Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift ur ett lantbrukarperspektiv – en kunskapsöversikt
Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.
Naturbeten är landets artrikaste marker. Betenas biologiska mångfald är beroende av att markerna fortsätter att skötas på traditionellt vis, där det vanligaste sättet är att de betas. En av de viktigaste åtgärderna för att bromsa förlusten av biologisk mångfald, samtidigt som vi också bidrar till en hållbar livsmedelsproduktion, är att öka arealen hävdad naturbetesmark. Men, för att kunna sköta en ökad betesareal krävs fler lantbrukare med betesdjur och rimliga förutsättningar för deras verksamhet.
Anna Jamieson från föreningen Naturbeteskött i Sverige har tillsammans med Anna Hessle från Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en kunskapsöversikt om de hinder och möjligheter, ur ett lantbrukarperspektiv, som finns för att öka antalet nötkreatur, får och hästar på svenska naturbetesmarker och därmed den betade arealen.
Läs mer och ladda ner rapporten som pdf
Foto: Kvigor på bete i Västerbotten. I bakgrunden syns Vindelälven. Foto: Ola Jennersten