Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion
På uppdrag av regeringen föreslår Jordbruksverket mål för livsmedelsproduktionen i Sverige, samt hur utvecklingen kan mätas. Målen tar sikte på 2035 med delmål för 2030 och de är framtagna i dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion.
Foto ovan Einar de Wit
Man föreslår att mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad och att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår mål för 18 råvarugrupper, bland annat följande:
- Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035
- Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035
- Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035
För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen, bland annat ca 15,5 miljarder kronor för ökad animalieproduktion. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel.
Läs mer
Jordbruksverkets pressmeddelande
Rapporten Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion.
Bild ur rapporten Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion.