4 sep 2020

Hur har de nya rasindexen konstruerats? Följ med bakom kulisserna

Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.

Text Mia Brandqvist, Magnus Håård, Anna Bergström

När uppdaterade avelsvärden publiceras den 5 september 2020 kommer kommer ni med Gotlands- och Finullsfår finna färska rasindex presenterade i Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna, och i Avel Mini under Mönstringssammanfattning.

Vad är ett index?

När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

När man konstruerar ett sammanfattande index vill man

  • Väga ihop avelsvärdena för att få bästa möjliga ekonomiska utfall.
  • Ta hänsyn till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper för att få önskad vikt på varje egenskap och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.

Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden, för att underlätta avelsurval.

Egenskaper som hänger ihop

Om två egenskaper är korrelerade innebär det att om man avlar för den ena egenskapen påverkas även den andra, antingen i positiv eller negativ riktning.

De flesta egenskaper vi arbetar med för Gotlandsfåren är positivt korrelerade men avelsresultatet är kanske inte alltid önskvärt ändå. När vi väljer de djur som har högst helhetspoäng kommer även lockstorlek att öka, eftersom dessa egenskaper är positivt korrelerade.

För Finullsfårens ullegenskaper finns det däremot en del negativa samband. Om man avlar för en bättre jämnhet på ullen kommer ull-längden att minska, och då även kruset öka.

På samma sätt medför urval för ökad tillväxthastighet ökad födelsevikt och sannolikt (avelsvärden saknas) högre vuxenvikt. Vill vi inte ha ökad födelsevikt eller ökad vuxenvikt måste vi ta hänsyn till detta i vårt index, eller i fallet med vuxenvikt genom att inte lägga på efter tackor man tycker är för stora.

Målegenskapen för köttproduktion är tillväxt till slakt och slaktkroppsegenskaper, men vi har valt att använda mönstringsegenskaper som mätvärden. Detta eftersom vi har dubbelt så många registreringar av dessa och mer enhetlig miljö för lammen fram till mönstring. De registreras dessutom före avelsvärderingskörningarna och har höga korrelationer med slaktegenskaperna.

Rasindexen handlar om kronor och ören

När man konstruerar ett index väljer man att lägga ”ekonomiska vikter” på några egenskaper och studerar därefter vilka effekter det får på övriga egenskaper. Vi har lagt vikter på Tillväxt mönstring direkt, Tillväxt mönstring maternell, Kropp mönstring samt Helhet päls för Gotlandsfåren och Ullegenskaper för Finull.

Den ekonomiska vikten anges i kronor och har räknats fram genom att värdera ett kg extra slaktvikt vid 150 dagar. Totalt värderas 1 g extra levandekroppstillväxt (omvandlad från slaktkroppstillväxt) per dag till 2,57 kr som fördelats mellan direkt och maternell tillväxt. En pälspoäng helhet värderas till 140 kr. Se faktaruta.

Tre olika index tagits fram efter test av olika ekonomiska vikter.

Gotlandsfår

  • Rasindex (RIX) avser att ge den totalt bästa ekonomin av päls och kött och är en sammanvägning av KIX och PIX
  • Pälsindex (PIX) lägger enbart vikt på pälsegenskaper. Målegenskap och mätegenskap är helhetspoäng päls.
  • Köttproduktionsindex (KIX) lägger enbart vikt på tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Finullsfår

  • Rasindex (RIX) avser att ge den totalt bästa ekonomin av ull och kött och är en sammanvägning av MIX och ULIX
  • Ullindex (ULIX) lägger enbart vikt på ullegenskaper. Målegenskapen är alla ullegenskaper vid mönstring dvs krus, längd, stapel, jämnhet, glans och täthet
  • Modersindex (MIX) lägger enbart vikt på tillväxt och slaktkroppsegenskaper med störst vikt på det maternella. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng. Då Finull valt att lägga en högre vikt på maternell tillväxt har man valt att kalla detta index modersindex.

För att skilja indexen från avelsvärden anges de med basen 0 i stället för 100 som gäller för avelsvärden. 0 är rasens medelvärde, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för det aktuella indexet.

Vid framtagningen av indexen har strävan varit att undvika indirekta effekter som påverkar kullstorleken. Kullstorleken påverkas indirekt av de maternella tillväxtegenskaperna som därför har vägts in på ett sätt som inte påverkar kullstorleken. För Finull har strävan varit att begränsa att födelsevikten ökar, det har gjort att det är en negativ vikt på födelsevikt direkt, vilket gör att det bara blir en liten ökning på födelsevikten.

Hur ska vi använda rasindexen?

Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.

Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.

Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.

Foto Gudrun Haglund-Eriksson