårsföreningens tidning nr 3/2022
21 jul 2022

Avel och urval

För önskvärda framsteg inom en ras krävs ett väldefinierat avelsmål som beskriver vad man vill uppnå och ett långsiktigt kontinuerligt arbete. VÄXA som ansvarar för avelsvärdering av både nöt och får i Sverige har en kort artikel på sin hemsida om grunderna för avel och urval. (Delarna om genomisk analys gäller inte får.)

27 jan 2021

Ämnet avelsvärdering på hemsidan

Avelsvärdering

Svenska Fåravelsförbundet
27 jun 2019

Hjälp med mönstring?

Under menyvalet Elitlamm > Mönstring & Riksbedömning finns information om gårdsmönstring, bland annat en aktuell lista över aktiva mönstrare, och riksbedömning.

rekommenderade mönstrare, gårdsmönstring
1 maj 2018

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Hämta rapport (pdf)

Carl Helander, Sveriges lantbruksuniversitet, Emma Carlén och Kjell Johansson, Växa Sverige och Ulf Andréasson, Elitlamm
Stiftelsen Svensk Fårforskning
9 jan 2014

Är genomisk avelsvärdering den rätta vägen?

Artikel

Svenska Fåravelsförbundet, hemsidan
4 jul 2013

Nyheter i årets avelsvärdering

Artikel

Titti Strömne
Fårskötsel nr 4
2 jun 2012

BLUP – Det mesta du behöver veta om avelsvärden

Hämta broschyr (pdf)

Ann-Charlotte Jansson
Svenska Fåravelsförbundet
21 maj 2012

Avelsvärden för får – så tolkar du dem rätt

Obs, den kontaktuppgift som finns sist i artikeln är inte aktuell. Klicka här för aktuella kontaktuppgifter till SFs representanter. Kontakta ansvarig för avelsfrågor när det gäller frågor om avelsvärderingen. Tolknngsguide (pdf)

Svenska Fåravelsförbundet
Svenska Fåravelsförbundet
16 feb 2012

Avelsvärdering är roligt!

Visst är det spännande med avelsvärden? Det har kommit in många frågor och positiv respons nu när avelsvärdena går att se i Elitlamm Avel&Produktion. Du hittar avelsvärden för dina djur i Elitlamm via dina tack-, bagg- , lamm- och djurförteckningar. För att visa avelsvärdena på djurförteckningen klickar du på länken Ändra listans utseende och väljer vilka värden du vill se. Du kan sedan sortera listan för att se djur med högst respektive lägst avelsvärden.

Ni som inte har tillgång till avelsvärden via webben kan beställa dem hos oss på support@elitlamm.com . När avelsvärdena publicerades i oktober publicerade vi inte samtliga avelsvärden utan det kommer kontinuerligt att läggas till nya avelsvärden i Elitlamm.

Avelsvärden för slaktkroppsegenskaper

I slutet av januari lade vi ut avelsvärden för slaktkroppsegenskaper. Slaktkroppsegenskaperna är viktiga då de har en stor ekonomisk betydelse för besättningen:

  • Slakttillväxt – genetisk kapacitet för tillväxt mellan födsel och slakt. Djur med avelsvärden > 100 ger djur vars slaktkropp växer snabbare än genomsnittet för rasen
  • Formklass slakt – genetisk kapacitet för kroppskonformation. Djur med avelsvärden >100 förväntas klassa sig högre vid slakt än genomsnittet för rasen.
  • Fettklass slakt – Genetisk kapacitet för fettklass. För fettgrupp innebär ett avelsvärde över 100 att avkomman förväntas bli fetare än genomsnittet i rasen. Detta kan vara både positivt och negativt beroende på rasens och/eller besättningens utgångsläge. Ett värde för fettgrupp på under 100 innebär att djuret kan förväntas sänka fettansättningen.

För slakttillväxt och formklass är värden över 100 alltid bra eftersom det innebär att deras avkommor förväntas få hög klass samt god köttillväxt i förhållande till rasens genomsnitt.  Avlar man för att få ökad slaktkroppstillväxt får man automatiskt högre formklass vid slakt.

