Lammriksdag med forskningstema

Sedan 2005 hålls i
anslutning till Fåravelsförbundets stämma en lammriksdag. En dag fylld av
inspiration och kunskap.
På bilden syns

foajén där det fanns diverse utställare
med anknytning till fårnäringen. Skaraborgs Fåravelsförenings kaffehörna fanns
också där och förhöjde stämningen men gott fika.

Temat för lammriksdagen har varierat genom åren men
när stämman hålls i Skara ligger det nära till hands att temat blir forskning
på får.

När Skaraborgs Fåravelsförening beslutade sig för att
anordna stämman 2011 behövde man inte fundera länge på temat. I Skara finns SLU
och en av de få försöksstallar med får som finns i Sverige, Götala. Genom åren
har det byggts upp en stor kompetens runt fårforskningen i Skara och flera nya
forskare har börjat arbeta där. De senaste åren har ett flertal intressanta och
praktiskt tillämpbara rapporter kommit från försöksstallet på Götala.

Man har också traditionellt haft goda kontakter med
Länsstyrelsen och andra myndigheter. Jesper Eggertsen har suttit som en spindel
i nätet och sett till att kontakterna mellan alla för fårnäringen viktiga
parter gått smidigt och obyråkratiskt, Nu har han med ålderns rätt trätt
tillbaks från sin post men börjar sin bana som pensionär med att leda arbetet
med stämman och Lammriksdagen i Skara. Succén var given!

SF:s

stämma är en plats för möten och
diskussioner. Från vänster: Karl-Ivar Kumm, Carl Helander, Elisabet Nadeau,
Bertil Gabrielsson, Christer Nilsson och skymd Sölve Jonsson.

En stor del av landets
lammrådgivare hade tagit sig till Skara. Här tar de sig en pratstund i det
vackra vädret och diskuterar hur rådgivningen kan bli bättre. Från vänster:
Titti Strömne, Birgit Fag, Anna Törnfelt, Magnus Jönsson och Karin Granström.

Rickard van der Poel är en flitig
utställare på SF:s stämmor. Här visar han upp en ny sorts rundbalshäck som
fåren lätt kan skjuta ihop så att de når det sista inne i balen för
intresserade spekulanter.

Brandfackla från
Karl-Ivar Kumm
Dagens första anförande väckte verkligen upp dem som
eventuellt var lite sega sedan kvällen före.
”Svensk fårskötsels ekonomiska
förutsättningar i ett internationellt perspektiv” var titeln på
ekonomiforskaren Karl-Ivar Kumms föredrag. Han började med en färd över världen
där konsumtions- och produktionstrender inom fårnäringen analyserades.
Slutsatsen blev att fårproduktionen minskar över större delen av världen på
bekostnad av kyckling och griskött. När samtidigt vår svenska lammproduktion är
världsledande i produktivitet borde förutsättningarna vara lysande. Och ändå är
det så förtvivlat svårt att få en kalkyl att gå ihop! Antalet stora
fårbesättningar i Sverige ökar långsamt men kommer ändå inte ifatt
konsumtionen.

Karl-Ivar har jobbat mycket med att analysera lönsamheten i
den svenska fårproduktionen och kommit till ungefär samma slutsatser som de som
presenterades på höstens Lammtåget-träffar runt om i Sverige. Så länge man
producerar lamm med befintliga resurser, det vill säga i gamla hus som med små
medel anpassats till får, ser kalkylen ganska bra ut. Men det förutsätter att
man har ett annat arbete vid sidan om därför att man inte kan ta ut en
tillräckligt stor lön. Om man vill satsa på får som en heltidssyssla så kräver
det mycket stor besättning (500 – 600 tackor) innan storleksfördelarna
överstiger de investeringar man måste göra.

Karl-Ivar såg ändå ett antal möjligheter för en ökad svensk
fårproduktion:

·     
Vi har gott om mark och andra resurser med låg
eller ingen alternativ användning.

·     
Miljöersättningarna gynnar betesdjur.

·     
Det är ganska lätt att nischa sin lammproduktion
för att öka intäkterna.

·     
Det går att starta en lammproduktion med rimlig
areal- och kapitalinsats.

Karl-Ivars slutsats blev följande:

-Om jag vore ung igen och hade begränsat med mark och pengar
skulle jag hellre satsa på får än nötkött eller mjölk. Det låter betryggande!

Fåren miljöbovar?

