Säkra dina beten mot vargangrepp

Länsstyrelsens besiktningspersoner möter varje år djurägare vars djur har drabbats av rovdjursangrepp. Det är ofta ett emotionellt möte, där samtalet kring vad som behöver göras inte alltid hinner landa hos djurägaren. Därför behövs ofta uppföljningar och ett fortsatt samarbete så att de överlevande djuren ska kunna vara säkra under resten av betessäsongen. Vi har genom åren konstaterat att det många gånger finns svagheter i stängslen och här kommer några förslag på vad som kan vara bra att tänka på för att öka stängslens skyddande effekt, speciellt när det gäller varg.

Texten har skrivits av Länsstyrelsens Viltenhet i Västra Götaland, i samarbete med några erfarna fårägare.

Bilden ovan: Ofta vill man låta djuren beta ända ner till vattnet. Då kan ett flytande lapptyg vara ett alternativ. Ett sådant behöver läggas i på våren och tas upp på hösten. Viltskadecenter kan ge mer råd om flytande lapptyg. Foto Viltskadecenter

Rovdjursavvisande stängsel (RAS)

Länsstyrelsen beviljar bidrag till rovdjursavvisande stängsel men det är Viltskadecenter som sätter kriterierna för hur stängslet måste vara utformat för att det ska bedömas som rovdjursavvisande. Bidrag är 60 kr per meter och syftet är att det ska kunna täcka mellanskillnaden mellan ett vanligt stängsel och ett rovdjursavvisande stängsel. Ett RAS-stängsel består antingen av ett fårnät i kombination med en eller två eltrådar (beroende på låsta eller olåsta knutar) eller av 5 eltrådar med hög spänning. Mer information om RAS finns på www.slu.se/viltskadecenter. I första hand beviljas bidrag till RAS för får eller getbesättningar eftersom det är just får och get som oftast angrips av rovdjur.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län erbjuder, i mån av medel, kostnadsfri rådgivning för dig som önskar ett konstruktivt samtal med en erfaren besiktningsperson kring dina stängsel. Samtalet kommer att handla om just dina befintliga stängsel och de möjligheter som finns att förbättra skyddet för dina djur. Ett stängsel är ju aldrig bättre än sin svagaste punkt.

Bra att tänka på kring dina stängsel:

1) Omslutande stängsel

Ett bra konventionellt stängsel kan förhindra rovdjursangrepp även om det inte uppfyller kraven för rovdjursavvisande. Ett bra stängsel är helt omslutande runt djuren. Att använda sig av naturliga avgränsningar så som vatten, klippbranter eller granplanteringar, utgör inte ett skydd mot rovdjursangrepp.

Gränsar hagen mot vatten, så som stora diken, åar, sjöar eller mossar, är det viktigt att stängsla även utmed denna gräns, eftersom rovdjuren inte hindras av vatten. En lösning är att stängsla provisoriskt mot vatten med elnät som förstärks med lapptyg eller ljud- och ljusskrämmor. Behöver djuren beta ned till vattnet, finns möjlighet att göra temporära lösningar med flyttbara, flytande stängsel. Detta går att söka bidrag för hos Länsstyrelsen.

Att stängsla bort vatten kan ofta upplevas som komplicerat för en djurägare, men det är det mest effektiva sättet att öka säkerheten mot rovdjursangrepp. Varje djurägare måste utifrån sin egen situation bedöma vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

En sankmark. Här går fåren ändå aldrig ut, så fårägaren är kanske inte så motiverad att lägga stora resurser på att sätta upp ett kraftigt stängsel här. Men erfarenheten visar att en varg ofta tar sig in i en djurhage just via vatten. Foto Länsstyrelsen

2) Se över spänningen

Genom att kontinuerligt se över spänningen i elstängslen, går det tidigt att upptäcka om den är för låg på grund av exempelvis nedfallna grenar. Kontrollera jordningen så att den är tillräcklig även vid belastning, exempelvis gräspåväxt, och vid torka. Spänning uppmätt på ett jordspett får aldrig överstiga 300 volt, då behöver du vidta åtgärder. Att slå ner några extra jordspett kan vara en enkel åtgärd för att öka spänningen i ett elstängsel.

3) Underhåll är en färskvara

Även ett välbyggt stängsel behöver skötas över tid för att fungera som det är tänkt. Vegetation som växer upp mot eltrådarna leder bort ström och försämrar stängslets effekt. Nedfallna grenar, lösa isolatorer och trådar som tappat spänningen kan skapa svaga punkter som inte alltid syns vid en snabb kontroll.

