Än så är det långt till vår
17 januari 2020 | Det ska vara oxveckorna vi tampas med nu, mörkt och slut är det på julens festligheter. Men vi kontrar med planer inför vår och sommar, och lokalföreningarna överträffar varandra i att arrangera aktiviteter.
Denna vecka har vi pratat hållbarhet och ull på Formexmässan i Stockholm. Vi fick även möjlighet att visa upp vårt arbete med den svenska ullen i en monter på mässan. Jubileumsullen fick en hedersplats, men vi visade också upp fina tröjor från Filippa K, A New Sweden och Ullcentrum. Vårt arbete i Vinnovaprojektet, som gjorts i samarbete med LRF, Högskolan i Borås och Smart Textiles, med att kartlägga den svenska ullen presenterades också. Intresset för ull är stort!
Klart att ta emot anstormningen av Formex-besökare. Foto Claudia Dillmann
Under 2012–2014 genomförde Naturvårdsverket i Sverige och Miljødirektoratet i Norge en gemensam översyn av inventeringssystemet för stora rovdjur. Arbetet ledde till en gemensam svensk-norsk metodik. 2017 när inventeringssystemet använts under flera säsonger startade Naturvårdsverket en utvärdering för att ta reda på hur aktörer som var involverade i, eller berörda av inventeringarna, anser att det fungerar. Utvärderingen har mynnat ut i fyra rapporter, länkar till rapporterna finns här.
Rapporten om tillit är den sista rapporten av dessa fyra. Rapporten visar att inventeringen av stora rovdjur på en rad punkter förknippas med bristande tillit. En konsekvens av den bristande tilliten är att många av de som intervjuats uppger att de inte litar på att deras observationer används av myndigheterna som underlag för beslut. Andra vill inte lämna observationer eftersom de är rädda för att de kan spridas vidare till obehöriga och användas i ett syfte som de inte vill. Båda fallen är exempel på den misstro som finns till andra inblandade. Resultatet visar även på en misstro mot Naturvårdsverket som central viltförvaltningsmyndighet. Rapporten har författats av forskare vid SLU och Umeå universitet.
Rovdjur är en fråga som engagerar många medlemmar, det vet vi eftersom många av de samtal vi får från medlemmar handlar om rovdjur. Man kan tänka att en fårförening hellre skulle lägga tid och pengar på andra frågor, men då fårhållningen påverkas så starkt av rovdjurens närvaro och inte minst av hur förvalningen sköts och hur myndigherna agerar är det en fråga vi ständigt måste bevaka och prioritera. Vi jobbar för att de beslut som är tagna ska följas, att angreppsdrabbade djurägare ska få full kostnadsersättning och för mer pengar till förebyggande åtgärder, till exempel RAS.
Vårt mantra är att riksdagens beslut ”att bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas” och att ”att vargens förekomst i län med fäbodbruk, intensiv fårskötsel eller skärgårdar i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada” ska följas. SFs rovdjurpolicy och mycket annan information om hur vi jobbar med rovdjursfrågan finns här.
Vi har fått en inbjudan till Riksdagen för rovdjursinformation, där vi kommer att delta.
Naturvårdsverket har beslutat om jakt efter ett flertal invasiva främmande djurarter. Eftersom jakt över ett större område kan komma att ske, kan jakten komma att bedrivas på vad som kallas annans jaktområde. Man anser att arterna utgör betydande skaderisker för inhemsk flora och fauna, och att det därför är mycket angeläget att motverka att dessa etableras i Sverige. Tillståndet för jakt gäller för särskilt utsedda jägare, från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2021 och tillståndet gäller i hela landet. Listan över arterna som detta beslut handlar om finns här.
Maria har gjort klart årsboksluten för 2019 och i och med det lämnas det löpande arbetet med SFs och stiftelsens ekonomi över till Fyrklövern. Medlemsregistret kommer att förvaltas av Britta, uppdaterade kontaktuppgifter finns på hemsidan. Gäller nog inte så många av veckobrevets läsare, men adress för leverantörfakturor till SF finns här.
Vi har haft ett litet lager med lammnappaskinn från den första provgarvningen som Kero gjorde under första nappaprojektet. Alla dessa skinn är nu sålda, intäkterna går tillbaka in i verksamheten. Vi får ibland frågan om var svensk lammnappa kan köpas och hänvisar för stunden till garveriet Kero Leather. Många besättniongar har lämnat egna skinn till nappagarvning, så tillgängligheten bör öka framöver.
