Nya fårbönder väljer svenska fårraser
3 december 2021 | Många startar med får, antalet besättningar har ökat med 500 mellan juni 2020 och juni 2021. Men vilka raser satsar vår nya kollegor på?
Under veckans första dagar samlades alla som jobbar med Elitlamm för årlig verksamhetsplanering. Antalet fårbesättningar som använder Elitlamm har aldrig varit så många som nu, kurvan som visar antalet besättningar från 2006 till nu har pekat brant uppåt under 2020 och 2021, och vi är nu en bra bit över 3000.
Vi fick värma upp med Fårbingo, som tog tempen på våra raskunskaper och i sista änden visade vilka raser som är vanligast i de besättningar som anslutit sig under detta år. Hur många skulle ha gissat att listans tio-i-topp ser ut så här?
1. Gotlandsfår
2. Helsingefår
3. Värmlandsfår
4. Klövsjöfår
5. Finullsfår
6. Gutefår
7. Åsenfår
8. Roslagsfår
9. Dorper
10. Jämtlandsfår
Efter bingorundan ett pass med mer tänkvärd statistik och sedan ägnades två halvdagar åt att diskutera hur vi jobbar, planera, sätta mål och diskutera olika frågor som support, utveckling och avelsorganisationen SF samarbetar runt. Eftersom vi har en sån stor tillströmning av nya besättningar handlade mycket om att supportens och kansliets arbete ska flyta på bra och effektivt. Intensivt arbete, excellent konferensfika och väldigt god mat kan sammanfatta dagarna.
Foto Britta Wendelius
SÅ mycket att prata om! Som vanligt kändes det som att vi knappt kommit igång innan det vara dags att leta sig hemåt längs vintriga vägar. Foto Britta Wendelius
Det har varit möte med De 5 Stora. En intressant föreläsning och redovisning av undersökningen Att leva nära stora rovdjur från Naturvårdsverket, gjord av Annelie Sjölander-Lindqvist och baserad på både djupintervjuer och telefonundersökning. Att leva med rovdjur nära har en mycket stor påverkan för djurhållare, både ekonomiskt och psykosocialt. Annelie delade upp det i fem områden; konflikt, attityd, stress, oro samt platsen. Vi lantbrukare är knutna till den plats där vi lever och verkar, det är både jobb och bostad, ofta med en lång tradition som bidrar till att vi vill vara och vårda den platsen.
Möte också med Viltskadecenter. Ersättningar för skador på tamdjur orsakade av rovdjur har reviderats, och där har vi förespråkat rejäla höjningar under remissrundan, och även fått bra stöd av LRF. De rekommendationer Viltskadecenter ger till länsstyrelserna är nu betydligt högre än tidigare, hoppas verkligen att de tar till sig det när djurägare gör anspråk på ersättning. Grundbeloppet kommer att höjas med ca 1000 kr och tillägen när man är med i Elitlamm, MV-program, klövkontrollen eller KRAV blir ungefär fördubblade jämfört med dagens nivåer. För särskilt värdefulla djur kan man som tidigare få mer om man kan styrka det. De nya rekommendationerna är ännu inte publicerade, men bör vara på gång.
Man kan förvånas över att så stor del av Viltskadecenters tid går åt till inventering, att säkerställa sina DNA-körningar och hålla redan på vargarnas stamtavlor, men så lite tid till förebyggande åtgärder. SF har påtalat detta och ifrågasatt hur tid och medel fördelas.
Allt fler riksdagspartier vill nu att reglerna för skyddsjakt av varg bör ses över. Det handlar om vem som ska ha rätt till att överklaga skyddsjaktbesluten, något som till exempel miljöorganisationer idag kan göra och som SF menar utnyttjas för att försena jakten så länge att vargen ofta inte fälls. SD, KD, M och C är för att se över reglerna, enligt TV4 Nyheternas kartläggning. I september la centern en motion om detta. Gudrun har intervjuats av TV4 Nyheterna detta, se inslaget här.
Vi har besvarat en remiss om Naturvårdsverkets Strategi för svensk viltförvaltning 2022–2029.
Marie-Louise har under november deltagit i ett möte om projektet som jobbar för en framtida plattform för logistik kring svensk ull, och även deltagit i ett möte gällande ullklassificering med Swedish Wool Initiative.
