24 feb 2025

Värma råmjölk med Sous Vide

Det absolut viktigaste att tänka på när man värmer upp frusen råmjölk är att den inte får överhettas. Om temperaturen i råmjölken överstiger 39 grader förstörs de viktiga antikropparna och råmjölken tappar sitt värde. Artikeln handlar om hur man kan ta hjälp av en sous vide när råmjölken ska tinas, en både arbetsbesparande och säker metod.

Värma råmjölk med Sous Vide

Text Einar de Wit, foto Jonna von Walter
Fårskötsel nr 1 2025
22 feb 2022

Uppfödning av napplamm

Artikel

Annelie Carlsson
Fårskötsel nr 1, 2022
1 feb 2022

Presentationer från medlemsträff om napplamm

Veronica Nyman: AU uppfödning av lamm/övertaliga lamm i lammbar
Annelie Carlsson: Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning

Svenska Fåravelsförbundet
19 jan 2022

Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning på fyra gårdar i Västra Götaland

I projektet "Strategier och vid flasklammsuppfödning" följdes napplammsuppfödningen under vårlamningen 2020 i fyra besättningar. I projektet dokumenterades rutiner, tidsåtgång, lammens tillväxt, foderåtgång, slaktresultat m.m. samt det ekonomiska utfallet. Läs rapporten via SLU

Annika Arnesson, Annelie Carlsson
SLU publication database
20 dec 2018

#5 Fårpodden: Vi knyter ihop säcken + allt om flasklamm

Vi har pratat med några fårprofiler om året som gått och det som komma skall. Detta plus ett ordentligt inslag om hur man tar hand om flasklamm på bästa sätt. Inslaget om flasklamm startar 31.30 in i programmet. Mer information och programmet

