Det digitala djuret del 3 – Hur kan digital teknik öka djurvälfärd och hälsa?

Den 25 september 2019 hölls det sista seminariet i Gröna möten-serien det digitala djuret arrangerat av Agroväst i Skara.

På digitaliseringens motorväg genom jordbrukslandskapet ser vi hur systemen blir alltmer komplexa, allt intelligentare i takt med att insamlad data används för att ge indikationer på åtgärder på individnivå. Hur ska man som enskild företagare kunna välja rätt teknikstöd och hur säkerställer man att det ger den effekt man är ute efter?

Text Maria Edman

Även om samtliga företag som deltog under dagen visade på hur deras digitala teknik används i bondens vardag för att förbättra djurvälfärd och bondens arbetsmiljö, framstod deras dragningar lite väl mycket som reklam.

Lely talade om sin helhetslösning, som utgår från deras mjölkrobotar och Svarta räven om tillsyn via gps.

Lotta Berg från SLU om hur arbetsmiljön i djurhållningen påverkas av ökad digitalisering och Christina Lundström, även hon från SLU, talade om undersökningar av hur digitaliseringen påverkar bonden. Även om det ena projektet inte är riktigt klart än, så var uppfattningen att mycket beror på hur bonden är. Om man kan släppa uppkopplingen ibland och lita på att saker fortsätter att fungera, eller om man känner sig tvungen att vara uppkopplad jämt.

Hencol har en utvecklad teknik för att kunna väga djur både inomhus och på bete, utan att djuren egentligen fattar att de blir vägda. Vågen är placerad så att vägning sker t ex i samband med att de är och dricker vatten. Enklare inomhus än utomhus.

Videquus har utvecklat en app och en smart kamera för övervakning av hästar, när man själv inte är i stallet.

Det som jag tyckte var mest intressant var rapporten från försöken med Nofence i Norge. Nu var rapporten för djurslagen kvigor och getter, men detta gav mersmak. Djuren lär sig fort var gränsen går, och även när gränsen flyttas. Pratade med några andra mötesdeltagare och de sa att det ska finnas en rapport från Emma Brunberg som gäller får, som inte visar på samma bra resultat, men där rådde lite osäkerhet.

För er som tänker att Nofence inte skyddar mot rovdjur, så var erfarenheten från Norge att detta räddar fler djur undan rovdjuren eftersom att det inte finns staket som hindrar tamdjuren att springa iväg. Plus att när de springer ut så larmas bonden direkt, som via gps kan se var djuren är och snabbt vara på plats.

Lotten Wahlund på RISE hade fått medel beviljade för att titta närmare på stängselfria lösningar, tex Nofence. Det är ett rent ”skrivbordsprojekt” där hon ska titta på vad som gjorts i andra länder och utvärdera hur väl det stämmer överens med svensk lagstiftning och vilka åtgärder som måste vidtas för att det ska bli möjligt att använda den typen av inhängning i Sverige.