Att tänka på när man tittar på avelsvärden

  • Avelsvärden över 100 innebär att djuren har ett högre avelsvärde än genomsnittet för rasen. Man behöver inte alltid välja toppdjuren för att förbättra den egna besättningens djur. Om man till exempel har tackor med ett genomsnittligt avelsvärde på 94 för mönstringstillväxt förbättrar alla baggar med avelsvärden på 95 eller högre. 
  • Kombinationen mellan en bagge och en tacka är viktig. Ett lågt avelsvärde hos en tacka kan kompenseras av ett högre avelsvärde hos baggen till exempel.
  • I de flesta fall är ett högt enskilt avelsvärde bra (exempelvis hög slakttillväxt), men inte för alla. För fruktsamhetsegenskaperna t ex. är inte detta alltid bra eftersom fler födda lamm kan leda till större kullar än vad tackan klarar av att föda upp själv. Även för egenskapen fettgrupp behöver ett högt avelsvärde inte alltid vara positivt.
  • Flera egenskaper ”hänger ihop”, dvs. de påverkas av samma gener (genetiskt samband). Tillväxtegenskaper är exempel på sådana där mönstringstillväxten påverkar avelsvärdet för slakttillväxt och vice versa. Sådana egenskaper bidrar med information till varandras avelsvärden.
  • Levande djur får avelsvärden för slaktegenskaper trots att de i allra högsta grad lever. Informationen kommer dels från slaktade släktingar men också genom det genetiska sambandet mellan tillväxtegenskaperna och slaktkroppsegenskaperna.  
  • Det går inte att förändra en egenskap hur mycket som helst med hjälp av avelsarbete eftersom det finns biologiska faktorer som begränsar. Till exempel kan man inte genom att välja djur med höga avelsvärden för fruktsamhet öka antalet lamm hur mycket som helst.
  • För raser som vill behålla en egenskap som den är, t.ex. fruktsamhet, är det bra att välja lamm med avelsvärde kring 100.
  • När man tittar på ett avelsvärde behöver man fundera på vad avelsvärdet betyder i ”verkligheten” innan man bestämmer sig för om djuret ska få möjlighet att verka i avel eller inte. På hemsidan finns en tabell över vad en relativtalsenhet är värd och den använder man sig av för att beräkna vad skillnaden i avelsvärden betyder i verkliga enheter som t.ex. g/dag eller antal födda lamm/kull. Om vi har en besättning med gotlandsfår som inte vill öka sina kullstorlekar i andra och senare kullar står det i tabellen att relativtalsenheten är 0,007. Detta innebär att ett avelsvärde på 110 i genomsnitt ger 0,07 fler lamm per/kull (0,007*10) medan ett avelsvärde på 120 ger 0,14 fler lamm per kull (0,007*20). Skillnaden mellan ett djur som har avelsvärde 100 och ett djur som har avelsvärde 110 är liten och detta bör man beakta för att inte välja bort djur där avelsvärdet i praktiken innebär små förändringar.

 

Vill du veta mer om avelsvärden och hur du kan använda dem?

Kontakta ditt distrikt för att höra när det hålls en kurs i din närhet eller ta kontakt med våra utbildare i Elitlamm för att ordna en kurs i BLUP avelsvärdering.

Följande av våra elitlammsutbildare har specialkompetens för att hålla kurser om den nya avelsvärderingen och hur du använder den i Elitlamm:
Anna Törnfeldt, LRF-konsult, Gotland, anna.tornfelt@gotlandica.se
Karin Granström, HS-konsult, Värmland, karin.granstrom@hush.se
Titti Strömne, lammrådgivare, Uppland, titti.stromne@telia.com
Magnus Jönsson, lammrådgivare, Skåne, magnus@ostrasallerup.se
Birgit Fag, HS-konsult, Småland, birgit.fag@hushallningssallskapet.se
Annelie Carlsson, Länsstyrelsen, Västra Götaland, Annelie.Carlsson@lansstyrelsen.se
Victoria Thuillier, HS-konsult, Dalarna-Gävleborg, Victoria.Thuillier@hushallningssallskapet.se
Åsa Lindqvist, fårhälsoveterinär, Småland-Öland, faochfolk@telia.com
Stina Stabo, HS-konsult, Uppsala, Stina.Stabo@hushallningssallskapet.se