Idisslarnas miljöpåverkan kan
analyseras  på många olika sätt och
det finns inga definitiva sanningar. Karl-Ivar Kumm kom med nya argument.

Näste del av Karl-Ivars föredrag handlade om fårens och
övriga idisslares inverkan på vårt globala klimat. Effekten är omdiskuterad och
olika forskare kommer till radikalt olika resultat beroende på hur de räknar.
Karl-Ivar hade gjort ett försök att ta ett helhetsgrepp på frågan och att
verkligen räkna in alla parametrar såsom den kolinlagring som träd i
betesmarken bidrar med. En något kontroversiell synpunkt i dessa tider när
jordbrukare uppmanas att ta bort träd på sina beten för att kunna få miljöstöd.
Slutsatserna var mycket tankeväckande och alla åhörare fick mycket att tänka
på. Resultatet har också delgivits Jordbruksverket och kommer att publiceras
längre fram.

Ni får en förhandstitt
på resultatet i en artikel av Karl-Ivar i nästa nummer av tidningen Fårskötsel.

Aktuella fårförsök på
Götala

Med en mätare på fårets huvud
mätte forskarna på Götala hur mycket tackorna idisslade när de fick olika
sorters foder. Carl Helander redovisade aktuella forskningsresultat.

En av de nya unga forskarna på Götala, Carl Helander,
presenterade de pågående försöken med fåranknytning på Götala som pågår just
nu. Ett handlar om fullfoder till tackor och lamm. Att mixa fodret till djuren
ger många fördelar men lönar det sig? Försöket går ut på att analysera vilka
produktionsökningar man kan få med fullfoder och räkna ekonomi på det.

Majs är en gröda på frammarch i Sverige men erfarenheterna
av majsensilage till får är väldigt små. Nu undersöker SLU i Skara hur
majsensilage fungerar på får och lamm. Carl gav en etapprapport och resultaten
ser hittills mycket lovande ut. Kanske blir det betydligt mer majs på våra
fårgårdar framöver?

Slutresultaten av ovanstående projekt kommer självklart att
publiceras i Fårskötsel framöver.

Gamla sanningar
gäller än

Elisabet Nadeau informerade om
vägar till att uppnå ett bra ensilage.
Vi kunde konstatera att gamla sanningar
fortfarande gällde.

Nästa föredragshållare var Elisabet Nadeau som pratade om
hur man uppnår en hög ensilagekvalitét. En av slutsatserna var att gamla
sanningar fortfarande gäller. Hacka kort, packa ordentligt, se till att syret
inte kommer till. Förr gällde det plansilor men samma sanning gäller för
ensilering i rundbalar. Det kan noteras att SLU rekommenderar 8 till 10 lager
plast när man rundbalsensilerar grönfoder.

Elisabet drog också en lans för tillsatsmedel. Generellt
minskar de ts-förlusterna, minskar risken för värmebildning och ökar
smakligheten på fodret.

Under 2011 kommer nya ensilageförsök till får att utföras på
Götala.

Bättre kraftfoder med
forskning

Sven Hellberg berättade om de
stora framsteg som gjorts i sammansättningen av fårens kraftfoder de senaste
åren. Forskningen på Götala har spelat en viktig roll.

Lantmännen är inblandade i en hel del forskning på Götala.
Sven Hellberg från Lantmännen var sist bland föredragshållarna och berättade om
utvecklingen på fårkraftfoder de senaste tjugo åren. På den tiden har
uppfödningsmetoderna ändrats betydligt. Från i huvudsak slakt på hösten till
dagens höstlamm, vinterlamm och vårlamm. Varje uppfödningsmetod ställer nya
krav på kraftfodret.

Snabbväxande lamm har inte en vomfunktion som räcker till
för den tillväxt som de har potential till. Då gäller det att kraftfodret
innehåller mycket långsamma proteiner som går vidare till tunntarmen där lammen
effektivare kan utnyttja det. Här kan Lantmännen plocka en hel del erfarenheter
från ungdjursforskningen. Sven Hellberg såg i framtiden ännu effektivare
protein, NDF och stärkelse i kraftfodret.

Paneldebatt om
marknadens krav och behov
Efter lunch och lite mingel bland utställarna i foajén
startade så en intressant debatt mellan en ICA-handlare, en representant från
Scan och en karismatisk kock. Många tänkvärda saker blev sagda, läs mer om det plus en massa mer info från
stämman i nästa nr av Fårskötsel.

Text och Foto: Einar de Wit