Nya Zeeland: Vart har fåren tagit vägen?

I början av 1980-talet fanns det cirka 70 miljoner får i Nya Zeeland och 3,1 miljoner människor – 22 får för varje Kiwi. Dagens siffror är 30 miljoner får och 4,5 miljoner människor – eller sex får för varje nyazeeländare.

Cedric Bayly, chef för PGG Wrightson Ull, har varit i ullbranschen i mer än 40 år och kan berätta om de utmaningar och möjligheter som fåruppfödningen erbjuder.

Varför valde du att jobba inom ullindustrin?
Jag växte upp på en fårfarm i Hunterville och ville bli bonde, men det var inte möjligt så jag studerade vid Massey och tog en ull-examen.

Antalet får var som störst under 1980-talet och har minskat med det fluktuerade priset på kött och ull. Bönderna har satsat på mer lönsamma områdena inom jordbruket som mjölkproduktion. Det har gjorts ett antal företags-sammanslagningar under åren när branschen har omstrukturerats, och jag har haft turen att få fortsätta att jobba med både ullproducenterna och ullindustrin.

Hur stor är efterfrågan på ull idag, jämfört med för 20 år sedan?
Den största konkurrensen kommer från syntetiska fibrer (t.ex. nylon) som konkurrerar med ull på två fronter – pris, färg och textur – men det är inte på lika villkor när det gäller hur dessa material påverkar vår hälsa och välbefinnande.

Vilka är de hälsomässiga fördelarna som ull har framför syntet?
Ull är den perfekta fibern – det är brandsäkert, förnyelsebart, renar luften genom att absorbera kemikalier, är biologiskt nedbrytbart, absorberar koldioxid och förstörs inte av solljus. I framtiden kommer du bara att hitta mattor av ull på tåg och flygplan – på grund av dess överlägsna egenskaper när det gäller brand och säkerhet.