Regelbunden röjning längs stängsellinjen och kontroll av spänningen är därför några av de mest effektiva åtgärder en djurägare kan göra för att skydda sina djur mot rovdjursangrepp. Kontrollera att grindar och hörn är lika väl säkrade som resten av stängslet.
Även ett välspänt nätstängsel kan tappa spänningen över tid av olika orsaker och behöver underhållas. Exempelvis kan vildsvin skapa hål i, eller under, ett nätstängsel, så det behövs kontinuerlig översyn även här.

4) Undvik diken och svackor

Vår erfarenhet är att rovdjur sällan hoppar över ett stängsel utan oftast kryper under stängslet. Att täta alla kryphål och svackor hjälper till att förhindra detta. Finns det lågpunkter där marken sjunkit undan?

Bäckövergångar och diken brukar vara svåra att täta mot marken, men åtgärden är viktig. När ett stängsel går över ett dike kan det vara svårt att få den nedersta tråden eller nätet nära marken. Genom att komplettera med ett järngaller i diket kan du i stället låta stängslet gå rakt över diket.

Se till att ha den nedersta eltråden maximalt 30 centimeter från marken, eftersom vargen annars kan krypa in i hagen. På ojämn mark kan det behövas extra stolpar eller kompletterande trådar för att undvika större glipor. Det är ofta just i svackor, vid diken eller där marken förändrats över tid som gliporna uppstår och vargen lätt kan ta sig in.

Diken och svackor under ett el- eller nätstängsel skyddas effektivast genom att komplettera med en passande bit armeringsnät. Foto Länsstyrelsen

Här har vildsvinen böjt upp nedertråden i ett för övrigt välspänt fårstängsel och skapat en passage som även ett rovdjur lätt kan använda. Här gäller det att sätta i en extra stolpe och spänna upp nedertråden med exempelvis en gripple. Foto Einar de Wit

5) Se över hela stängsellinjen

Sök aktivt efter den svagaste punkten på stängslet och förbättra där det går. Det vanligaste är att hagen är öppen mot vatten, brant bergssida eller annan miljö där fåren eller getterna inte går ut. Försök, om det är rimligt, att komplettera med förslagsvis lapptyg, flyttbart stängsel eller kanske en nattfålla.

När stängslet går intill en stenmur är det lätt för varg och lo att hoppa in i hagen. Här har stängslet kompletterats med några extra eltrådar för att försvåra intrång. Foto Länsstyrelsen

6) Störning

Någon form av störning vid hagen kan vara effektivt. Enklaste formen är en batteridriven radio som står på, främst under natten. Det finns även olika lampor som du kan sätta på stängsel, men även mer avancerade skrämmor med både ljud och ljus.

Plastband, tejp eller liknande kan sättas på befintligt stängsel så att det fladdrar. Ju tätare desto bättre. Detta är endast effektivt mot varg.

I en situation där ett angrepp har skett i närheten, eller ett revir har bildats i trakten, kan ett befintligt stängsel kompletteras med ett lapptyg. Det är inte en långsiktig lösning men fungerar bra under en period. Foto Einar de Wit

Att ha ett störningsmoment i fårhagen kan verka avsträckande för ett rovdjur. En transistorradio som spelar musik eller ett starkt blinkande ljus kan fungera. Här en så kallad Foxlight som egentligen är framtagen för att skrämma bort rävar. Foto Einar de Wit

Sammanfattning

När rovdjur plötsligt dyker upp i ett område kan det upplevas chockartat för djurägarna i trakten. Det är självklart inte rimligt att alla ersätter alla sina stängsel med RAS, men det kan finnas många åtgärder, mindre som större, att göra för att öka säkerheten i sina befintliga stängsel. Länsstyrelsens personal hjälper gärna till med rådgivning för att göra stängslen så säkra som möjligt med rimliga åtgärder för djurägarna.

Notera: Olika Länsstyrelser arbetar olika gällande förebyggande rådgivning till djurägare. Kontakta er Länsstyrelse och efterhör vad de kan erbjuda.

Att gå runt sina stängsel tillsammans med en erfaren besiktningsperson är ett bra sätt för att upptäcka svagheter i stängslet och få konkreta råd om enkla förbättringsåtgärder. Här har besiktningsmannen upptäckt vargspår nere i ett dike, men här var stängslet så bra tätat ner mot marken att vargen inte tagit sig in. Foto Einar de Wit