Om påska-lammet

Inför den stundande påsken då många ser det som självklart att äta lamm tipsar tidningarna gärna om sina bästa lammrecept. Många medier ställer sig också frågan hur lammproduktionen fungerar. Är lammen i butiken svenska, ska vi äta lamm till påsk, är de svenska lammen bättre än de Nya Zeeländska?

Bertil Gabrielsson svarar här på frågan om det är lämpligt att äta lamm på våren.

Svensk lammköttsproduktion är betesbaserad

Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Det är en del av ekonomin i näringen eftersom ersättningarna från miljöprogrammen är av fundamental vikt för att företagen skall gå runt. Att naturbetet är billigare foder än stallutfodringen behöver knappast påpekas och vi lammbönder behöver verkligen vända på varenda krona om affären skall gå runt.

Vad skiljer det svenska lammköttet från det importerade

Animalieproduktionen i Sverige håller antagligen världens högsta standard vad gäller djurvälfärd, djurskydd, smittskydd, djurhälsa, etiska värderingar och kvalitet på foder. Fårnäringen utgör inget undantag utan vi innefattas också av dessa lagar och förordningar. Till skillnad från importerat kött kan vi garantera att djuren fötts upp utan antibiotika och hormoner, utan svanskupering och utan att baggar blivit plågsamt kastrerade. Dessutom är dom bedövade vid avlivning vilket inte är fallet vid slakten av upp till 80% av de lamm som vi sedan importerar. Den svenska lammproduktionen är däremot småskalig och väldigt arbetsintensiv vilket gör att lönsamheten inte är den bästa. Vi passar inte in i bulkproduktion och den svenska oligopola handelsstrukturen. Ett faktum som, om än långsamt, håller på att förändras med en ökad småskalig slakt och försäljning.

Lammen och miljön

I förhållande till andra djurproduktioner har vi en av dom miljövänligaste produktionsformerna. Hade vi inte dessa tusentals fårnosar som vårdade landskapet så skulle den biologiska mångfalden utarmas på nolltid. Lammen har stor tillväxtpotential som gör att dom blir färdiga på kort tid. Belastningen på miljön med växthusgaser är därför minimal. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror. Ändå konsumeras det minst lammkött. Vi har bara någon enstaka procent av hela svenska köttkonsumtionen. Det är som att sila mygg och svälja kameler att acceptera en del av övrig djurhållning och slå ner på lammköttsproduktionen som oavsett uppfödningsperiod upp står för:

• God djurvälfärd och djurhälsa
• Gott djurskydd
• God uppfödningsmiljö
• Gott smittskydd för djur och människor
• Miljövänlig köttproduktion
• Ett ljust, välsmakande och hälsosamt kött

Text: Bertil Gabrielsson