Nu lanserar Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion tillsammans gårdsnära praktiska försök för animalier under namnet Stallförsök. Det handlar om kortare och snabba projekt förlagda till lantbruk eller försöksgårdar.

För tionde året i rad avsätter Sveriges köttbönder tre miljoner kronor i Branschutvecklingspengen för att stärka och utveckla svensk köttproduktion inom gris, nöt och lamm. Från den 1 februari till den 15 april 2025 är det möjligt att ansöka om medel för projekt som bidrar till en mer hållbar, lönsam och innovativ näring.

Tre nya forskningsprojekt beviljas medel för forskning om hur framtidens animalieproduktion kan bli mer konkurrenskraftig och ekonomiskt samt miljömässigt hållbar. Ett av projekten rör flexibel utedrift för får.

60 miljoner kronor i forskningsmedel har tilldelats FOI för att skapa Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap tillsammans med bland annat SVA, SLU, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. SVA:s experter ska bidra till Sveriges förmåga att hantera störningar i livsmedelsförsörjningen.

14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor. Ett av dessa projekt handlar om anaplasma hos betande får och lamm.

SLU, Skara onsdagen den 6 november kl. 09.00-15.30

På Lantbruksforskningsdagen presenteras senaste resultat från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare. Dagen arrangeras av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara.

En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras. En omfördelning av pengar mellan de olika jordbruksstöden skulle kunna ge mer sammanhängande stöd med bättre måluppfyllelse. Bakom studien står AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Under betessäsongen står lamm- och nötköttsproducenter inför flera utmaningar och en av de vanligaste produktionshämmande sjukdomarna hos nöt och lamm är infektioner av mag-tarmparasiter. Forskare undersöker nu om aktivitetsmätare kan hjälpa till att upptäcka infekterade djur och minska behovet av avmaskning.

Havsstrandängar hålls öppna genom bete eller slåtter och om det upphör tar hög vass över på bara ett par år och tränger undan de värdefulla djuren och växterna. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

Samtliga djurslag representerade i stiftelsens insamling omfattas, där ansökningar inom nöt, gris och lamm särskilt välkomnas då utlysningsbudgeten har särskilt avsatta medel till dessa produktionsgrenar.

Nu är det klart vilka projekt som i år beviljas medel från branschutvecklingspengarna.

April månad betyder att Stiftelsen Lantbruksforsknings årliga öppna utlysning är öppen för ansökningar.

För att forskningen och dess finansiering ska nå bästa resultat behöver både forskare, lantbrukare och näring vara engagerade. Inte bara engagerade i forskningsprojekten, utan även i vilka frågor som behöver beforskas framöver. Stiftelsen Lantbruksforskning som administrerar utlysningar och ansökningar vill gärna att både forskare och lantbrukare hör av sig med idéer och inspel.

För att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i värdekedjan för svensk gris-, nöt-, och lammköttproduktion avsätter Sveriges köttbönder varje år tre miljoner kronor till Branschutvecklingspengen.

Årets kriterier är satta för att möta aktuella behov och utmaningar inom respektive djurslag. Rådgivare, veterinärer, köttproducenter, forskare, entreprenörer: Var med och sök projektmedel som bidrar till framtidens hållbara köttproduktion!

I Sverige kan cirka 16 procent av jordbrukets utsläpp av klimatgaser kompenseras genom ökad kolinlagring i jordbruksmark men i Italien bara 0,3 procent. Det framkommer i en ny rapport där också olika sätt att betala för ökad kolinlagring jämförs.

Luften över Europa blir allt torrare på grund av klimatförändringar orsakade av människan, enligt en internationell trädringsstudie där forskare från Göteborgs universitet medverkar. Den torra luften förvärrar risken för torka.