27 nov 2025

Uppdatering av egenskaper och beräkningsmodeller för avelsvärdering av får

I 2024 år utlysning av branschutvecklingsmedel via Branschutvecklingspengen beviljades Växa medel till ett projekt för att utveckla avelsvärderingen av får. Projektet har genomförts av Växa, där Carolina Markey och Jan-Åke Eriksson har ansvarat för och genomfört projektet. Nedan finns en sammanfattning, projektets slutrapport kan läsas via Kunskapsbasen, och Andrea Hildings masteruppsats Genetisk analys av livslängd för gotlandsfår finns här.

Text: Carolina Markey, Jan-Åke Eriksson, Anna Bergström. Foto Malin Karlsson

Ett prioriterat åtgärdsområde för ökad tillväxt och konkurrenskraft inom svensk får- och lammnäring är att fortsätta utveckla avelsarbetet i Sverige. För att åstadkomma detta behöver flera nya egenskaper inkluderas och flera förbättringar göras i de beräkningsmodeller som används för avelsvärderingen av svenska får. Projektet har lett till en uppdatering av avelsvärderingen samt en granskning av data i Elitlamm och om de håller för framtida nya avelsvärden:

Projektet har lett till en uppdatering av avelsvärderingen samt en granskning av data i Elitlamm och om de håller för framtida nya avelsvärden:

  • Värdering av fertilitetsberäkningar.
  • Publicering av avelsvärden för 60-dagarsvikt för alla raser som idag avelsvärderas.
  • Utvärdering av kvaliteten och omfattningen av tillgängliga fenotypdata i Elitlamm för att utröna möjligheterna att utveckla avelsvärdering för egenskaper som prioriterats högt i våra diskussioner med rasföreningar och Elitlamms användare, t ex lamningsförmåga, tackvikt och hållbarhet.
  • Beräkning av genetiska parametrar för hållbarhet.

Ingående raser i avelsvärderingen är Gotlandsfår, Finullsfår, Texel, Leicester, Ryafår, Dorset, Suffolk, Oxford Down, Shopshire, Jämtland, kross (X), Lantras och Köttras. All nya tillgängliga fenotypdata har observationer för raserna Gotland, Finull och Texel. Dessa tre raser är de numerärt största inom rasgrupperna päls, ull och kött och används för att skatta genetiska parametrar för rasgrupperna. Parametrar som sedan används för att utveckla avelsvärdering för övriga raser inom gruppen.

Avelsvärdering av fertilitet

Fertilitetsberäkningarna baseras idag på antal levande födda lamm. Önskemålet om att använda antal födda lamm kommer från avelsutskottet.

Avelsutskottets förslag att basera fertilitetsberäkningarna på totalt antal födda lamm, i stället för levande födda, har testats på raserna Gotland, Finull och Texel. Syftet är att täcka in olika rasgrupper – päls-, ull- och köttraser. Anledningen till att levande födda idag används, är viljan att undvika selektion som leder till en ökad andel dödfödda lamm. Ett sätt att utvärdera förändringen är att undersöka hur andelen dödfödda lamm har varierat över tid.

Jämförelsen mellan avelsvärden baserade på antal levande födda lamm respektive antal födda lamm visar att effekten är störst för unga tackor, vilket beror på att ett extra lamm har stor effekt på avelsvärdet. Detta avtar när tackan blir äldre och information från släktingar och avkommor tillkommer. Tackor med minst ett dödfött lamm i kullen får 3–4 enheter högre avelsvärde när födda lamm används.

Procent dödfödda lamm ligger ganska konstant sedan födelseår 2005. Nivån ligger på 4,5 till 6,9 % beroende på ras och skulle kunna användas för att beräkna avelsvärde för dödfödda lamm. Ett avelsvärde, som troligen vore mer effektivt för att minska dödfödda lamm än det nuvarande levande födda lamm.

Andelen dödfödda lamm ökar med antal födda lamm per kull för alla raser. Hur man skall hantera detta i avelsvärderingen bör ses över.

Sammanfattning

  • Inkluderingen av dödfödda lamm har den förväntade effekten att kullar med dödfödda lamm får högre avelsvärden, vilket innebär en positiv förändring i avelsvärdet. Detta är dock troligtvis inte gynnsamt ur ett ekonomiskt perspektiv.
  • Användning av födda lamm istället för levande födda lamm bedöms därför ge ett bättre avelsvärde för fertilitet.
  • Dödfödda lamm bör beräknas med ett enskilt avelsvärde.

Andelen dödfödda lamm verkar vara starkt beroende av kullstorleken. Det kan därför vara värt att överväga att exkludera de största kullarna från avelsvärderingen eller att införa en övre gräns för antal lamm per kull, som ingår i beräkningen.

Avelsvärden för 60-dagarsvikt

Analysen visar att det finns avelsvärden för egenskapen 60-dagarsvikt, som kan publiceras. Avelsvärden beräknas för alla får, även om de inte har 60-dagars vägningar. När 60-dagarsvägning saknas, beräknas värdet med hjälp av övriga vägningar, som gjorts vid andra åldrar.

Avelsvärden för 60-dagarsvikt har därefter publicerats, för alla i avelsvärderingen ingående raser.

Utvärdering av tillgängliga fenotypdata i Elitlamm

Syftet med att undersöka kvaliteten och omfattningen av tillgängliga fenotypdata är att utröna möjligheterna till att framöver utveckla avelsvärdering för egenskaperna lamningsförmåga, tackvikt och hållbarhet.

