Djur ska från och med den 1/4 2023 födas inom avelsregistret för att kunna registreras som rasrent.
Enligt Jordbruksverkets regler ska alla lamm födda efter den 8 juli 2006 som är äldre än 12 månader vara märkta med ett femsiffrigt unikt öronnummer. Numret får inte förekomma i besättningen igen inom en 20 års period. Vi rekommenderar att lammen märks när de är nyfödda, samtidigt som man registrerar lammen i Elitlamm. Renrasiga lamm som ska stambokföras ska märkas innan eller samtidigt som man registrerar lammen i Elitlamm Avel.
Besättningsägaren får själv bestämma vilka nummer han ger sina djur, men vi rekommenderar att besättningar märker sina lamm enligt något av följande alternativ:
Vid registrering av importerade djur, det gäller livdjur, embryo såväl som semin, krävs ett härstamningsbevis från en godkänd internationell stambok för att djuret ska kunna registreras som rasrent i Elitlamm Avel.
För att säkerställa att djuren går att stambokföra i Sverige, kontakta Svenska Fåravelsförbundet för en dialog innan beslut tas om att importera en ny ras tas!
En förutsättning för att man ska kunna registrera rasrena får i Elitlamm Avel och den svenska stamboken är att det finns ett av Jordbruksverket godkänt avelsprogram för rasen. Svenska Fåravelsförbundet är erkänd avelsorganisation för alla svenska fårraser, men i regel är det rasföreningen som utformar sin ras avelsprogram.
Vill man introducera en ny fårras i Sverige behöver man bidra till att ett avelprogram utformas och blir godkänt innan det går att starta en stambok och registrera in fåren. SF kan som erkänd avelsorganisation ansöka om att få avelprogrammet godkänt, men djurägare som vill introducera den för landet nya rasen ska stå för den rasspecifika information som krävs för att få avelsprogrammet godkänt.
Läs också: SFs policy gällande import av levande djur och genetiskt material
Avelsregistret
När vi talar om det officiella avelsregistret är det synonymt med registret i Elitlamm Avel. Via programmen Elitlamm AvelMini och Elitlamm Avel & Produktion kan man registrera sina får i det officiella avelsregistret som är öppet för alla får; rasrena djur, korsningar och djur utan härstamning. I Elitlamm Avel förs stamböcker för de fårraser som har ett godkänt avelsprogram.
Officiell härstamning
Att ett djur har officiell härstamning betyder att djuret är registrerat i Elitlamm Avel. Alla typer av får kan registreras i avelsregistret.
Härstamningsbevis
Djur med officiell härstamning har härstamningsbevis som visar djurets födelsedatum, ras, kön, härstamning med uppgifter om fyra generationers härstamning samt i förekommande fall resultat från mönstring och avelsvärdering. Även djurets uppfödare och ägare anges på härstamningsbeviset.
EU-härstamningsbevis
Vid handel med djur inom EU och med Norge och Schweiz krävs ett härstamningsbevis i enlighet med förordning (EU) 2016/1012 för handel med renrasiga avelsdjur av får (Ovis aries). Det gäller både när djur exporteras och vid import, om djuret ska stambokföras i importörens land. Härstamningsbeviset ska vara utfärdat av en avelsorgansisation som finns med på EU-kommisionens lista över erkända avelsorganisationer.
Stambok
Det begrepp zooteknikförordningen använder för en förteckning eller ett register över djur av en viss ras och deras härstamning. Rasrena får registreras i rasens stambok, som är en del av Elitlamm Avel.
Avelsprogram
För att kunna registrera rasrena djur krävs att rasen har ett av Jordbruksverket godkänt avelsprogram som beskriver rasen och hur aveln inom rasen bedrivs. Respektive rasförening ansvarar för att ta fram avelsprogrammet.
Raskod
Raskoden visar djurets ras. Ett djur med rasren raskod är infört i rasens stambok. Vi har i Elitlamm Avel många djur som är korsningar mellan olika raser, deras raskod speglar de raser som djurets anfäder har. Raskoden X används när rasen är okänd.
Rasren
För att ett svenskt får ska räknas som rasrent ska det vara registrerat i Elitlamm Avel med en renrasig raskod, vilket är samma sak som att djuret är infört i rasens stambok.
Öppen respektive stängd stambok
Stamböcker kan vara antingen stängda eller öppna. Raser med stängd stambok är allmogefår i genbank, svenskt finullsfår, dorper och vit dorper, walliskt svartnosfår och poll merino. I raser med öppen stambok kan djur uppgraderas till renrasig raskod. Det innebär att man genom att genomgående använda stambokförda baggar av önskad ras ökar rasandelen hos avkommorna.
Uppgradering till rasrenhet
I raser med öppen stambok kan djur uppgraderas till renrasig raskod. Krav för uppgradering till renrasig:
Renrasig betyder att djuret ska vara infört i stambokens huvudavsnitt och ha full raskod.
Enligt förordningen tillåts uppgradering endast via moderlinjen, vilket innebär att lamm efter en bagge som inte är renrasig inte kan uppgraderas.
Zooteknikförordningen
Registrering av rasrena får regleras av EU-förordningen 2016/1012, populärt kallad zooteknikförordningen.
Erkänd avelsorgansiastion
Svenska Fåravelsförbundet är erkänd avelsorganisation med ansvar för registrering av alla fårraser utifrån zooteknikförordningen och rasernas avelsprogram.