Fåravelsförbundet skriver brev till EU-Kommissionen

Vargfrågan är het just nu, inte bara i Sverige utan i hela EU. En av de hetaste diskussionerna är att ändra vargens skyddsstatus så att vargstammen blir lättare att förvalta.

Text Einar de Wit

EU:s Art- och Habitatdirektiv finns till för att se till att alla djur- och växtarter som finns idag ska kunna leva kvar. Det handlar om att arternas livsmiljöer inte ska förändras på ett skadligt vis och att storleken på populationerna inte ska hamna under den gräns som kan hota artens framtid.

Arterna får en klassning som ska återspegla dess status. Vargen finns idag i något som kallas Bilaga 4, vilket innebär ett strikt skydd. Det innebär många hinder för att få skyddsjaga varg där den ställer till med problem. Det innebär också att beståndsreglerande licensjakt inte förekommer i de flesta av EU:s medlemsländer.

Vargens klassificering har varit densamma i många år. Men liksom i Sverige så ökar vargstammarna i de flesta europeiska länder och nu höjs fler och fler röster för att vargen behöver flyttas till Bilaga 5, vilket innebär att arten blir förvaltningsbar. Även fast vi i Sverige ofta tycker att tilldelningen i vår licensjakt är för liten så ser många europeiska djurbönder med avundsjuka på vår jakt, då de i praktiken helt saknar möjlighet att skydda sina betesdjur mot stora rovdjur.

EU-Kommissionen reagerar

EU har tagit intryck av alla röster från medlemsländerna och öppnar nu upp för en ändrad skyddsstatus för vargen. EU-Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skriver bland annat så här:

”Förekomsten av vargflockar i vissa Europeiska regioner har blivit en fara för boskap och potentiellt även för människor. Jag uppmanar lokala och nationella myndigheter att vid behov vidta åtgärder. Detta kan redan idag göras med stöd i nuvarande lagstiftning. Kommissionen inleder nu en ny fas i arbetet med att ta itu med problemen i spåren av vargens återkomst.”

Enligt van der Leyen är alltså många myndigheter idag alltför restriktiva med åtgärder mot varg utifrån redan existerande regelverk. Det arbete som nu påbörjats ska förhoppningsvis led till en rimligare myndighetsutövning.

Tar in åsikter

Under september månad har alla som känner sig drabbade kunnat skicka in sina synpunkter till en särskild mailadress som skapat för detta ändamål. Detta har skapat en fullkomlig ”mailbombning” av Kommissionen. Många intresseorganisationer i Sverige, bland annat Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Svenska Jägarförbundet har uppmanat alla sina medlemmar att skicka in synpunkter till Kommissionen. De har också skapat färdigskrivna brev som man bara behöver skriva under och skicka in. En okvalificerad gissning ger vid handen att det bara från Sverige kan ha skickats över 10 000 mail till Kommissionen. Det återstå att se hur EU-kommissionen hanterar detta enorma inflöde av åsikter.

Även SF skickar brev

Även Fåravelsförbundets styrelse har skapat ett brev som skickats till EU-Kommissionen. I brevet sammanfattas de svenska fårägarnas upplevelser och problem och vi ger förslag till förändringar. Brevet är förhållandevis långt, men här kommer några utdrag:

• Den under flera år ökande vargstammen skapar en frustration hos svenska fårhållare och på många håll upplevs situationen fullständigt ohållbar. Detta är anledningen till att SF som organisation väljer att besvara och bemöta uppropet från EU-Kommissionen.
• Vår grundinställning är att utvecklings- och förändringsarbete i rovdjursfrågan måste bygga på fakta och vetenskapliga underlag, men också att det är centralt att hänsynstagandet koncentreras till de grupper som i praktiken berörs mest av vargens förekomst. Hänsyn behöver tas till den del av befolkningen som verkar, bor och försörjer sig av animalieproduktion.
• Under rådande världsläge med klimatförändringar och krig i vår närhet är det viktigare än någonsin att producera så mycket livsmedel som vi kan på ett hållbart sätt. Vi behöver göra detta på alla marker där det är möjligt att producera livsmedel. I Sverige, liksom i många andra länder, finns det stora arealer där man inte kan odla grödor för humankonsumtion. Men dessa marker kan betas av idisslare och på det viset producera livsmedel av hög kvalitet. Vi har en moralisk skyldighet att producera så mycket livsmedel vi kan, överallt där vi kan. Den utveckling vi ser idag av vargstammen och nuvarande rovdjursförvaltning är ett direkt hinder för livsmedelsproduktionen. Den är också ett hinder för att bo och vara verksam på landsbygden.
• Statistik från Jordbruksverket för år 2022 visar en minskning från drygt 300 000 vuxna djur (tackor och baggar) 2017 till dagens fårpopulation på knappt 270 000 vuxna djur (Jordbruksverket djurräkning 2022). Flera olika länsstyrelser har gjort undersökningar hur fårnäringen utvecklas under en period med vargetablering i området, och uppgifterna visar på minskningar på 9-13 % (uppgifter baserat på undersökningar av länsstyrelserna i Örebro, Värmland och Gävleborg).

Svenska Fåravelsförbundet vill:

• Vi behöver en tydlig rovdjursförvaltning med målsättningar som är konkreta och möjliggör samexistens mellan stora rovdjur och animalieproduktion
• Vi behöver en så liten vargstam som är möjligt med hänsyn tagen till vargens fortsatta existens.
• Vi behöver få ökade möjligheter till förvaltning av vargstammen. Det förutsätter en flytt av vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i EUs Art- och Habitatdirektiv.
• Vi behöver en enkel och snabb hantering av skyddsjakt där man också får utrymme att åtgärda problemindivider. Idag finns hinder som innebär att en individ tillåts göra upprepade angrepp och stor skada innan skyddsjakt kan beviljas. Det måste tillåtas rimliga hjälpmedel för att åstadkomma en effektiv skyddsjakt.
• Rovdjursförvaltningen måste ha som övergripande mål att det ska vara möjligt att bedriva animalieproduktion och/eller hålla tamdjur i alla delar av landet och det ska finnas möjlighet att bedriva verksamhet i yrkesmässig omfattning.
• Vi måste få ersättning för hela kostnaden för att vidta förebyggande åtgärder, högre ersättning för RAS, och full ersättning då ett angrepp skett.

Tidigare försök

Frågan om att ändra vargens skyddsstatus var uppe till beredning redan hösten 2022. Då beslutades, med minsta möjliga marginal, att inte ändra statusen men att gå vidare med insamling av fakta från medlemsländerna.

Obekräftade uppgifter gör gällande att ett av skälen var att kommissionen är rädd för att en ändrad status för vargen skulle skapa en kedjereaktion, där krav skulle komma att resas för en ändring av statusen för många andra djurarter också. Ett exempel är björnar i södra Frankrike och norra Spanien. Björnstammen där har vuxit ordentligt de senaste åren och där finns nu stora problem med björndödade får. Härifrån kommer nu krav på att ändra björnens skyddsstatus, på samma sätt som vargens.

SFs brev till EU-kommissionen