Ljusnande framtid för svensk ull – nya lösningar för insamling och kvalitetssäkring
Pressmeddelande från Dalarna Science Park
Efter år som bortslängd resurs får svensk ull nytt liv som hållbar cirkulär råvara – i allt från kostymer och möbler till byggisolering, trädgårdspellets och skyddshandskar.
På bilden t.v. en ullleverantör, Kia Gabrielsson Beer klassificerar ull enligt den nya svenska standarden och t.h. Lina Sofia Lundin, Dalarna Science Park.
Genom The Swedish Wool Initiative, som drivs av Axfoundation och Dalarna Science Park, har nu över 30 produkter och prototyper tagits fram av svenska företag. En avgörande framgångsfaktor är den svenska ullstandarden som gör handel i industriell skala möjlig. Nu byggs en effektiv värdekedja för den svenska ullen med mål om att öka lönsamheten. De första stegen i kedjan kvalitetssäkras både genom standarden och den nya utbildningen för fårägare.
– Det känns fantastiskt att se att svensk ull nu har möjlighet att ta en självklar plats inom tillverkningsindustrin. Genom att vi samlat hela värdekedjan, från fårägare till industri, har vi påbörjat en uppbyggnad av infrastruktur för att få fram en kvalitetssäkrad råvara till ett flertal branscher. Det är ett steg mot en mer resurseffektiv och robust värdekedja i Sverige, säger Lina Sofia Lundin, projektledare vid Dalarna Science Park.
Läs mer i pressreleasen om:
- Standard och utbildning stärker svensk ullproduktion
- Ullstandarden väcker intresse i Europa
- Bli leverantör av svensk ull
- Vill du sälja din ullråvara? Vägar att komma igång
- Fem tips inför fårklippningen
- Fakta: Om The Swedish Wool Initiative
Fakta: Svensk ull i siffror
Från Dalarna och norrut finns ca 60 000 får som producerar ca 120 ton ull om året.
Cirka 1 000 ton svensk ull produceras varje år – mer än hälften har tidigare slängts eller bränts.
Klimatavtrycket för svensk ull är cirka 4–5 kg CO₂e/kg råull (vid ekonomisk allokering), enligt den livscykelanalys som gjorts genom The Swedish Wool Initiative. Det är betydligt lägre än importerad ull när den förädlas i svensk värdekedja.
Svensk ull är biobaserad, återvinningsbar och nedbrytbar – till skillnad från syntetfibrer som sprider mikroplaster. Ull är naturligt antibakteriell, smutsavvisande och flamhärdig – kemikalier som PFAS eller biocider behövs inte. Fårens bete gynnar biologisk mångfald – det håller marker öppna och bidrar till kolinlagring.
Svensk ullindustri byggs nu upp på nytt: Under 2026–2027 planerar Swedish Textile och Holma Helsinglands att bygga en storskalig helsvensk värdekedja i Hälsingland. På Gotland finns hela kedjan från insamling och ulltvätt till spinneri och väveri via Ullkontoret.
Svenska får bidrar med en rad olika ullkvaliteter – grov ull för isolering, mjuk för plagg, slitstark för möbler. Genom att använda svensk ull stöttar man djurens välfärd och lokala aktörer i Sverige.
Källor: Jordbruksverket, Svenska Fåravelsförbundet, Wargön Innovation