Har ni frågor är ni också välkomna att maila oss på support@elitlamm.com eller ringa 0174-30150 (mån, tis, tors 9-11.30).

Lotta Jansson, Britt Andréasson
Fårskötsel, nr 1 år 2012
24 jun 2011

BLUP – en prognos åt vilket håll vinden blåser!

Väderprognoser är ovärderliga för de flesta lantbrukare och man grundar ofta sina beslut på dem. Prognoserna är alltid säkrare ju närmare i tiden de gäller. När det gäller vädret vet vi att veckoprognoserna är osäkrare än prognosen för två dagar framåt, för att inte tala om en prognos för den närmaste månaden framåt. Ändå har prognoserna ett stort värde eftersom det är den bästa förutsägelse man kan få. Det är alltid klokt ”att stämma av” sin uppfattning mot en vetenskaplig prognos. BLUP är det verktyg som vi använder oss av för att göra prognoser eller skattningar av fårens avelsvärden. Själva beräkningarna är komplicerade beräkningar och inte alltid så lätta att förstå. De utförs av en dator. För att enklare förstå principen av BLUP är det bra att känna till vad som ingår i beräkningarna.


Genetiska lagar styr Grunden i en BLUP - avelsvärdering är släktskap mellan djuren inom en ras. Det är det som håller ihop nätverket av information. Släktskapet registreras i Elitlamm och spindelnätet som släktskapet utgör skjuter hela tiden nya trådar till andra besättningar och djur när man säljer livdjur och när djuren får avkommor. Det är viktigt att veta att de egenskaper som vi kan se och registrera på våra får har en ärftlig betydelse. Fåret är som alla levande varelser underkastad de genetiska lagar som forskningen kartlagt i modern tid: ·       Vi vet att hälften av en individs anlag kommer från fadern och hälften från modern – en avkomma har därför exakt 50 % gemensamma anlag med vardera föräldern ·       Vi vet att helsyskon (ej enäggstvillingar) ”bara” har 50 % gemensamma anlag i genomsnitt, halvsyskon har på samma sätt 25 % gemensamma anlag (se tabell 1). Tabell 1 Procent gemensamma anlag mellan besläktade djur. Den enda siffran som är exakt är den mellan avkomma och förälder, övriga är i genomsnitt.
Släktskap eller generationsled bakåt Procent gemensamma anlag
Helsyskon

50

Halvsyskon

25

1:a ledet (fader, moder)

50

2:a ledet (t ex farfader)

25

3:e ledet (t ex mormorsmor)

12,5

4:de ledet (t ex morfarsfarmor)

