Aktuell information om Schmallenbergvirus

Källa: Gemensam information från Jordbruksverket och SVA
Jordbruksverket och SVA har sedan Schmallenbergviruset (SBV) först upptäcktes i Tyskland hösten 2011 initierat flera olika övervakningar för att få kunskap om smittläget i Sverige. Undersökningar genomförda under hösten visar nu stor spridning av viruset i Sverige.

Med bakgrund av de undersökningar som har gjorts kan man med säkerhet säga att den stora spridningen av viruset som vi nu ser har skett under sensommar eller tidig höst 2012, och att viruset spridits i stora områden i Sverige på en till synes kort tid (ett par månader).

Effekterna av smitta
De omedelbara effekterna på djur när de smittas är en övergående viremi på kanske 3-5 dagar varefter djuren tillfrisknar. Därefter är de immuna mot viruset och om de blir dräktiga påverkas inte eventuella foster. Det är endast om moderdjuren smittas för första gången under tidig dräktighet som viruset kan smitta till fostret och ge missbildningar men även andra problem som aborter.

Besättningar som har djur i tidig dräktighet under perioden juli-september löper störst risk att några av djuren får fosterskador. Symtomen hos vuxna djur är alltså relativt lindriga, och fosterskador uppträder endast om moderdjuret infekteras i första trimestern.

Var uppmärksam på symtom
Djurägare och veterinärer uppmanas vara uppmärksamma under knottsäsongen, det vill säga till och med oktober, och framför allt under slutet av densamma. Vid fall av idisslare med övergående feber, allmänpåverkat tillstånd, upphörd foderlust, diarré och sänkt mjölkproduktion som inte kan förklaras av annan orsak ska misstanke om infektion med Schmallenbergvirus anmälas till Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.

De typiska fostermissbildningarna i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador som associeras med Schmallenbergvirus ses om moderdjuret har infekterats i tidig dräktighet.

Konsekvenser i Sverige
Det är svårt att säga om viruset kommer att finnas kvar i Sverige under flera år framöver. I så fall är effekterna av viruset sannolikt störst under det första eller de första åren. Sedan är sannolikt de flesta av djuren immuna mot viruset.

Det är också svårt att säga hur svårt svenska besättningar kommer att drabbas. Det kommer sannolikt att variera mellan besättningar där en del inte märker av något, medan andra kanske har flera djur med dräktighetsproblem.

Immunitet
Det är ännu inte helt klarlagt vilken immunitet som infektion med Schmallenbergvirus ger upphov till.

I Sverige har vi vektorfri säsong ungefär från november till april. Genom att senarelägga betäckningen till efter vektorfri säsong kan sjukdomseffekter på avkomman undvikas.   

Anmälningsplikt
Eftersom Schmallenbergvirus är en sjukdom som aldrig påvisats i Sverige tidigare är den anmälningspliktig. Det innebär att veterinärer som misstänker Schmallenbergvirus måste rapportera detta till Jordbruksverket. Läs mer om anmälningsplikt på Jordbruksverkets hemsida.

Ännu inget läkemedel eller vaccin
Det finns inga läkemedel mot infektion med Schmallenbergvirus och det finns heller ännu inget vaccin, men ett vaccin är under utveckling.

Ingen hälsorisk för människor
Sedan de första fallen rapporterades har flera studier gjorts för att undersöka risken för smitta till människa och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) säger nu att det är mycket osannolikt att Schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor.

Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida ››

Tidigare artikel på hemsidan Nu finns Schmallenbergvirus hos får och nötkreatur i Sverige ››