Varje betesdag är en dag utan kostnad för skörd, lagring och utfodring av vinterfoder. Alternativa betesgrödor kan ge bete när de vanliga betena växer dåligt. Lantbrukare som intervjuats lyfte fördelar som lägre foderkostnader, god djurtillväxt och en möjlighet att förlänga betessäsongen.

I ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning har Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi vid SLU, undersökt vad som krävs för en lönsam och ekonomiskt hållbar svensk lammköttsproduktion.

Anaplasmos, även kallad betesfeber, är en sjukdom som kan orsaka stort lidande hos framför allt lamm. För fårägare innebär sjukdomen också ekonomiska konsekvenser, eftersom döda lamm leder till betydande produktionsförluster. Projektet ”När lammen tystnar” syftar till att öka kunskapen om sjukdomen hos får. Läs om hur projektet fortlöper.

Styrelsen för Stiftelsen Svensk Fårforskning (SSF) har beslutat att tilldela tre ansökningar medel om 20 000 kr vardera för litteraturstudier.

Det är inte bara idisslare som riskerar att smittas av blåtungevirus, utan även hund, katt, lodjur och björn. I en ny artikel har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med forskare i Pakistan sammanställt kunskapen om blåtungevirus hos karnivorer.

SSF utlyser 60 000 kr för litteraturstudier för att stärka och öka utveckling av svensk får- och lammproduktion!

Stiftelsen Lantbruksforskning har meddelat vilka forskningsprojekt som harbeviljats medel och kommer att dra igång under 2026. Knappt 40 miljoner i forskningsmedel förmedlas till 14 färska forskningsprojekt som ska stärka ny kunskap för svenskt lantbruk, tre av dessa rör får och nöt.

Varje år arrangerar Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd en djurskyddskonferens. Konferensen spelades in och kan ses i efterskott.

I 2024 år utlysning av branschutvecklingsmedel via Branschutvecklingspengen beviljades Växa medel till ett projekt för att utveckla avelsvärderingen av får. Projektet har genomförts av Växa, där Carolina Markey och Jan-Åke Eriksson ansvarat för och genomfört projektet. Detta är en sammanfattning av projektets slutsatser.

Sirkku Sarenbo och Marie Doane vid Linnéuniversitetet har genomfört en studie i syfte att kartlägga hundattacker på boskap i Sverige.

På Lantbruksforskningsdagen den 6 november presenterar tiotalet forskare sina resultat av forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare. Det är ett brett urval av ämnen som kan intressera många. Arrangör är Stiftelsen Lantbruksforskning.

Extensiv uppfödning på biologiskt värdefulla naturbeten kan ge kött med hälsosammare fettsyraprofil som samtidigt gynnar djurvälfärd, biodiversitet och hållbar produktion. Det framgår av en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

I februari 2025 lanserades CoCo – Co-creating Coexistence. Ett europeiskt forskningsprojekt som ska stärka samspelet mellan lantbruk, främst gällande lamm- och nötköttsproduktion samt renskötsel, och viltförvaltningen i Europa.

Baggar som ska säljas på auktion avmaskas med ivermektin och hålls sedan isolerade hos köparen en tid. Syftet är att minska risken för spridning av parasiter, särskilt den stora löpmagsmasken (Haemonchus contortus). I en SLU-studie med 50 baggar från två auktioner i Mellansverige undersöktes hur effektiv denna metod är när det gäller parasitsmitta.

Nu söker SustAinimals lantbrukare med får eller nötkreatur som vill vara med och utforska möjligheterna med en förlängd betessäsong – en satsning som kan bidra till lägre kostnader för vinterfoder och stalltid, samtidigt som djurens produktionspotential nyttjas på bästa sätt.