Tackans lamningsuppgifter består av två egenskaper, tackans modersinstinkt och lamningsstatus. När det gäller dessa egenskaper så kan en tacka ha observationer från flera kullar. Vid beräkning av genetiska parametrar så krävs det att tackan har observationer i 1:a kullen för att tackans alla observationer skall användas i beräkningarna. Uppgifterna är fördelade på 4 olika klasser som är användbara i avelsvärderingen. Det finns en 5:te beskrivning ’Vet Ej’, som knappast ger någon information.

Egenskapen modersinstinkt har 172 717 observationer i 1:a lamningen plus 621 179 i senare lamningar. Fördelningen av observationerna i olika klasser vid 1:a lamningen har störst variation för modersinstinkten med 81,7 % i den förvalda klassen Godtagbar och 17,8 % i övriga klasser. Medan den förvalda klassen för lamningsstatus Normal har 93,6 % och 5,8 % i övriga klasser.

Fördelningen av modersinstinkt 1:a kull på olika klasser för Gotland, Finull och Texel visar dock att det finns en skillnad mellan raserna. Texel och Finull visar större variation jämfört med Gotland.

Lamningsstatus 4 klasser visar att de flesta lamningarna är normala dvs. att tackan klarar av att lamma själv. De 3 övriga klasserna indikerar att hjälp har behövts vid lamningen. Vid jämförelse av raserna visar Texel störst behov av hjälp vid lamningen och Gotland lägst behov.

Lammkondition är en egenskap, som kan registreras för varje lamm vid födseln och innehåller 4 användbara klasser för levande födda lamm. Totalt är antalet poster 1 320 807, vilket innebär att långt ifrån alla födda lamm är bedömda och registrerade för denna egenskap. Egenskapen visar att Finull och Texel har större variation i bedömningen än Gotland. När jämförelsen görs med andelen klasser, som ej är den förvalda klassen ’Godtagbar’. Det visar att informationen kan vara av intresse i kombination med andra egenskaper, som har samband med lammens kondition i form av överlevnad och tillväxt.

Filen med dödsdatum innehåller en stor mängd data, som redan finns i slaktdata eller är dödfödda lamm. Tas dessa bort så finns det 661 103 nya observationer med dödsdatum. Troligtvis är flera av dessa slaktdatum, men det framgår inte i slaktdatafilen. Dödsdatum ger möjlighet till att beräkna djurens hållbarhet inkluderande djur utan slaktdata.

Det finns ingen definition av när vuxenvägningar skall göras, utan vägning kan göras när det önskas och vid registreringen kan man registrera tidpunkt för registreringen ex. avvänjning, betäckning. Varje djur kan ha flera vägningar, vilket innebär att antalet djur är betydligt färre än antalet vägningar. Det finns totalt 275 548 poster från djur med känd far och mor. Vägningarna bör kunna avvändas för att skatta djurens vuxenvikt, vilket bland annat kan var av intresse för att beräkna foderkostnaderna för tackorna.

Slutsats

Fenotypdata registrerade i Elitlamm bedöms kunna utgöra underlag för utveckling av framtida avelsvärden för egenskaperna lamningsförmåga, tackvikt och hållbarhet.

Beräkning av genetiska parametrar för hållbarhet

Agronomstudenten Andrea Hilding, under handledning av Lotta Rydhmer, genomförde som sitt masterarbete våren 2025 en studie av om data som finns tillgängliga, kan användas för avelsvärden för livslängd hos gotlandsfårstackor och om egenskapen livslängd kan definieras genom att skatta arvbarhet, genetiska korrelationer till andra egenskaper och skatta en genetisk trend. Resultatet presenterades den 2 juni och är publicerat under titeln Genetisk analys av livslängd för gotlandsfår.

Denna studie baserades på data från rutinavelsvärderingen, där information om tackornas antal födda lamm och lamningsdatum används för att beräkna avelsvärden för fruktsamhet. Genom att använda egenskapen ”antal födda kullar per tacka” är det möjligt att beräkna tackornas hållbarhet.

Egenskapen definierades som tackans sista kullnummer, med ett högsta kullnummer på 13. Det innebär att en tacka kan ha värden från 1 till 13, vilket kräver att tackorna är mellan 13 och 14 år för att inkluderas i avelsvärderingen. Arvbarheten för denna egenskap beräknades till 0,15, vilket indikerar att datakvaliteten är god och att egenskapen är lämplig för avelsvärdering.

Genetiska korrelationer beräknades även mellan hållbarhet och kullstorlek samt födelsevikt i första kullen, med värdena -0,31 respektive -0,12. Detta visar vikten av att inkludera hållbarhetsegenskaper i avelsvärderingen för att undvika försämring av fårens hållbarhet.

Även arvbarhet för tackans överlevnad till andra och tredje kullen beräknads. Denna egenskap kan användas som ett alternativ till sista kullnummer i avelsvärderingen, då den ger information om tackans hållbarhet vid en tidigare ålder.

Resultat

Beräkning av genetiska parametrar för hållbarhet baserat på ”antal födda kullar per tacka” i examensarbetet av Andrea Hilding visade att det är en egenskap, som är viktig för att förbättra tackornas hållbarhet.

Examensarbetet visar att data från Elitlamm är användbara för beräkning av genetiska parametrar, vilket är viktigt för framtida projekt baserade på nya data redovisat i projektet.

Om Branschutvecklingspengen

Sveriges köttbönder sätter årligen av tre miljoner kronor i form av Branschutvecklingspengen i syfte att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. En del av de insamlade pengarna går till en årlig utlysning som är öppen för alla som vill söka stöd till praktiska projekt för att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. Projektet Uppdatering av egenskaper och beräkningsmodellerna för avelsvärdering av får har kunnat genomföras tack vare dessa medel.