6,3

Även om ett lamms egna prestationer betyder mycket för skattningen av dess avelsvärde kan man långt ifrån sätta likhetstecken mellan dem. Avelsvärdet påverkas även av vad släktingar till lammet presterar (och fortlöpande presterar).  Lammets prestation påverkas naturligtvis även av icke ärftliga faktorer som skötsel och utfodring. Arvbarheten talar om hur stor betydelse arvet har för olika egenskaper För att vi ska kunna avla för att förbättra en egenskap behövs bra och dåliga djur. Det man avlar på är den genetiska skillnaden mellan djuren.  Skulle alla djur ha exakt samma gener skulle det inte spela någon roll vilket djur du valde och avelsarbete skulle inte behövas. Arvbarheten anger hur ärftlig en egenskap är d.v.s. hur stor del av den mätbara skillnaden mellan djuren som nedärvs. Ju högre arvbarhet desto lättare är egenskapen att förändra vid ett avelsarbete. En låg arvbarhet beror ofta på en stor påverkan av miljöfaktorer. Trots det går det att förändra en sådan egenskap genom avelsarbete bara man har tillräckligt många registreringar. Generellt kan man säga att samtliga skattade arvbarheter för egenskaperna som ingår i vår avelsvärdering ligger tillräckligt högt för att man ska kunna använda sig av dem i avelsarbetet. Det säger oss också att Elitlamms databas går att lita på när man ska ta ut material ur den, dvs registreringarna håller god kvalitet. Om registreringarna i Elitlamm skulle varit bristfälliga hade arvbarheterna blivit lägre och inte stämt med förväntningarna. Egenskaper följs åt Det är också viktigt att känna till hur olika egenskaper följs åt vid nedärvningen. Ibland styr samma gener olika egenskaper.  Förhoppningsvis förstärker avelsarbetet alla egenskaper men ibland har man två egenskaper som stretar åt olika håll. Avlar man för en förbättring i den ena får man en försämring i den andra. Det är viktigt att känna till och att man är observant på detta så att man inte genom avelsarbetet försämrar någonting viktigt i jakten på att förbättra djuret. Sambanden binder också ihop egenskaperna i avelsvärderingen. T ex så har mönstringsvikt och slaktvikt ett positivt samband. Informationen om sambandet tillsammans med information om släktingarnas vägningar gör att man kan skatta avelsvärden för slaktvikt på ett djur som i allra högsta grad är levande. BLUP - metoden  sorterar ut det arvsmässiga från miljöpåverkan Om du inte har någon information om en grupp lamm och blir ombedd att plocka ut de bästa skulle du troligen välja ut de enfödda lammen.  De flerfödda lammen har haft en tuffare miljö än det enfödda lammet och är troligen mindre i storlek, trots att det kanske det är ett av de flerfödda mindre lammen som har de bästa förutsättningarna genetiskt. Du kan alltså inte bara genom att titta på en grupp djur se vilket som är bäst ur avelssynpunkt. BLUP metoden hjälper oss att särskilja vad i ett djurs prestation som beror av generna och vad som beror av andra faktorer.  Man kan säga att modellen skalar bort skillnader i uppväxtmiljön för djuren genom att ta hänsyn till att de är uppfödda i olika besättningar som skiljer sig åt i fråga om utfodring, skötsel, vem som mönstrat osv. Skulle du sätta två enäggstvillingar (dvs genetiskt identiskt lika lamm) i varsin besättning där den ena hör till landets bästa vad gäller utfodring och miljö medan den andra slarvade skulle det ena lammet vara stort, vackert och välväxt medan det andra skulle vara litet och fult. Eftersom lammen är släkt har vi möjligheten att se skillnaderna mellan besättningarna och kan på detta sätt skala bort den. Förutom skillnaden mellan olika besättningar tar BLUP - metoden hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet som t. ex kön, födelseår och ålder vid vägning. Detta gör att vi kan jämföra lammets genetiska förutsättningar. En objektiv beskrivning och en framtids prognos En skattning av avelsvärden enligt BLUP metoden tar alltså hänsyn till släktskap, arvbarheter, samband och olika miljöfaktorer som påverkar egenskapen. BLUP metoden ger den mest objektiva bedömningen av fårets avelsvärde som vi känner till idag. Det är den avelsvärdering som används i andra länder och på andra djurslag. Varje individ har ett faktiskt avelsvärde i sin genuppsättning, men vi kan bara skatta det med en viss säkerhet. Detta skattade värde har, precis som väderprognosen, ett stort värde för lantbrukaren som prognos för fårets avelsframtid för uppfödaren. Det kan hjälpa oss att öka träffsäkerheten när vi ska bestämma vilka djur vi ska spara som avelsdjur.

Lotta Jansson
Fårskötsel, nr 2 år 2011
18 jun 2010

Avelsvärdering för bättre pälsskinn och ullkvalitet

Artikel

Emma Carlén
Fårskötsel, nr 4 2010