Julen är utdansad och granen uppäten

14 januari 2022 | Dags att planera för AU, Ordförandekonferens, årsmöten och napplamm.

Datum har spikats för en digital Ordförandekonferens, den kommer att hållas torsdag 10 februari kl 19. Inbjudan kommer till lokal- och rasföreningarnas ordföranden. Om man som vanlig medlem vill skicka med ett budskap till träffen, kontakta lokala föreningens ordförande.

Även Avelsutskottsmöten planeras för februari, också de digitala. Det blir tre separata träffar för att vi ska ha bra möjlighet att gå in på frågor som inte är gemnesamma för alla raser. Föreningar med raser i bevarandeprogram möts den 2 februari och tyngre köttproducerande raser den 16 februari. För de ull- och skinnproducerande raserna är datum i skrivande stund inte klart. Inbjudningar kommer till rasföreningarna.

Nästa vecka är det dags för medlemsträffen om napplamm. Programmet finns här och det är fortfarande inte för sent att anmäla sig. Alla som har anmält sig har fått svar med länk till mötet. Har någon anmält sig men inte fått svaret, kolla skräpposten och kontakta AnnaSisy om mailet från hemsidans epostadress inte står att finna.

På onsdag tar vi upp olika aspekter av napplammuppfödning; hur fungerar det, hur mycket jobb är det, är det lönsamt och hur håller man lammen friska och starka? Foto Einar de Wit

Med tanke på försämrat pandemiläge finns det även i år möjlighet att vid behov låna Teamslänk från förbundet för att arrangera digitala årsmöten i lokalföreningarna. Kontakta Britta så snart som möjligt om detta är aktuellt, vi behöver lite framförhållning för planering.

Fårägaren är nyckeln för att öka tillvaratagandet av den svenska ullen, men fårägaren måste också få avkastning för sitt arbete. Under veckan har vi haft ett möte med Margareta Stigson som på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfågor kommer att göra en kartläggning över hur behovet kring kompetens, utbildning, rådgivning och forskning ser ut samt vad det finns för utmaningar för att öka användningen av den svenska ullen. Margareta Stigson har under många år arbetat med strategiska kompetensutvecklingsfrågor, exempelvis starten av Biologiska yrkeshögskolan men också nationella livsmedelskonsortiet Meny med webbaserade utbildningar samt ansvar för SLU:s uppdragsutbildningar. Hon gick i pension från tjänsten som platschef vid SLU i Skara under 2021, där SLU:s forskningsstation för får är belägen. Margareta är också lantbrukare och fårägare. Vi ser fram emot detta arbete som förhoppningsvis ger oss ytterligare en byggsten till ökad användning av den svenska ullen.

Är du fårklippare och finns med på vår fårklipparelista? Kolla då att dina uppgifter är aktuella! Om du slutat klippa, bytt kontaktuppgifter eller flyttat måste du själv meddela att uppgifterna ska ändras. Nya klippare med erfarenhet och F-skattsedel är välkomna att anmäla sig till listan. I båda fallen, skicka ett mail till hemsidan.

Snart är det högsäsong och då vill vi ha en aktuell fårklipparlista. Foto Anna Törnfelt

HKScan har tillkännagivit 2021 års leverantörer och djurtransportörer. Vi säger grattis till Marie och Nils-Magnus Tover, Badeboda Gård i Småland som är Årets Leverantör Lamm 2021 och till Kils Djurtransporter från Värmland som är Årets Djurtransportör 2021! Badeboda Gård får titeln för sin goda djuromsorg, öppenhet och fina produktionsresultat och Kils Djurtransporter för att de har djuren i fokus, hög utvecklingsvilja och god kundomsorg. Mer om årets HKScan-leverantörer här.

Grattis! Marie Tover till vänster och Peter och Tomas Lantz till höger. Bilder från HKScans pressmaterial.

Afrikansk svinpestvirus (ASF) har påvisats hos ett dött vildsvin som hittats i norra Italien. Det anses mest troligt att viruset spridits dit genom mänskliga aktiviteter. Italien är avlägset geografiskt men kan ändå vara skrämmande nära eftersom vi svenskar är så förtjusta i italiensk skinka. Smittan sprids direkt mellan djur men den största risken för smittspridning i Sverige är indirekt genom människor (skor och utrustning), transporter och redskap och genom matavfall. Korv, kött och andra charkvaror från länder där afrikansk svinpest finns är en riskfaktor och får absolut inte ätas av en tam eller vild gris.

