Forskning för att minska betesfeber hos får

Anaplasmos, även kallad betesfeber, är en sjukdom som kan orsaka stort lidande hos framför allt lamm. För fårägare innebär sjukdomen också ekonomiska konsekvenser, eftersom döda lamm leder till betydande produktionsförluster. Projektet ”När lammen tystnar” syftar till att öka kunskapen om sjukdomen hos får. Läs om hur projektet fortlöper.

Foto Marios Lazaros Michailidis

Bakterier av släktet Anaplasma kan orsaka sjukdom hos flera olika djurslag och drabbar främst betande djur, såsom får, nötkreatur och hästar. Får, och särskilt lamm, kan drabbas hårt och utveckla symtom som hög feber, hälta, svaghet och ibland plötsliga dödsfall. Hos vuxna tackor kan infektionen leda till kastning. Eftersom anaplasmabakterierna dessutom försvagar immunförsvaret blir infekterade djur mer mottagliga för andra sjukdomar.

Samtidigt kan anaplasmainfektion finnas vilande i djur utan att ge tydliga sjukdomstecken. Sjukdomen sprids via fästingar, och i takt med att fästingpopulationerna ökar i Sverige förväntas även sjukdomen bli vanligare. I ett forskningsprojekt lett av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) undersöks därför både fästingar och prover från får. Målet är att ta reda på vilka arter av anaplasmabakterier som förekommer och om flera arter kan samverka och orsaka mer allvarlig sjukdom. I dag saknas det kunskap om hur djurägare bäst kan skydda sina får mot anaplasma och varför sjukdomen blivit mer svårbehandlad. Detta vill vi ta reda på i det här forskningsprojektet säger Dinah Seligsohn, biträdande statsveterinär på SVA. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning.

Gotland och södra Sverige hårdast drabbat

Sedan mer än 10 år tillbaka ökar anaplasmos i Sverige och har ett mer aggressivt förlopp än tidigare; djur som i normala fall inte behöver behandling, insjuknar, ibland med dödsfall som följd. Även djur som behandlats förebyggande med fästingmedel insjuknar, och djur dör trots insatt behandling. Anaplasma finns främst i södra Sverige, och Gotland är extra hårt drabbat.

Resultat från 2025

Marios Lazaros Michailidis är veterinär och anställd som doktorand i projektet. Under sommaren 2025 besökte Marios 16 gårdar på Gotland och samlade in fästingar. Totalt fick han in nästan 700 fästingar och dessa håller nu på att analyseras. Under sommaren 2025 fick projektet in 8 blodprover från får, 5 blodprover från kor och 2 mjölkprover med hjälp av veterinärer i fält till SVA. Av dessa prover var ett blodprov från en ko positivt för anaplasma. Under våren kommer Marios att analysera fästingarna för anaplasma och försöka ta reda på hur många av dem som överför sjukdomen och vilka arter av anaplasmabakterier som förekommer.

Provinsamling under 2026

Under den kommande betessäsongen kommer fästingar samlas in från beten där det går får. Marios kommer också att ta blodprover från får och planerar att besöka gårdar i maj för att samla in fler fästingar. Från får med misstänkt anaplasma kommer blodprover och mjölkprover samlas in men också friska får kan komma att provtas då bakterien kan ligga vilande och infektionen blossa upp vid exempelvis stress. Alla prover kommer att analyseras för anaplasma och eventuellt andra fästingburna sjukdomar. Utöver provinsamling kommer även en enkät skickas ut till fårägare för att kartlägga bland annat rutiner för betesplanering och fästingprofylax samt kunskap och erfarenheter om anaplasma.

Vi vill gärna ha er hjälp med att få in fler prover! Kontakta oss om ni vill delta i projektet.

Kontaktpersoner:
Doktorand: Marios Lazaros Michailidis, marios.michailidis@sva.se
Projektledare: Dinah Seligsohn, dinah.seligsohn@sva.se