Lär mer om kött och klimat

Med anledning av debatten runt köttets klimatpåverkan har vi här samlat lite fakta. Källa är flera olika faktamaterial sammanställda av Hilda Runsten, LRF. Orkar du inte läsa hela artikeln så kolla åtminstone in listan med siffror om kött och klimat, där finna många intressanta siffror att försöka lägga på minnet.

10 siffror om Kött och klimat

  • 80 % av klimateffekten orsakas av koldioxid, av det kommer 60 % från fossila källor och 20 % från ändrad markanvändning t ex  skövlade regnskogar. Av återstående 20 % är 15% metan och 5 % lustgas. Av metanet svara djuren för ca 1/3 eller 5 %.
  • 30-40 % mer växthusgasutsläpp bidrar det brasilianska köttet med i jämförelse med svenskt kött.
  • 15 % kan utsläppen från livsmedel minskas genom att inte slänga mat som går att äta.
  • 25-40 % minskar du utsläppen orsakade av köttproduktion genom att  välja svenskt kött.
  • 32 % av utsläppen i Sverige kommer från inrikestransporter.
  • 13 % av utsläppen kommer från jordbruket.
  • 800 mil/år kan du köra på biogasen som kommer från en kossas gödsel.
  • 40 % har köttkonsumtionen i Sverige ökat med sedan 1990, samtidigt har den inhemska produktionen minskat.
  • 20 % kan svenskt lantbruk minska sina klimatgasutsläpp med inom 10 år om rätt förutsättningar ges, t ex satsningar på biogas, kväveeffektivitet och förnybara bränslen. Arbetet pågår just nu.
  • 11 ton CO2-e per åt släpper varje svensk ut, målet är att minska till 1-2 ton per år. Maten står för drygt 2 ton av hushålllens utsläpp på 8 ton. Kött står för ca 0,7 ton av dessa, om man inte räknar in markeffekterna från importerat kött. Godis/läsk står för 0,5 ton.

Stämmer det att köttindustrin är en värre klimatbov än fordonsindustrin?
Nej, Det stämmer inte. I Sverige svarar inrikestransporter för 32 procent av utsläppen och jordbruket för 13 procent. (Källa: Naturvårdsverket.) Globalt ser det lite annorlunda ut. Av uppvärmningen räknar FNs klimatpanel med att fossila bränslen står för 62 procent (koldoxid). Ändrad markanvändning t ex bränning av regnskog för 15 procent (koldioxid). Läckande gasledningar, risodling, metan från kor och andra betesdjur 15 procent (metan). Lustgas från odlad mark och trafik 8 procent (lustgas).

Animalieproduktionen svarar för 18 procent av total uppvärmning enligt FAO. Av dessa 18 procent utgör 6 procent koldioxid från skövling av regnskog för att ge plats för betesmark. 4,5 procent metan från djuren, 4,5 procent lustgas från gödslad mark och 3 procent transporter med mera.

Om man ser till den del av utsläppen som går att minska så finns det en större potential inom fordonsindustrin än i livsmedelsproduktionen. Fordonens utsläpp kan rent tekniskt nollas medan en stor del av köttproduktionens utsläpp kommer ifrån djuren eller marken och är mer eller mindre ofrånkomliga om vi ska ha djur och livsmedelsproduktion. Men de går att minska.

Det är viktigt att skilja på produktion och konsumtion av kött
Klimatgasutsläpp från produktionen kan minskas genom olika åtgärder, vilket svenska bönder kontinuerligt arbetar med. Utsläpp från konsumtionen kan minskas genom att den fullt ätbara mat som slängs idag (ca 15 %) äts upp samt att välja de mest klimatsmarta alternativen väljs inom varje kategori.

Det är skillnad på kött och kött
Köttproduktion som bidrar till regnskogsskövling och köttproduktion som bidrar till biologisk mångfald är två helt olika saker. Om debatten ensidigt fokuserar på en konsumtionsminskning finns risken att det mest hållbara köttet väljs bort på grund av okunskap.

Svenska bönder bör tillgodose en större andel, inte mindre, av världens köttkonsumtion
Svensk köttproduktion ligger väldigt bra till ur klimatsynpunkt, bland annat tack vare hög effektivitet och god djurhälsa. Alltså borde den svenska produktionskapaciteten av kött nyttjas bättre. Många andra förutsättningar finns också för att producera kött i sverige med minska möjliga miljöpåverkan, t ex tillgång på vatten och förutsättningar för gräsproduktion.

Klimatsmart kött kostar mer
Att producera klimat- och miljösmart kött kostar mer för bonden, därför är svenskt kött dyrare i butik. När man ställer höga krav på djurskydd och klimat/miljö så måste man ge utrymme inom offentlig sektor att kunna köpa in samma produkter. Det är möjligt att producera kött med noll klimatgasutsläpp i ett system med Agroforestry, om marknaden är beredd att betala för den produkten kan svenska bönder leverera.

Export av klimat- och miljöpåverkan är ingen lösning på klimatfrågan
Vi har bra förutsättningar att producera livsmedel i Sverige, för klimatets skull är det smart att låta produktionen blomstra på hemmaplan där vi samtidigt jobbat hårt i många år med att sänka växthusgasutsläppen. Flyttar vi produktionen till andra delar av världen är det stor risk att klimatpåverkan blir större, samtidigt som vi inte har något inflytande över att minska utsläppen.

Oavsett om man som konsument vill äta kött eller grönsaker på måndagar kan svenska bönder leverera råvarorna
Bönder och konsumenter kan göra stor klimatnytta tillsammans genom att producera livsmedel på bästa sätt och göra medvetna val i butiken.

Text: Hilda Runsten, LRF