Betalningsmodeller för ökad kolinlagring i EU:s åkermark

I Sverige kan cirka 16 procent av jordbrukets utsläpp av klimatgaser kompenseras genom ökad kolinlagring i jordbruksmark men i Italien bara 0,3 procent. Det framkommer i en ny rapport där också olika sätt att betala för ökad kolinlagring jämförs.

AgriFood i Lund, som är en samarbetsform mellan Lunds universitet och SLU, har publicerat en rapport där de belyser möjligheter och svårigheter med att lagra in kol i jordbruksmark och att betala för det. Forskarna noterar ett ökat intresse hos företag att köpa lokala kolkrediter eftersom det har rests frågetecken med kompensatoriska åtgärder som görs långt bort i andra världsdelar.

Mäta eller beräkna kol i mark?

Forskarna resonerar om det numera välkända problemet med att verifiera om kolhalten i marken verkligen har ökat. De rekommenderar en hybridmodell där en del av betalningen till lantbrukaren utgörs av faktiskt genomförda åtgärder. En annan del av ersättningen baseras på jordprovtagning för att se om kolhalten ökat och en tredje del av betalningen utgörs av en modellberäkning över hur mycket kolhalten borde ha ökat av de utförda åtgärderna men som kanske inte syns i provtagningen på grund av provmetoden.

Läs mer på Greppa näringens hemsida.