Konsumenter vill betala 20 % mer för kött från naturbeten
Två tredjedelar av Västra Götalands invånare tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Knappt en procent tycker att det är oviktigt.
Karl-Ivar Kumm vid SLU i Skara har skrivit en rapport om hur allmänheten i Västra Götaland värderar naturbetesmarker. Även hur mycket länets befolkning är beredd att betala för en fortsatt beteshävd av landskapet har undersökts. Undersökningen har gjorts som en Sifo-undersökning.
Undersökningens deltagare fick ange hur viktigt de tycker det är att bevara naturbetesmarker på en femgradig skala från 1 = inte alls viktigt till 5 = mycket viktigt. Den genomsnittliga värderingen var 4,6. Två tredjedelar ansåg att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker medan knappt 1 % ansåg att det inte alls är viktigt. Traditionella lövträdshagar värderas särskilt högt, och naturbeten utan träd värderas lägst.
Sifo-respondenterna fick också ange hur mycket mer man är beredd att betala för nötkött från svenska gårdar där djuren har betat minst två somrar på naturbetesmark före slakt, jämfört med svenskt nötkött från djur som inte alls betat på naturbetesmark. De senare djuren har varit inomhus och/eller betat på åker under hela uppfödningen. Det visade sig att 40 % av dem som köper nötkött sade sig vara beredda att betala ≥ 20 % mera för naturbetesköttet.
När man frågade om hur deltagarna vill att det ser ut runt platsen där man bor vill man helst ha betesmarker med björkdungar i synnerhet om dessa var små. Minst populär omgivning är marken som används för hö- och ensilageproduktion; alltså en mark helt utan betesdjur och träd. Även intervjuer med fastighetsmäklare har gjorts och dessa tyder på värdet på en normal villa omgiven av betesmark kan minska med 100 000–200 000 kr om betningen upphör och markerna därför växer igen med lövsly. Värdeminskningen kan bli ännu större på dyrare villor.