Ett varningssystem för smittsamma sjukdomar och verktyg för beslutsfattande ska skapas i det internationella projektet IDAlert. Projektet som leds från universiteten i Heidelberg och Umeå ska särskilt fokusera på den ökande risken för att sjukdomar sprids mellan djur och människa när klimatet förändras.

Malin Nilsson och Joakim Lenander studerar på programmet Livsmedelsteknisk kandidatutbildning, som tillhör LTH, Lunds universitet. I sitt examensarbete har de studerat förutsättningarna för att servera fårkött i de offentliga köken i Sverige.

Det slutar en bonde var åttonde timme i Sverige och i en del fall upphör då också betesdriften vilket kan minska landskapets variation och försämra den biologiska mångfalden. I en ny doktorsavhandling på SLU i Uppsala har Johan O Karlsson studerat hur nötkreatur i ännu högre grad kan bidra till ett hållbart livsmedelssystem och fler ekosystemtjänster.

Leonie Högele som gått Agroecology Master’s Programme vid SLU har skrivit sitt exjobb om svensk lammproduktion och varför den är så liten som den är.

Projektet EviWild kartlägger kunskap om effekter av åtgärder avsedda att minska konflikter mellan människor och vilda djur – och gör den mer tillgänglig.

Inom viltförvaltningen finns idag ett stort antal åtgärder tillgängliga för att förebygga konflikter mellan vilt och människa. För den enskilde kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad på de vetenskapliga utvärderingar som görs för att fastställa hur väl dessa åtgärder uppfyller sitt syfte.

Hur mår landets lantbrukare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet.

I projektet ”Strategier och vid flasklammsuppfödning” följdes napplammsuppfödningen under vårlamningen 2020 i fyra besättningar. I projektet dokumenterades rutiner, tidsåtgång, lammens tillväxt, foderåtgång, slaktresultat m.m. samt det ekonomiska utfallet.

Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.

Formas utlysning för att öka djurskydd och djurvälfärd för djur i människans vård har resulterat i att tre projekt från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) beviljas 8 miljoner kronor var, totalt 24 miljoner kronor under fyra år. Alla tre handlar om att minska bördan av smittsamma sjukdomar, ett för nötkreatur, ett för matfågel och ett för får och getter.

Ett examensarbete av Emelie Hedlund Salenstedt, Veterinärprogrammet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.

Lentivirus är ett genus bestående av icke-onkogena virus i virusfamiljen Retroviridae, subfamilj Orthoretrovirinae, som karaktäriseras av lång inkubationstid, snabb mutationstakt och en omfattande motståndskraft mot värdens immunförsvar. Lentivirus som infekterar får och getter går under det gemensamma namnet small ruminant lentivirus (SRLV). Infektion kan leda till allvarlig och obotlig sjukdom. Hos får kallas sjukdomen maedi-visna (MV) och ger upphov till pneumoni och meningoencefalit, medan sjukdom hos get kallas kaprin artrit encefalit (CAE) och framförallt associeras med artrit och encefalit, men även mastit, pneumoni och avmagring.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.

En vetenskaplig artikel av Malin Bernhard, Ulrika König och Sara Frosth om de två svenska fallen av smittsam digital dermatit, CODD, är nu publicerad.

Oro, stress och ekonomisk osäkerhet. Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur lantbrukare och jägare påverkas av att bo och verka i områden med stora rovdjur, särskilt varg. Resultaten visar att många behöver göra omfattande förändringar, samtidigt som majoriteten av de tillfrågade upplever ett bristande förtroende för rovdjursförvaltningen.

Oron för att drabbas av kritik, kriminalitet och en belastande byråkrati försämrar livskvaliteten för lantbrukare visar en ny studie som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning

Nu är Lotten Wahlunds rapport från projektet ”Virtuella stängsel för enklare och mer flexibel betesdrift” klar och finns publicerad i DiVA-portalen.

Att hägna in nya betesytor och underhålla stängsel är en mycket kostsam och arbetskrävande del av betesdriften och det finns behov av att hitta enkla och flexibla metoder för detta. Virtuell stängselteknik skulle kunna vara en lösning då djurhållaren på några få sekunder med hjälp av en app i sin telefon kan hägna in, flytta och ändra form på sitt betesområde.