SF bjöd in politiker till rovdjurstäff i fårhagen

Verkligheten finns utanför storstaden! Därför bjöd SF in ansvariga politiker, beslutsfattare, journalister och LRF till en informationsträff i fårhagen hemma hos Gudrun Haglund Eriksson utanför Askersund. Det fanns en stor enighet bland de församlade att problemen med rovdjur behöver tas på allvar.

Den 23:e är förmodligen den tid där maj är allra bäst. Spirande grönska, göken som gal och lammen ute i hagarna. Men sol och vind påminner att det ändå inte riktigt är sommar än. Under dessa härliga förutsättningar samlades vi ute hos fåren.

Vi hade bjudit in alla riksdagspartier till denna träff och många hade hörsammat. Magnus Oskarsson (KD), Helena Vilhelmsson (C), Johan Widegård (M) och Maia Larsson (S) var de riksdagspolitiker som kom. Nina Höjer, lokal politiker (S) från Örebro fanns också på plats. Noterbart var att Miljöparetiet, som starkast motsätter sig en minskad vargstam, inte ville delta.

Från Naturvårdsverket kom Per Risberg, Länsstyrelsen representerades av Mona HansErs från viltavdelningen och Inga Ängsteg från lantbruksavdelningen. Palle Borgström, ordförande från LRF var med, liksom Per Willen och Erik Sandberg från LRF Örebro. SF representerades av Gudrun Haglund Eriksson och Ulf Ekholm.

Bra och konstruktiva diskussioner

Det hölls bra diskussioner om fårnäring, lammproduktion och problemen med de allt snabbare växande rovdjursstammarna. Det samlande rovdjurtycket påverkar starkt, på många håll i landet finns alla fem, lo, varg, björn, järv och kungsörn.

Alla politiker på träffen var överens om att framför allt vargstammen måste minskas radikalt. Detta har också visat sig konkret i mitten av maj, när miljöutskottet röstade, och senare när regeringen uppdrog åt Naturvårdsverket att utreda hur vargstammen ska minskas. Att ta ner vargstammen till 300 individer skulle inte vara svårt om bara viljan finns. Att ta ner stammen till 170, som är målet för flera riksdagspartier, kommer att kräva lite mer och ta lite längre tid.

Effektiv skyddsjakt

Med så många vargar som det finns idag och ett ökat antal angrepp önskar SF skyddsjakt vid första angreppet, vilket de flesta partier instämde i. SF har även i flera år drivit att vi önskar en utökad § 28. Vid ett konstaterat angrepp måste det vara möjligt att få skyddsjakt i hagen och i dess närhet. Det skulle innebära en lättare och snabbare hantering, och en större chans att få rätt varg skjuten. Dessutom säkrare skottlinjer. Tyvärr har vi inte fått någon positiv respons på detta, juridiken sätter stopp påstås det.

RAS

Kostnaden för att sätta upp och underhålla RAS diskuterades. Kostnaden för uppsättning måste vara faktisk kostnad. Den nuvarande ersättning på 50 kr metern är ett hån mot näringen, det beloppet har varit samma i väldigt många år. Den faktiska kostnaden ligger snarare på 100-200 kr metern. Här har vi påverkat Viltskadecenter, de ska göra en egen undersökning om kostnaderna för stängsel.

Bidrag till röjning under RAS är ett återkommande problem. Dessa pengar ligger i ett system som heter Statsstödsregler. Här finns flera begränsningar. Dels så finns ett maxbelopp under en treårsperiod. Har man 13 km stängsel att röja så kommer man upp i maxbeloppet under tre år. Efter det blir det inget mer bidrag.

Men det finns även andra ersättningar i Statsstödsregerna. Bland annat olika ersättningar i samband med rovdjursangrepp, bland annat kadaveravgift, vissa veterinärkostnader och kostnader för eftersök av skadade djur. Även bland annat det extra krisstöd vi fick under torkåret 2018 ligger här (försvinner i år). Det ska tilläggas att ersättning för rovdjursdödade djur inte ligger under Statsstödsregerna utan betalas ur viltskadeanslaget.

Detta innebär att om man nått upp till maxgränsen för att man röjt RAS, så får man ingen ersättning om man får ett rovdjursangrepp, för de delar som ligger under statstödsreglerna. Det är helt fel att en rad olika stöd, som inte har med varandra att göra, ligger i samma pott och dessutom med ett tak. Detta måste förändras! SF har drivit att det krisstöd vi nu har blivit utlovade för 2022 inte ska hamna under de ”vanliga” statsstödsreglerna utan betalas ur det extra ramavtal som finns under statsstödsregler men i en särskild pott, eller ut EU:s krisreserv

Röjning

En annan fråga som dykt upp fån flera håll, framför allt i norra delarna av landet, är en oro när man behöver röja stängsel på utsidan eller leta efter utskrämda djur. Det finns en oro att stöta på björn under det arbetet, behöver man vara beväpnad när man jobbar? Det här kan bli en arbetsmiljöfråga att ta ställning till, speciellt om man har anställd eller inhyrd personal.

Licensjakt

Sveriges licensjakt på varg 2011 blev överklagat till EU. Detta ärende är fortfarande inte avgjort utan ärendet ligger fortfarande öppet. Detta är ett hinder för en utvecklad licensjakt idag. Sverige måste ta initiativ till att få detta ärende avgjort.

Vargens status

EU:s Art och habitatdirektiv behöver ses över. Det är hit alla som vill ha en ökad vargstam i Sverige hänvisar. Sanningen är att idag är inte vargen utrotningshotad som den var en gång. Den har haft en väldigt god tillväxt. Vargens status behöver ändras från ”strikt skyddad” till ”skyddad” art!

Det är snarare så att det är vi fårbönder och våra får som är hotade! Politiker måste inse att om vi ska öka livsmedelsförsörjningen i detta land så är det i skogs och mellanbygd det kommer att ske. Slättbygderna producerar redan så mycket de kan. Borttagna kantzoner och trädor ger ingen stor ökning av produktionen. Det är de betande djuren som kan stå för den ökning vi behöver.

Snabbhet krävs

Det är bra att regeringen har tagit beslutet om att vargstammen ska minskas och att skyddsjakten ses över. SF tycker att det här är bråttom och att det bör ske skyndsamt. Det får inte dras ut i en flera år lång utredning.

Enligt årets inventering finns just nu minst 450 vargar i Sverige. Det vore enkelt att snabbt ta ner stammen till 300 st. Det skulle vara en bra bit på vägen mot en rimligare vargstam som går att förvalta.

Rovdjurssituationen måste lösas för att vi ska kunna producera lammkött, skinn, ull och landskapsvård. Våra djur förädlar gräs som vi själva inte kan äta till dessa fantastiska produkter samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden.

Vi måste bevara fler arter än vargen!

Gudrun Haglund Eriksson, Ordförande Svenska Fåravelsförbundet

Bilden: Palle Borgström, ordförande för LRF, medverkade vid rovdjursträffen och berättar här för de samlade politikerna och tjänstemännen om vikten av en förvaltningsbar rovdjursstam. Saknas på bilden gör Ulf Ekholm och Gudrun Haglund Eriksson som tog bilden.

Text: Einar de wit, Gudrun Haglund Eriksson, Anna Bergström