Formas utlysning för att öka djurskydd och djurvälfärd för djur i människans vård har resulterat i att tre projekt från SVA beviljats 8 miljoner kronor var. Alla tre syftar till att minska bördan av smittsamma sjukdomar, och ett av dem handlar om små idisslare. Projektet heter Lenitvirus hos små idisslare. Lentivirus kallas även den långsamma får- och getdräparen, och orsakar hos får sjukdomen maedi-visna. Projektet har flera specifika delmål, och som övergripande mål att Sverige ska bli fritt från SRLV. Projektmedlemmar är Jenny Frössling och Ylva Persson (SVA), Karin Alvåsen (SLU) och Emelie Larsdotter (Gård och Djurhälsan). Läs mer i SVAs pressmeddelande och i projektbeskrivningen.
Mer om lenitivirus. Emelie Hedlund Salenstedt som går Veterinärprogrammet vid SLU har publicerat ett examensarbete med titeln Lentivirus hos små idisslare – en fallbeskrivning av lentivirus i en svensk getbesättning, som är intressant läsning också för fårägare.
Oavsett sömnproblem eller ej är det dags att räkna får. Någon gång mellan den 1 och 31 december ska antalet levande får rapporteras till Jordbruksverket och uppgiften föras in i stalljournalen. Information och e-tjänsten finns här.
Bild Pixabay
Idag påbörjar Jordbruksverket slututbetalningarna av 2021 års gårdsstöd och flera andra jordbrukarstöd och ersättningar.
Medlemsbrev har denna vecka skickats till medlemmar i Hallands och Kronoberg.
Flera lokalföreningar har Året med fåret-kurser på gång eller igång under vintern. Med tanke på att många startar med får nu är det en jättebra idé. Se Kronobergs snygga kursinbjudan, fler lokalföreningar bland andra Östgötalamm och Bohuslän har liknande upplägg. Möjlighet finns ofta att samarbeta med ett studieförbund eller sin länsstyrelse. Östgötalamm kör sin kurs digitalt, och Crister Nilsson har erbjudit sig att leda fler kurser om intresse finns. Så vill någon förening köra en kurs men saknar lämplig ledare, kolla med Christer i Östgötalamms styrelse.
En kursdeltagere gav den ”analoga gubben” Christer denna fina recension : )
”Tusen tack för en väldigt givande och intressant kurs! Jag ska erkänna att mina förväntningar på en digital kurs med en högst analog gubbe med blädderblock till kursledare var inte så höga. Men jösses vad du överträffade förväntningarna! Du har väldigt generöst och ärligt delat med dig av mycket kunskap och tips, otroligt inspirerande.”
Vi påminner om att det finns möjlighet att erbjuda ”eventpris” på medlemsavgiften vid kurser och träffar. Kontakta Britta för att få material. Observera att erbjudanden och ”specialupplägg” måste gå genom Britta så att faktureringen blir rätt.
Nya artiklar i Kunskapsbasen under oktober och november listas här. Dessa listor kommer numera var eller varannan månad för den som vill ha koll och inte riskera att missa något intressant. Man hittar dem via Verksamhet/Utbildning.
Sagro som inför Black Friday inte hade några planer på att ge stora rabatter, men däremot ville visa att man stöttar svenskt lantbruk, gav 10 % av intäkterna under förra fredagen och den gångna helgen till SF. Sagros försäljning under de tre dagarna hamnade på 80 070 kr vilket gav 8 007 kronor till SF. Vi tackar Sagro och er som handlade!
Fårpodden spelade in massor av material under Fårets dag och vi håller som bäst på att sy ihop nästa podd där ni får hänga med till riksdagen. Kommer under nästa vecka, håll utkik.
Det lackar mot jul och vår julkalender fiskar varje dag upp något läsvärt ur hemsidans eller Kunskapsbasens digra arkiv. I dagens lucka påminns vi om att vikingarnas liv och arv hade blivit något helt annat om de inte haft får och tillgång till ull. Kanske var det rentav efterfrågan på betesmark som drev vikingarnas expansion lika mycket som stulna skatter och laglig handel?
Trevlig adventshelg önskar SF!
Nu kommer decemberlammen! Foto Thomas Eriksson
Vintern har också kommit. Foto Britta Wendelius
Sammanställt av AnnaSisy