Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland

Det förekommer brist och förgiftning av olika mikromineraler i svenska fårbesättningar. Vissa raser är mer känsliga än andra för att drabbas på grund av olika bra nedbrytningsförmåga.

En annan orsak till brist eller toxicitet kan bero på otillräcklig utfodringsyta. Det finns risk att produktiviteten, djurhälsan och lönsamheten påverkas av både under- och överutfodring av mineraler. Därför utfördes ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Gård & Djurhälsan där leverprover från 8 stycken besättningar analyserades för koncentration och variation av mikromineralerna selen (Se), kobolt (Co) och koppar (Cu). En enkätstudie utfördes för att se om skillnader kunde kopplas till faktorer som kön, ålder eller utfodring.

Den statistiska bearbetningen visade att variationen av koncentrationen av samtliga mikromineraler är större hos djur inom samma besättning jämfört med djur mellan olika besättningar. Inget av djuren led av brist på någon av mikromineralerna, vilket tyder på att alla djuren fick i sig tillräckligt. En risk verkar snarare vara att djuren fick för mycket av Cu och Co där 77,5% respektive 72,5% av djuren låg över rekommenderade värden. Variationen i mikromineralstatus inom besättningar var större än variationen mellan olika besättningar. Den stora variationen inom en besättning gör att ett stickprov på 5 djur inte ger tydliga indikationer på besättningens status.

Läs mer
Gård & Djurhälsan: Variation av kobolt, selen och koppar inom och mellan fårbesättningar i Uppland ››