Fårets dag 2021, eller När vi tog fåren till riksdagen

Den 17 november 2021 var det Fårets dag i riksdagen. Syftet var att presentera svensk fårnäring och de produkter och mervärden som fåren producerar, och att synliggöra och diskutera både möjligheter och hinder för fårnäringen att växa och frodas.

Fårlobbyn anländer från landets alla hörn och samlas utanför porten. Vi ska snart bli insläppta i riksdagshuset. Foto Einar de Wit

Magnus Oscarsson (KD) bjöd in oss till denna dag, och vi bör kanske tydliggöra att Fåravelsförbundet är en politiskt obunden och ideell organisation, som inte sysslar med partipolitik över huvud taget. Magnus Oscarsson är en riksdagsledamot med genuint intresse för landsbygdsfrågor, och han bjöd oss till riksdagen för att han och de politiker han bjudit in skulle få chansen lära sig mer om fårnäringen. Det finns en stor kraft i personliga möten, och under dessa intensiva timmar skedde enormt många möten mellan en mångfald av fårägare, SFs styrelse och adjungerade, våra talare med sina expertkunskaper och de politiker som var på plats. Magnus Oscarsson och hans kollegor från riksdagen uttryckte hur tacksamma de var för att vi kommer till dem, de behöver dessa möten lika mycket som vi. Det var betydligt fler fårbönder än politiker på plats denna dag, vilket vi tror kan förklaras av att politikerna prioriterar att möta nya människor hellre än sina riksdagskollegor. Men alla partier hade någon representant på plats. Vi gjorde allt vi kunde för att bjuda på en mångfald av berättelser, information och intryck.

Tekniken på plats fungerade delvis inte, vilket gjorde att våra talare fick improvisera när de inte kunde visa sina bildpresentationer. Tyvärr var kvaliteten på Zoom-sändningen inte heller bra, det var svårt både att höra och se för de som bänkat sig för att följa med via länk. Men här fanns ingen tid att förlora, vi var tvungna att köra igång.

Gudrun Haglund-Eriksson, SFs ordförande, inledde dagen med att ta oss med på en resa genom mångfaldens får-Sverige. Hon presenterade hur den svenska fårnäringen ser ut, den stora potential vi har att producera kött, ull, skinn, naturvård och biologisk mångfald av gräs, och vårt unikt goda hälsoläge. Fåren och fårbönderna behöver bli fler, vår självförsörjningsgrad är 30 % när det gäller kött, men framtidstron hämmas av förlorad konkurrenskraft, regelkrångel och den osäkerhet och otrygghet som rovdjursförvaltningen skapar i en växande del av landet. Gudrun avslutade med att påminna om att vi utan bönder får gå hungriga, nakna och nyktra. Läs Gudruns anförande här och se bildspelet här.

Gudrun inleder, tyvärr utan det bildspel som var tänkt att bidra med visuellt understöd, fakta och ytterligare ingångar i fårens underbara värld.

Kent Johansson som har ett uppdrag att undersöka behov och möjligheter att skapa en gemensam arena för frågor kring svensk ull presenterade nuläge för förstudien. Projektets syfte är att undersöka och presentera förslag på hur företag, organisationer och olika intressegrupper i Sverige genom en gemensam nationell samverkan kan stärka sitt samarbete och dra nytta av redan genomförda insatser i frågor som rör svensk ull. Arbetsnamn för arbetet inom projektet är ”Samverkan för svensk ull” och slutresultat kommer att presenteras i februari 2022.

Kent Johansson i samspråk med Marie-Louise och Gudrun. Foto Einar de Wit

Gölin Carina Christensen är journalist och har bland mycket annat studerat och skrivit om vargförvaltningens konsekvenser. Hon visade väldigt stringent hur den svenska rovdjursförvaltningen utvecklats de senaste tio åren, vargstammens expansion och hur makthavarna konsekvent struntat i att demokratiskt fattade beslut inte efterlevs.

Vi fick en lektion i vargmatematik. Vi fattade mer än innan, men samtidigt blev det ännu mer ofattbart. Foto Einar de Wit

Isabell Moretti från Svenskt Kött pratade om de utmaningar att världen står inför när det gäller att föda befolkningen, samtidigt som klimatförändringar kommer att försämra möjligheterna att odla i nu produktiva regioner. Skandinavien är en region som spås kunna öka sin produktion radikalt, kanske med 50 %, och här måste vi utnyttja gräs och skogsmarker för att producera mer livsmedel. Isabell berättade att deras konsumentförtroende-undersökningar visar att unga svenskar, 20 till 34-åringar, har störst förtroende för lammkött och att nära 60 % i samma åldersgrupp tycker att Sverige bör vara självförsörjande på livsmedel. Alla lamm behövs, som vi brukar säga. Isabells presentation innehåller många intressanta siffror.