Fårpodden
Svenska Fåravelsförbundet
22 jun 2008

Flasklamm – ett påhäng eller…

Artikel

Maria, Lennart
Fårskötsel, nr 2
5 jun 2008

Flasklamm

Flasklamm är ett kärt ämne som de flesta har erfarenheter av och åsikter om. Det är nästan oundvikligt att få flasklamm ibland. Med lite tur så kan man adoptera bort dem efter ett tag men ibland drabbas man av sjukdomar eller andra problem (för hög fruktsamhet t ex) som gör att man helt plötsligt har ett eller flera flasklamm. Många tycker att flasklamm är oekonomiska och ett slöseri med tid men rätt hanterade så kan de växa upp till normala lamm och faktiskt täcka sina kostnader om inte annat. Har de dessutom ett skinnvärde så finns det all anledning att ta hand om dem. Det är viktigt att de får en så bra start som möjligt. Om de redan vid födseln blir moderslösa så är det mycket viktigt att se till att de får i sig råmjölk, helst hela första dygnet. Man kan beräkna att ett lamm ska ha ca 50 ml per kg kroppsvikt tre gånger om dagen. T ex ska ett lamm som väger 4 kg ha 4x50 ml= 200 ml mjölk per måltid och de ska ha den här mängden 3 gånger om dagen. Ju yngre lammet är desto oftare behöver det få mat och då får man sprida ut mängden jämnt över dygnet så gott det går. Dessa mängder är ett bra rättsnöre att måtta efter men du avgör ju självklart om lammet behöver mera. Det ska vara rakt i ryggen och lägga på sig hull. Vissa flasklamm har varit så dåliga när man har tagit hand om dem så att de har svårt att lägga på sig så det får man också ha med i beräkningen. Det allra smidigaste är att direkt vänja dem vid att dricka från en hink med nappar. Då kan man se till att de har fri tillgång på mjölk i hinken och de växer bättre. Hink med fri tillgång fungerar bättre under den kalla årstiden då mjölken håller sig flera dagar och det inte finns flugor. Då kan man diska hinken noga var tredje dag och sedan bara fylla på den där emellan. Man kan också ge dem mjölken i en ränna eller spann. Då kan man behöva lära dem att dricka men de brukar förstå ganska snabbt. Fördelen med detta är att de inte kan bita sönder några nappar. Ibland blir de lite lösa i magen när man börjar flaskmata dem. Då brukar det räcka med att ge dem några små doser kolpasta. Det finns färdigt på tub som man klämmer ut direkt i munnen på dem, ca ett till två tryck en gång om dagen i några dagar brukar göra susen. Om inte så får man undersöka om det är någon bakterie eller parasit de har drabbats av. Om man har flera och ger dem i flaska kan det vara bra att ha handskar på sig så att de inte gnager sönder händerna i väntan på sin tur. Flasklamm ska alltid ha tillgång på fint hö eller ensilage, kraftfoder och vatten. Räkna med att mjölkersättningen behövs under 6-8 veckor. Som tumregel kan man säga att de ska ha växt 10 kg från födelsevikten, dvs väga minst ca 13-15 kg, när man tar bort ersättningen. Man kan börja med att dra in på någon måltid eller låta det ta slut i hinken under några dagar så att de får en motivering att söka sig annan föda. Men sedan är det ofta bäst med en tvär avvänjning. Då förstår lammet ganska snabbt att du inte kommer med mat och det lugnar sig. Man kan ta bort mjölkersättningen tvärt på en gång men det förutsätter att lammet verkligen har haft fri tillgång på kraftfoder och fint grovfoder så att det äter det. För att lammen inte ska få en tillväxtsvacka när man slutar ge mjölk kan man ge lite extra protein, t ex i form av soja, runt avvänjningen. Det finns ingen stor fördel med att vänta så länge som möjligt med att ta bort mjölken. Mjölkersättningen kostar, man blir bunden och arbetstiden kostar och ju äldre de är desto mer biter de sönder napparna och all mjölk rinner ut. Ofta tycker jag att det brukar vara bra att ha någon tacka med i flasklammsgruppen. Det ska vara en äldre som kan vara lite som en trygghet, kanske någon mager som behöver äta upp sig lite. Kanske man har haft någon som har haft juverinflammation som man i alla fall vill sortera bort från de friska digivande tackorna. Se upp bara så att hon inte dricker ur mjölkspannen! En del gör det men då får man sätta lock på. Lammnäringar finns av olika märken liksom råmjölksersättningar. Det är ofta så när det gäller lammnäringarna att de fetaste ger de finaste lammen men det finns flera som är helt ok. Har man många lamm så är det en prisfråga. De som har mjölkkor i närheten kan ibland tycka det är smidigt att hämta mjölk från korna och ge. Det är bra att syra mjölken och till detta finns syrningsmedel avsett för att syra mjölk till kalvar som är ekonomiskt att köpa. Så fort lammet är avvant från flaskan/hinken så kan du släppa ut det med de andra lammen under förutsättning att det finns tillgång på samma sorts foder där som det är vant vid. Går de andra lammen på bete med sina mödrar så blir det tufft för ett litet lamm att bara klara sig på gräs. Då får man antingen ställa ut en foderautomat eller bygga en lammkanmmare som man har kraftfoder i men då kommer vissa av de andra lammen att äta där också så då kan ett bättre alternativ vara att ha det i en liten hage kanske med en tacka med trillingar så kan de ha en lammkammare med kraftfoder där. Text och bild: Emma Rosenmüller (Texten har uppdaterats 2021 av Anna B.)      

5 jun 2008

Adoptioner

För att lyckas med adoptioner krävs timing och sedan underlättar det om du har dräktighetsscannat och har en smula tur.

Ylwa Eriksson på Gotland arbetar mycket med adoptioner och hon resonerar så här:
En tacka har två spenar alltså bör hon ha två ungar. Så hon adopterar inte bara de uppenbara flasklammen utan även trillingar till tackor med ett lamm.


Det lättaste sättet att lyckas med en adoption är att ge tackan adoptionslammet precis innan hon ska lamma sin egen lammunge. Då är hon full av hormoner som gör henne mycket mottaglig för ett nytt lamm. Efter att hon har lammat så är hon mer på sin vakt och misstänksam mot allt nytt.

En annan sak som är viktig är att lammet inte är präglat på en annan mamma. Om du t ex tar en trilling som har levt med sin mamma i några dagar och ger den till en annan tacka så kommer lammet bara stå och ropa på sin mamma vilket försvårar adoptionen avsevärt. Så om du får lamm som du troligtvis kommer att kunna adoptera bort så är det bättre att de får bo i en avskild box för sig och att du flaskmatar dem under tiden. Om du har dräktighetsscannat så vet du ju om det är några med ett lamm kvar som ska föda.