Vad händer om vi får ett utbrott i Sverige? Förutom djurlidande och förödande konsekvenser för grisnäringen kan det påverka oss mer än vi kanske inser. Vid ett fall hos vildsvin spärras området där vildsvinen har rört sig och Jordbruksverket inför restriktioner för tillträde och aktiviteter i området. Detta kan omfatta hur personer, fordon, tamdjur, foder, gödsel och djurprodukter får färdas eller fraktas ut eller in i området. Om ens gård hamnar i ett spärrat område kan det alltså få stora konsekvenser, även om man inte har grisar.

Om man träffar på vildsvinskadaver är det viktigt att rapportera till rapporteravilt.sva.se.

Läs mer om ASF och hjälp till att sprida kunskapen till barn, vänner och bekanta.
Jordbruksverkets information
LRF: Vad händer om Afrikansk Svinpest kommer till vår region?
SVA

Projektet ”Söka vägar till lönsam lammproduktion med hjälp av en expertpanel” har beviljats medel från av Stiftelsen Lantbruksforskning. Karl-Ivar Kumm och Mikaela Jardstedt kommer att driva projektet som planeras starta någon gång efter sommaren. SF kommer att delta i expertpanelen.

LRF Kött har haft en remissgenomgång om fossilfri omställning och hur den gröna skatteväxling som löper till 2030 påverkar lantbruket. Ambitionen är att stärka jordbruket och de gröna näringarnas konkurrenskraft, både på lång och kort sikt. Men det finns många funderingar och orosmoln, och inget är ännu beslutat. Vi får säkert anledning att återkomma i ärendet.

Vargjakten fortgår, i skrivande stund är 25 vargar fällda och fem återstår. Även rovdjursinventeringen pågår för fullt i hela landet, man har nu konstaterat 23 revir. Glöm inte att rapportera in alla rovdjursobservationer ni gör till Skandobs.

Program har kommit för Lammakademin, Gård & Djurhälsans digitala utbildningssatsning som riktar sig till er som redan har erfarenhet av lammproduktion och nu vill utveckla och stärka produktionen ytterligare. Läs mer här.

Kursen Året med fåret del 2 ges kombinerat digitalt och på gård i Långsryd. Kursledare är Patrik Jönsson som driver Högagärde Fårgård tillsammans med sin fru Elisabeth. Det finns platser kvar, anmäl senast 4 februari. Kursinnehåll med mera här.

Det finns chans att gå kurs i fårhållning och lammproduktion på distans, arrangör är Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland. Första kursen har blivit fulltecknad på nolltid så ytterligare en omgång har aviserats, men vill man vara med är det nog bråttom.

Einar städar i uthusen och lade ut en gammal grisvåg till salu, och jösses vad det tog skruv! Han hade kunnat sälja tio stycken! Det blev ett nytt inlägg där han frågade om fler vågar står oanvända och kan göra nytta i någon annan besättning, med resultatet att fler vågar hittade nya ägare på nolltid. Det finns helt enkelt ett sug efter bra och billiga vågar till lamm, så har DU en våg som inte används tipsar vi om att den är lätt att bli av med. Annonsera på hemsidan eller i en fårgrupp på sociala medier.

Låt inte skenet bedra för det gäller att vara snabb om man vill lägga vantarna på en av dessa. Foto Einar de Wit

PS om gamla vågar. Einar fick en bra kommentar från lammrådgivaren Birgit Fag som påminner om att gamla vågar inte alltid väger helt rätt och att det kan skilja flera kg om lammet står längst fram eller längst bak i vågen. Detta visar vikten av att tarrera sin våg (det gäller för övrigt alla vågar). Ta t ex två plasthinkar med lock med grus i, som väger exakt tio kg styck. Varje gång man flyttar vågen så tarrerar man den med hinkarna på 20 kg. Man kan också testa att placera hinkarna långt fram eller långt bak i vågen för att ”lära sig” hur den uppträder. Även om en 50 år gammal grisvåg kanske inte är exakt vetenskap så kan den vara bättre än ett sprattlande lamm i en vågbåge. Och det viktigaste är ju faktiskt att man väger över huvud taget! Jämför vikterna med slaktavräkningen så lär man sig över tid hur ett bra slaktlamm ska se ut.

Trevlig helg önskar SF!

Svinhalt! Ta det försiktigt där ute. Foto Britta Wendelius

Då var vi klara med julen. Foto Erik Berglund

Sammanställt av AnnaSisy