Per Frankelius ersatte sin saknade presentation med kroppsspråk! Hans föredrag inleddes med en presentation av Agtech 2030 och handlade sedan om fårens ekosystemtjänster och klimatnytta. Han presenterade flera innovativa idéer, som virtuella stängsel inte för får men för vargar och två nya index. Absolute Bio Score (ABS) respektive Relative Bio Score (RBS), en beräkning av antalet arter av djur och växter totalt och per ytenhet för fastighetsytan hos ett företag med visst organisationsnummer, kolla sidan 31-33 i Pers presentation.

Håll i hatten, Per Frankelius in action! Foto Einar de Wit

Ulf Ekholm och Jonas Karlsson, båda ledamöter i SFs förnbundsstyrelse, berättade hur deras liv som fårbönder har förändrats sedan varg och andra rovdjur etablerat sig där de bor. Ulf har över 20 års erfarenhet i bagaget och han beskrev hur de minskat antalet djur för att kunna ta in dem nattetid och ta hjälp av boskapsvaktande hundar för att kunna fortsätta med får. Merkostnaden för att hålla fåren så här är ungefär 65 000 kr per år, utöver den minskande produktionen till följd av färre djur och minskat bete. ”Man är väl inte riktigt klok” var ungefär Ulfs egen sammanfattning. (Vi som känner honom vet att han är en sann djurnörd som inte kan tänka sig att leva utan sina djur.) Jonas slutade på sitt gamla jobb för några år sedan, efter att gården hade byggts upp så långt att han äntligen kunde försörja sig som heltidsbonde. Året efter etableras ett vargrevir och Jonas beskrev hur det påverkat gårdens produktion, ekonomi, behovet av arbetade timmar och inte minst känslomässigt.

Under paneldebatten blev det mycket vargdebatt, men också en del om regelkrångel och kort om stöd och nya CAP. När debattens moderator Mikael Bäckström bad alla närvarande politiker att välja ”bonden” eller ”vargen” valde samtliga utan Miljöpartiets Maria Gardfjell tveklöst ”bonden”. Maria ville välja båda, men det alternativet fanns inte och frågan är om man kan tolka det som att hon hellre väljer ”ingen”.

Paneldebatt. Från vänster Maria Gardfjell (MP), Magnus Oscarsson (KD), Per Frankelius, Isabell Moretti, Gölin Carina Christensen, Gudrun Haglund-Eriksson, Jonas Karlsson och moderator Mikael Bäckström.

John Widegren, landsbygdspolitisk talesman (M). Foto Einar de Wit

Peter Helander (C). Foto Einar de Wit

Mingel! Den glade mannen i dörren är vår värd Magnus. Foto Karin Wennås

Efter debatten blev det mingel med provsmakning av glass, ost och kallskuret samt en fantastisk mångfald av kläder och produkter av skinn och ull. Ljudnivån var nästan bedövande, många möten ägde rum och det rådde ingen brist på samtalsämnen! Alla goda grejer som vi inte ens försökte dölja hur stolta vi var att kunna bjuda på, kan studeras längre ner.

Gräs stod på menyn, men det lämnades orört. Vi tolkar det som att ingen missunnar fåren gräset. Foto Karin Wennås

Vi upplever att vi togs emot i riksdagen med stor nyfikenhet och lyhördhet och att man verkligen lyssnade på vad vi hade att säga. Fårens och de andra betesdjurens betydelse för biologisk mångfald och framtida matförsörjning verkade alla vara rörande överens om. Att politikerna behöver ta tillbaka initiativet i rovdjursförvaltningen och genomförandet av rovdjurspropositionen från 2013 fanns det med något undantag också en stor samsyn runt. Vi tror att vi gjort avtryck.

Bortsett från teknikstrul sammanfattar vi Fårets dag som en riktig kanondag och vi hoppas att vi får komma tillbaka och prata får fler gånger.

Ett stort tack till Magnus Oscarsson och de andra politikerna som var på plats, till våra talare och till alla er från får-Sverige som reste till Stockholm!

Text Anna Bergström

Översta bilden foto Einar de Wit