De framtida förutsättningarna för en kombinerad produktion av kött, energived, virke och naturvärden i Sverige har analyserats av Karl-Ivar Kumm och Anna Hessle, båda vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU.

Kalkning vara en viktig åtgärd för att väsentligt minska jordbrukets klimatpåverkan, visar en nyligen publicerad rapport.

Moa Eriksson som studerar husdjurgenitik vid SLU har skrivit ett kandidatarbete där hon studerat data från gotlandsfår och om det finns ett samband mellan mutation och den grå ullfärgen.

Stiftelsen Lantbruksforskning har publicerat sin verksamhetsberättelse för 2022. Där man kan läsa om fjolårets forskningsprojekt.

Examensarbete vid Biologiska Yrkeshögskolan Skara
Författare: Oskar Reineling

I detta examensarbete har syftet varit att kartlägga de digitala verktyg som används inom svensk lammproduktion, identifiera möjligheter och utmaningar inom dessa samt utreda behovet av ny teknik.

Text Svenska Köttföretagen
Ny vetenskaplig artikel publicerad i Journal of Applied Ecology i februari beskriver så kallade gröna korridorer, till exempel i kraftledningskorridorer. Dessa fungerar som broar i vårt moderna jordbruks- och skogslandskap. Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har även studerat kantzoner och artrika vägkanter. Kan dessa linjära gröna infrastrukturer kompensera för igenväxta ängs- och betesmarker?

Forskarna som arbetar med det Horisont Europa-finansierade projektet Grazing4AgroEcology ber åter om hjälp, denna enkät handlar om lantbrukares inställning till bete och betesdjur.

Tiamin eller vitamin B1 är en vattenlöslig vitamin som är viktigt för alla däggdjur och brist kan leda till allvarlig sjukdom och död hos våra idisslare. Vitaminet produceras normalt i våmmen hos vuxna idisslare, men störningar kan leda till att brist ändå uppstår i djuret. Tiaminbrist har nyligen aktualiserats och en enkätstudie ska därför genomföras som en del av ett veterinärt examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det finns inget enkelt svar – Faktorer som påverkar köttkvaliteten hos lamm
Disputationen hålls i Aulan, Naturbruksgymnasiet Uddetorp, Skara den 14 April 2023 kl. 09.15.

Här finns inloggningsuppgifter för att delta digitalt, tillsammans med länk till avhandlingen och en sammanfattning av densamma.

Ett norskt projekt som drivs av Högskolan i Innlandet och pågår till och med 30 september 2027. Svenska Fåravelsförbundet ingår i referensgruppen. Projektet har haft uppstartmöte under veckan, Erica och Gudrun rapporterar.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos svenska får. Särskilt stora magmasken (Haemonchus contortus) orsakar såväl sjukdom som försämrad produktion. Detta kan kontrolleras genom att djuren avmaskas, vilket förutsätter att de preparat som används har full effekt.

Genom att analysera träckprover testade vi effekten hos fyra avmaskningsmedel varav två är de mest använda i Sverige.

I ett forskningsprojekt har miljöpåverkan av typiska sätt att producera nöt- och lammkött i olika delar av Sverige beräknats med hjälp av livscykelanalys (LCA). Klimatavtrycket är relativt högt per kilo nöt- och lammkött jämfört med till exempel gris och kyckling. Men betande nötkreatur och får har även positiva effekter på miljön såsom upprätthållande av biologisk mångfald och inlagring av kol i marken.

En ny studie av Sandra Blomberg vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU.

Förra veckan gick internationella forskare samman och skrev på det som kallas för ”Dublin declaration of scientists”. Deklarationen syftar till att ge röst åt de många forskare världen över som forskar flitigt, ärligt och framgångsrikt för att uppnå en balanserad strategi för framtidens jordbruk.

InterNorden är ett informellt nordiskt nätverk som är öppet för lammproducenter, forskare, rådgivare, veterinärer m fl fårintresserade. Vartannat år hålls en konferens i något av medlemsländerna, i år var det Sveriges tur och konferensen hölls i Skövde i augusti. Nedan finns föredragshållarnas presentationer.