Om balplast och dåligt samvete

Rundbalsensilage är överlägset höbärgning på nästan alla punkter, men baksidan är att det går åt väldigt mycket jungfrulig plast. Plast är dåligt för klimatet och dessutom kan vi inte producera det inom landet. Rundbalsplasten har alltid varit ett dåligt samvete för mig i mitt företagande.

Bilden ovan: Den färgade balplasten är både ett fint bidrag till cancerforskningen och ett statement för bonden att man gjort något bra.

Krönikör och fotograf är Einar de Wit.

Dottern är ute och reser med bil i Sverige och ringer upp sin pappa.

– Det finns ju rundbalar med en massa olika färger, säger hon. Rosa balplast stöder bröstcancerfonden, det vet jag, och blå är väl sån där mustaschplast, eller hur? Men vad betyder gul och grön plast då?

– Jo, gul plast stöder barncancerfonden, svarar pappan pedagogiskt. Grön plast finns i olika nyanser och betyder såvitt jag vet inget speciellt, utan ska bara smälta in i landskapet lite bättre.

– Men jag har sett svarta balar också, stöder de Black Lives Matter?

– Kul idé, tycker pappan. Svart plast har funnits lika länge som vit, men man upptäckte tidigt att det inte var någon bra idé. Den svarta plasten blir nämligen oerhört varm när solen lyser på den och då släpper den igenom mycket mer syre. Vitt är optimal färg, men kanske inte så snyggt i landskapet. Utomlands används fortfarande en del svart plast, men jag fattar inte varför.

Om den färgade balplasten är snygg eller ful är upp till betraktaren att avgöra. Men idén har i alla fall genererat mycket pengar till cancerforskningen, och dessutom ser ju alla grannar vad man gjort!

Plastrevolution

När en klurig bonde i Småland i början av 80-talet kom på att man kunde pressa ihop halvtorrt gräs i rundbalar och försegla dem i plast revolutionerades den svenska grovfoderhanteringen. Numera har nästan alla djurbönder rundbalsensilage. Lyssna gärna på Lantbrukspodden och avsnittet där Anders Råsberg berättar om hur rundbalsensilaget räddade de småländska bönderna.

Rundbalsensilage är överlägset höbärgning på nästan alla punkter, men baksidan är att det går åt väldigt mycket jungfrulig plast. Plast är dåligt för klimatet och dessutom kan vi inte producera det inom landet. Rundbalsplasten har alltid varit ett dåligt samvete för mig i mitt företagande.

Häromdagen kom broschyren När krisen eller kriget kommer till Lantbrukare. Där får man verkligen en tankeställare. Hur gör vi den dag som vi inte har plast till våra rundbalar? Ska vi börja vända hö igen? Och var ska vi lagra det? Kommer våra moderna högavkastande djur att klara sig på bara hö? Det finns många frågor som idag saknar svar.

I många år har de djurbönder som använder rundbalsensilage varit förpliktigade att lämna den gamla plasten till återvinning. Men till för bara några år sedan återvanns inte plasten då det saknades teknik för det, utan plasten förbrändes. Ett stort slöseri. Men nu har ett svenskt företag tagit fram en teknik att producera sträckfilm med en stor del återvunnen plast i. En riktigt bra uppfinning. By the way är denna plast inte riktigt vit utan drar mer åt det ljusgrå hållet, en riktigt behaglig färg. Att kunna producera balplast inom landet, av återvunnet material, är en riktig framtidssatsning – även om krisen eller kriget inte kommer.

Plastanvändare Einar de Wit

Jag kommer körandes med traktorn och rundar hörnet av fårhuset. Jag får syn på det här och hjärtat far upp i halsgropen. Det tar flera sekunder innan jag fattar att det inte är en stor död tacka som ligger där utan bara lite ensilageplast som blåst iväg.