Dual personality

Det är lätt att göra sig lustig över fårens intelligens, eller bristen på den. Allmänt så betraktas fåren som ganska korkade djur. Men min fantastiska mentor hade alltid ett ordspråk redo för alla tillfällen. Han brukade säga ”Får är inte dumma, de är precis så intelligenta som de behöver vara”. Och det är ju onekligen ett politiskt korrekt sätt att uttrycka sig. Men ibland kan man verkligen undra….

Höger eller vänster? Hit eller dit? Det är frågan. Text och foto Einar de Wit

Det bästa exemplet är när en tacka står framför foderbordet och försöker nå de sista gnuttorna kraftfoder som ligger längst in på bordet. Hon måste verkligen pressa halsen till det yttersta för att nå. I den stunden förvandlas hon till två olika individer. Bakbenen pressar med full kraft kroppen framåt mot foderbordet för att hon ska nå så långt som möjligt. Samtidigt börjar framänden på tackan att inse att luften börjar att ta slut i lungorna, och frambenen börjar panikartat försöka få tackan bakåt för att hon inte ska svimma av syrebrist. Denna situation kan kvarstå en lång stund, tills tackan nästan tuppar av. När man betraktar denna inre kamp i djuret kan man verkligen fundera på om min mentors kloka ord stämmer… (Mitt ordspråk i detta läge är att kraftfoder = fårknark! Allt vett försvinner.)

Min målsättning är alltid att försöka röra djuren så lite som möjligt utan att få dem dit jag vill bara genom att röra mig på rätt sätt.

När jag skriver denna krönika har vi just vägt igenom alla lamm på gården. Då hamnar jag ofta i situationen att ett ensamt lamm blir kvar i samlingsfållan och inte alls vill gå in i vågen. Min målsättning är alltid att försöka röra djuren så lite som möjligt utan att få dem dit jag vill bara genom att röra mig på rätt sätt. Så när jag har kört några snabba höger-vänster-höger-vänster- fotbollsfintar så blir lammet så förvirrat att frambenen vill springa åt ena hållet medan bakbenen vill springa åt ett helt annat håll. Det resultera ju självklart i att lammet inte kommer någonvart, och i förvirringen som uppstår blir det lätt att styra iväg lammet åt rätt håll. I djurhanteringen gäller ofta att ”less is more”.

Men det finns en till riktning som ett flyktande får kan ta till – uppåt!

Men det finns en till riktning som ett flyktande får kan ta till – uppåt! Alla som sysslat med fårhantering vet att ett får som känner sig pressat kan ta ett skutt rätt upp i luften, och med imponerande höjd dessutom. Detta fick en god vän till mig lära sig handgripligen en gång för många år sedan. Vi var med i ett gäng som arrangerade en vallhundstävling på en gård. Ett av tävlingsekipagen lyckades inte så bra, med resultatet att en tacka for rätt igenom ett stängsel och sedan fortsatte söderut i full galopp. Och där kom min vän, som alltså inte är fårägare utan kobonde! Han följde sin instinkt och började vifta och veva med armarna och hoppa upp och ner för att försöka få stopp på den skenande tackan. Hon fick tydligen panik i situationen och gjorde ett rejält skutt upp i luften i farten och lyckades knocka min vän rätt i pannan så han svimmade av. Vännen kvicknade till efter en stund och tackan återfanns senare hos grannen – helt oskadad. Så lärdomen han fick denna dag var att det är helt lönlöst att försöka stoppa ett skenande ensamt får, det är bättre att vänta in att hon stannar av sig själv.

Vallhundar är en tydlig indikator på hur god djurkänsla en människa har. I yngre dagar var jag vallhundsinstruktör på många vallhundskurser. Och det syntes ganska tydligt när vi tränade på en fårflock. Var det en kobonde som kom fick vi använda de första lektionerna till att lära bonden att förhålla sig rätt i förhållande till fåren. Det är en förutsättning för att kunna lära en vallhund att valla på rätt sätt.

Om jag placerar mig och hunden på rätt plats kan jag få en stor flock får att bara rinna igenom ett femvägskors hur odramatiskt som helst.

Min erfarenhet är att det bara blir lättare och lättare med åren att hantera får. Erfarenhet och rutin gör att livet med fåren löper smidigare. Om jag placerar mig och hunden på rätt plats kan jag få en stor flock får att bara rinna igenom ett femvägskors hur odramatiskt som helst. I början av min fårkarriär hade jag fått uppbåda både familj och grannar för att få djuren till rätt ställe. Eller så hade det blivit pannkaka av alltihop.

Fast ett får som vill två olika saker samtidigt är fortfarande en utmaning att klara av!

Hälsar djurhanterare Einar.