Lagret är tömt, sista sändningen går till Filippa K. Kan kanske köpas som kjolar till hösten. Foto Britta Wendelius
Listan över gårdsmönstrare ska uppdateras inför årets säsong. Är du mönstrare och finns med på listan, återkoppla om någon uppgift behöver ändras. Ni som genomgått mönstring steg 2 kan bli uppsatta på listan. Mönstrarnas utbildningsnivå syns i listan. Tack på förhand för att ni skickar nya kontaktuppgifter och eventuella önskemål om att tas bort från eller läggas till i listan till Britta.
Har man gått mönstringskurs steg 1 och/eller steg 2 och vill gå vidare och lära sig mer om mönstring för att på sikt kunna mönstra andras djur, prova att kontakta mönstrare på listan med frågan om det är möjligt att följa med som elev. Tänk på att vara ute i god tid med denna fråga.
Vi vill också redan nu be alla lokalföreningar att fundera över sommarens mönstringskurser. Kontakta kursledare i god tid och berätta för Britta om ni planerar att hålla kurs, även om det ännu så länge är preliminära planer. Hoppas att vi med gemensamma krafter kan få till ett fint utbud av mönstringskurser även i år.
Frågan om vilka lokalföreningar som vill arrangera riksbedömning för päls, ull och rya kommer snart att gå ut, så fundera även över detta.
Mycket aktiviteter på gång ute i lokalföreningarna och bra fart på epostutskicken som förbundet hjälper till med. Många spännande aktiviteter är på gång, till exempel Ljungstorpkvällarna i Skaraborg, Skinnparad i Bohuslän och Ullutställning i Sundsvall.
Ni i lokala styrelser som skickar underlag för utskick till Britta; nämn om ni vill att informationen även ska läggas ut på er hemsida, så hjälps vi år att hålla all information aktuell. Ska inaktuell information tas bort, påpeka även detta. Det är lokalföreningarna själva som bestämmer vad som ska stå på egna sidan, så webbredaktören lägger bara till eller tar bort information på ert uppdrag. Men observera, redaktören gör det mer än gärna – dra er aldrig för att skicka färsk information till hemsidans lokalsidor.
Ni med finullsfår som vill lära och diskutera finullsavel, avelsplanen, färgnedärvning, avelsvärdering med mera, missa inte Föreningen Svenska Finullsfårs telefonkurs.
Stort grattis säger vi till Långaryds lamm som i år vann HKScans leverantörspris för sin lammuppfödning. Saxat ur motiveringen: Med en målmedveten verksamhet med styrd lamning tre gånger varje år visar de att lamm inte enbart behöver vara förknippade med en viss säsong. För detta kammar de hem vinsten som Årets lammleverantör av HKScan. Läs hela motiveringen här!
Avdelningen för intressant statistik inspireras som så ofta av Jordbruksverkets blogg Jordbruket i siffror. Där har men de senaste dagarna kunnat lära att vi har drygt en halv miljon kor (vi pratar hondjur här) och mer än dubbelt så många tackor som suggor i Sverige. Uppskattningsvis 270 000 tackor och 128 000 suggor. Vem hade gissat det med tanke på hur mycket fläsk svenska folket sätter i sig? (Mycket importfläsk är nog svaret.) Vidare vet vi nu att 35 % av EUs fårpopulation kommer att lämna EU som ett reultat av Brexit och att bönderna på Gotland brukar flest hektar åkermark per företag. Detta och mycket mer för kalenderbitaren hos Jordbruket i siffror.
Jordbruksverket har en hel del informationsmaterial av hög kvalitet. Laddas mer digitalt eller beställes i papperform, kostnadfritt eller för en liten peng. Rykande färsk är broschyren Lyckad ekologisk lammproduktion – Sex gårdar som ger inspiration. Tror att många känner igen fårbönderna, eller till och med känner någon personligen. Kul och generöst att ni delar med er av era erfarenheter.
Trevlig helg önskar SF!
Tackorna köar för att få veta hur många foster de bär på. ”Hur många ska du ha i år?” Eller kanske inte precis så, men nu vet bonden och det är inte kattskit. Gruppering after antal och anpassade foderstater nästa. Foto Britta Wendelius
Dagens vägning av slaktlammen, barnbarnet Liam hjälper till. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Numera sjöutsikt i vallningshagen. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Tröttnat på solnedgångar? Vi kör en läcker uppgång över en ännu sömning västmanländsk fårgård denna vecka. Endast bonden är vaken och blickar ut över taken. Foto Britta Wendelius
Sammanställt av Anna