För första gången på 15 år har virussjukdomen blåtunga påvisats i Sverige. Det aktuella fallet är hos en mjölkko i Uddevalla kommun. Viruset sprids mellan djur via svidknott och det är oftast enstaka djur som drabbas i en besättning. Får- och nötkreatursägare bör vara uppmärksamma på symptom hos sina djur och undvika beten med mycket svidknott.

Med bekräftade utbrott på såväl Själland som i Södra Norge kommer blåtunga (BT) allt närmre och vi kommer med stor sannolikhet se fall i Sverige redan i år. Detta är information kring hantering av BTV-3 från Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan och Växa.

Hämta Blåtunga serotyp 3 (BTV3) – fälthantering i Sverige här.

Sex besättningar är så här långt drabbade av sjukdomen blåtunga i Danmark och nu ska ett vaccinationsprogram sättas in.

Förra veckan bekräftades det första fallet av blåtunga orsakad av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) i Danmark. Två får i en besättning på södra Jylland har insjuknat.

Under vissa förhållanden kan vindplymer föra svidknott långa sträckor, i synnerhet över öppet vatten. Beroende på den epidemiologiska utvecklingen av utbrotten och väderförhållandena finns det nu risk att BTV-3 sprids till södra Sverige från Danmark eller norra Tyskland. SVA har gjort en riskbedömning avseende sannolikheten för introduktion.

Sjukdomen blåtunga har bekräftats i en besättning med får och nötkreatur, uppger Fødevarestyrelsen i Danmark.

I mitten av juli rapporterade EU-kommissionen att virussjukdomen Peste des petits ruminants (PPR) konstaterats i en får- och getbesättning i Grekland och några dagar senare även i en fårbesättning i Rumänien. Sedan de första rapporterade utbrotten har fler, både större och mindre besättningar drabbats i både Grekland och Rumänien.

Uppgifterna i slaktavräkningen från slakteriet innehåller mycket information som ger viktig återkoppling till sig som djurägare. I Gård & Djurhälsans nya guide presenteras översiktligt vad de olika uppgifterna betyder för att underlätta tolkning av resultatet från slakten.

Blåtunga är en virussjukdom som sprids med svidknott till idisslare och kameldjur, framförallt får kan bli mycket sjuka.

Efter ett regeringsbeslut 2021 arbetar SLU med en utbyggnad av veterinärprogrammet som utökas från 100 utbildningsplatser till 145. Ett moment i programmet är en verksamhetsförlagd praktik ute på gårdar och stallar.

Vissa av fårens infektionssjukdomar smittar främst direkt från får till får, men det finns många sjukdomar som också kan smitta indirekt via föremål eller människor. Den som klipper får i flera besättningar måste därför vara speciellt noga med smittskyddsrutiner.

Exempelvis kan fotröta spridas mellan besättningar med klövsaxen. Smittsamt muneksem, fotröta, parasiter och EHEC är exempel på sjukdomar som kan smitta med besökare. Maedi-Visna kan smitta via blod.

Jordbruksverket har i dagarna uppdaterat föreskriften för villkorning av läkemedel (D9 blir D35). Med denna uppdatering kommer också ett förnyat utbildningskrav.

För att avgöra om fåret är sjukt behöver du kunna läsa av deras beteende. Fåren vill inte gärna avvika från flocken vilket gör att vi kanske inte märker något förrän sjukdomen har gått långt. Detta kan tolkas som att får biter ihop och inte visar att de är sjuka, eller förstår vi oss inte riktigt på deras signaler på att de är sjuka och har ont?

Smittämnen som går på tamfår går även på mufflon och vice versa eftersom det är samma djurart. Vi får flera rapporter från fårägare som har ett stort antal mufflon på sina marker vilket naturligtvis innebär en möjlig risk för smittspridning. De två smittämnen som diskuteras mest är mag/-tarmparasiter och Maedi Visna (MV) som skulle kunna spridas från mufflon till tamfår.

Obduktionen i Karlskoga håller sommarstängt vecka 28 – 31. Under samma period har obduktionen i Skara öppet.

Nu utökas Podcows med en annan idisslare – fåret! I första avsnittet av Podcows & Sheep träffar man veterinär Allan Hägg Grönborg, Distriktsveterinärerna, som ger goda råd om hur man förebygger och hanterar betesparasiter på får.