Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel
Enligt
en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års
betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden
och positiva effekter för kulturvärden.
Resultatet av studien har bland
annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga
naturvärden med mer än 100 träd per hektar.
Ett annat resultat är att
Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om
betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för
entreprenörer.
När Sverige införde en ny
betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt
utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var
oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie
inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket
tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man
på två frågor:
- Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
- Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?
Ökad röjning — små arealer
Studien,
som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde
större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det
ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt
en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar
endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i
satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar
tas bort ingår inte.
50-trädesregeln
kan vara en orsak till ökningen.
En annan orsak kan finnas i att de
träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till
flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp
2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina
betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.
Negativt för naturvärden…
Inventering
visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska
mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd,
exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd
har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.
I
betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från
50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det
fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till
andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga
maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer
från skogsbruket.
– Man ska inte
behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta
naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.
…men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen
visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som
hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på
sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att
värdefulla arter återetablerar sig.
Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket
har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för
att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla
betesmarker.
-Vi hoppas att det blir
tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska
sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också
höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med
värdefulla träd.