Det är de inköpta djuren som innebär störst risk för att få in smittor i sin djurbesättning. Därför är det av stor vikt att kontrollera livdjuren noga. Fårhälsoveterinär Ulrika König tycker att man helst ska undvika att köpa in djur om det går. Läs artikel
Hämta via Gård & Djurhälsans hemsida (Excel)
In på gårdsplanen svänger en bil med Länsstyrelsens emblem på sidan. Du känner pulsen öka och adrenalinet pumpar runt i kroppen. En oanmäld kontroll! Vad ska jag göra nu?
Foto: Einar de Wit
I samma sekund som du trycker på ”skicka” i din SAM-ansökan accepterar du också att bli utsatt för kontrollbesök när som helst. Ett system med stöd av olika slag förutsätter också en kontrollapparat för att systemet ska kunna fungera och vara rättvist. Men även om jordbrukaren väljer att inte söka några stöd (något som för de flesta är ekonomiskt omöjligt) så innebär bara det faktum att man äger får en skyldighet att följa lagstiftningen på området, och också möjligheten att bli föremål för en djurskyddskontroll.
Risken att bli utsatt för en kontroll gäller alla företagare, oavsett om man är djurbonde, driver ett mejeri eller äger en restaurang. Men för många jordbrukare innebär bara själva risken för en oanmäld kontroll en stress och en oro.
Konsult
Jan-Erik Andersson är fårägare i Åloppe utanför Uppsala. Han har tidigare i många år jobbat som djur- och miljöskyddsinspektör i Uppsala kommun. Nu driver har egen konsultfirma riktad mot lantbrukare och djurhållare där han bistår med expertkunskap när det gäller djurskydd, återkrav på stöd, tvärvillkor och liknande.
- Min erfarenhet är att de som oroar sig mest för en inspektion är de som inte har något att oroa sig för, säger Jan-Erik. Vad man vill se på en inspektion är hur det ser ut till vardags på gården. Ingen är väl till 100% perfekt men det är ju inte det som är syftet heller. Sköter du dina djur ordentligt och är hyfsat insatt i de regler som gäller så bör det gå bra. Det är de grava avvikelserna man är ute efter.
Men det finns många saker som komplicerar till en kontroll. Ett komplicerat och svåröverskådligt regelverk, förändringar av tolkningar över tid och inte minst enskilda tjänstemän som inte agerar som de bör. Det är här Jan-Erik kan bistå med juridisk och praktisk hjälp.
Överklaga!
- Det är nästan alltid lönt att överklaga om man är missnöjd med en inspektion, säger han. Kan vi visa att inspektören eller dess chef inte följt regelverket finns goda chanser för en rättelse. Det ger oss också möjligheten att peka på fel i systemet och faktiskt få en ändring till stånd.
Här är Jan-Erik Anderssons goda råd om du får en kontroll:
Som jordbrukare är du inte rättslös vid en inspektion, du har också rättigheter.
Säg välkommen tillbaka!
Du behöver inte släppa allt du har för händer och möta inspektören direkt när han kommer. Du har alltid rätt att säga ”jag har inte tid”. Du kan få höra hot om polis och tvärvillkor, men du har rätt att själv vara med och bestämma en bra tidpunkt för inspektionen. Se bara till att vara tydlig med att inspektören är välkommen, men på en tid som passar dig bättre.
Vilka är ni?
Inspektörerna ska kunna visa legitimation. Skriv upp namnen och fråga efter vad deras chef heter. Detta är normala och professionella rutiner.
Ta det lugnt!
Du har rätt att veta varför de är där. Ta tid på dig att sätta dig in i situationen. Är du anmäld av någon har du rätt att ta del av anmälan och namnet på den som har anmält. Om du är utvald för inspektion , se till att få en kopia på beslutet. Ta dig tid att läsa igenom alla dokument ordentligt innan inspektionen.
Var inte ensam!
Ring upp någon du känner eller ta med en anställd som medföljare under inspektionen. Be denna att lyssna noga men inte prata i onödan.
Vad ska ni titta på?
En enkel fråga som avgör avgränsningen för inspektionen. Be om dokumentation. Om inspektionen gäller betesmarkerna så ska ni inte in i djurstallet. Markera vänligt men bestämt. Det är din professionella roll att ställa krav på den som ställer krav!
Är de klädda för ändamålet?
Vid kontroll av djurhållning är inspektörerna skyldiga att ha rena skyddskläder med sig. Be att få se sulorna på stövlar, det är inte ohövligt utan visar att du är seriös i ditt smittskyddsarbete.
Behåll kontrollen!
Om det är två inspektörer så kräv att ni ska hålla ihop under kontrollen. Du ska ha kontroll på vad som händer. Om bilder ska tas så ska varje bild motiveras direkt på plats.
Begär en skriftlig sammanfattning!
Du har rätt till en skriftlig sammanfattning innan inspektörerna åker därifrån. Den kan vara handskriven. Om brister har upptäckts ska de framgå i sammanfattningen. Detta kan vara viktigt för ditt fortsatta agerande i ärendet.
Har du fått anmärkningar?
Känner du minsta tveksamhet så ta hjälp utifrån för att analysera situationen och lägga upp en strategi. Tjänstemän kan agera felaktigt och regler tolkas på fel sätt. Med adekvat hjälp kan du överklaga och få rättning.
Slutligen – kontroller är en naturlig del av att vara företagare.
Du behöver inte gilla situationen men du måste acceptera den.
Vill du få kontakt med Jan-Erik Andersson: www.eubonden.se
Jordbruksinformation via Jordbruksverket
För att lyckas bra med sin klippning så är det viktigt att ställa det för sig så att får och klippare får en trevlig stund tillsammans. Vägen dit går enklast via att man bygger bort den stress som ofta kan uppstå när man hanterar får enskilt. Om du som fårägare inte behöver ta i ett enda får, ja då har du lyckats. Det finns många olika lösningar på hur man kan bygga ett bra system och klipplats. Fråga gärna den klippare som ni bokat om tips så får ni en god relation. Redan när man har mer än 20-30 får så lönar det sig tidsmässigt och arbetsmässigt att tänka på när var hur. Oavsett när man klipper så har vi en checklista som ni kan ha med er när ni bokat tid för klippning