Om du ska ta undan ett trilling/fyrlinglamm för adoption så ta alltid det största och starkaste. Det är bäst rustat att klara av en omställning till en ny mor. Mjölka ur råmjölk om tackan har och ge den från flaska. Annars får du ge den råmjölksersättning eller råmjölk från någon annan tacka. 

När tiden för adoptionen är inne börjar du med att kolla juvret. Se till att det kommer råmjölk ur bägge spenarna. Om det gör det så blöter du ner hela lammet (var noga med huvudet, magen och rumpan) med vatten och helst fostervätskor som kommer ur den födande tackan. Dessa fostervätskor innehåller mängder med doftämnen och annat som gör tackan mycket intresserad och hon slickar gärna på lammet och därmed knyts kontakten dem emellan.

Skulle nu tackan råka lamma fler lamm än du hade tänkt dig så kan det kännas lite snopet men om du har tackor som ska lamma ett lamm kvar så kan du alltid adoptera vidare till en av dem. Ta då en av de nyfödda som inte har hunnit fästa sig vid tackan än. Mjölka ur råmjölk och ge den i flaska.

Det går också att adoptera till lamm efter att de har lammat men det kräver lite mer passning, tålamod och tur. Tackans eget lamm måste vara ganska nyfött (dvs fortfarande blött). Då tar du undan det så att de inte kan höra varandra. Tvätta ur det i en balja med lite varmt vatten (spara vattnet!) och lägg det t ex i en stor kartong med halm i. Ta adoptionslammet och bada det noga i vattnet så att det får rätt lukt. Ge sedan lammet till tackan. Ibland är hon misstänksam och då kan det hjälpa att hålla henne lite så att lammet kan dricka. När hon då luktar i rumpan på lammet samtidigt som det dricker så bildas ett band dem emellan. Efter ca 30-60 min så kan man hämta lammet i kartongen och ge även det till modern. I bästa fall tar hon båda nu men ibland stöter hon bort sitt eget lamm som har varit borta. Då får man ta adoptivlammet och lägga i lådan ett tag, ca 15 min och se till att tackans lamm får dricka och lära känna tackan. När de verkar ha fått kontakt så tar man tillbaks adoptivlammet. Så kan man få hålla på och alternera lite tills hon accepterar båda lammen.

Om tackan inte verkar helt övertygad så kan man binda upp henne med grimma eller halsrem så pass kort att hon inte kan stånga lammen. Det finns även adoptionsgrindar man kan använda. Dessa fixerar tackans huvud utanför boxen så att hon inte kan lukta på lammen och på så vis ska hon resignera snabbare. Adoptionsgrindar används främst då man gör svårare adoptioner t ex om en tacka förlorar sina lamm när de ännu är ganska unga och man vill adoptera över ett nytt lamm eller två till henne. I snitt så tar det ca 5 dagar för en tacka att ge upp och acceptera ett nytt lamm så därför måste man vara utrustad med ett enormt tålamod och vara beredd på att hålla i en tacka, flera gånger om dagen, som hoppar och sparkar så att lammet ändå får äta. Det kan också vara bra att mjölka ur lite om hon har för mycket mjölk så att juvret inte blir spänt och ömt. Lägg mjölken i frysen! Vissa tackor kommer på att om de lägger sig ner så kommer ingen åt maten. Det är bara att stoppa in en upp och ner vänd hink eller back under magen/bröstet på dem när det är dags för lammet att äta så kan de inte lägga sig ner.
Det märkliga med sådana adoptioner är att ofta så vänder det plötsligt. En dag får lammet äta och hon skyddar det om man kommer nära. Då är det bra att ha kvar dem i boxen ett par dagar till så att man ser att det verkligen fungerar.

När man ser det så här i text så kan man undra om det verkligen är värt besväret att adoptera, flasklamm är ju mycket enklare. Det är värt det alla gånger. Lammet får tillgång på förstklassig föda, det är billigare än lammnäring, du slipper ha dem springandes skrikande efter dig som flasklamm gärna gör, tackans fulla potential utnyttjas och har hon två lamm så minskar risken för ett snett juver.
Var därför inte rädd för att adotera till två lamm om tackan har förlorat alla sina.

Text: Emma Rosenmüller