Hallå där … Camilla Hjort
Vad händer just nu i förbundet, vad jobbar styrelseledamöterna med och vilka är deras hjärtefrågor? Idag träffar vi Camilla Hjort.
Camilla Hjort är förbundsstyrelsens nordligaste representant. Hon bor i Njurunda i Västernorrland på en gård med fler djurslag än vi kan räkna på våra båda händer. Gårdens produkter säljs lokalt, intresset för både hantverk och jakt är stort, och på något vis hinner Camilla även att jobba heltid som jurist. Men det är inte det vi ska prata om idag, idag blir det bara fårfrågor.
Vilka av förbundets frågor har du på ditt bord?
Mina ansvarsområden är ull, skinn, småskalig verksamhet/förädling och utbildningsfrågor. Dessa områden delar jag med några andra i styrelsen, vi hjälps åt.
Vad är aktuellt just nu inom dina verksamhetsområden?
Det händer mycket just nu på många av de områden jag har som hjärtefrågor, speciellt ull. Om några dagar är det den årliga Fårfesten i Kil i dagarna tre (29/2-2/3). I år är temat FÅR i nöd och lust. Fårfesten i Kil har blivit en mötesplats för alla som är intresserade av får och alla fantastiska produkter som kommer från våra älskade får som ull, skinn, lammkött, fårmjölk, öppna landskap och får i konsten. Hit kommer ca 140 utställare från när och fjärran, det arrangeras ett 20-tal kurser och det kommer att finnas ca 15–20 öppna föreläsningar under de tre dagar FÅRfesten pågår.
Svenska Fåravelsförbundet kommer självklart vara på plats, som tidigare år. Vår monter hittar ni på Vallgatan, i anslutning till entrén. Detta år kommer vi att hålla en föreläsning/presentation av förstudien Svenskt lamm. Det är en förstudie för ett projekt med syfte att öka produktionen av svenskt lamm som Svenska Fåravelsförbundet, Lammköttproducenterna, LRF Kött och Svenska Köttföretagen gör tillsammans, med medel från årets branschutvecklingspengar och Kaj Sjunnessons minnesfond. Jag ser verkligen fram emot att får möta många av våra medlemmar och blivande medlemmar där på plats, att vi får diskutera om stort och smått. Jag hoppas vi ses där!
Vilka är de största utmaningarna inom dina områden?
Stora utmaningar finns det alltid och det kan skilja sig en del i vårt avlånga land. Det finns utmaningar inom alla områdena och det gäller att försöka se det halvfulla glaset och inte det halvtomma.
När det gäller ullen finns det många utmaningar. Att det ska vara lönsamt för fårbonden att ullen sorteras istället för att slängas. Att ullen på ett smidigt sätt kommer från våra gårdar till förädling, vidare till industrin och konsumenten på ett så effektivt sätt som möjligt … Det är många led som ska finnas och samverka.
Sen har vi slakten som har stora utmaningar just nu, särskilt för mindre och mellanstora besättningar i norra delen av Sverige. Här är det svårt att i över huvud taget kunna få sina djur slaktade. Då ska vi inte tala om styckning, packning och transport vid återtag. Detta har dessvärre lett till att flera fårbönder valt att inte ta några lamm i år, vilket verkligen hotar Sveriges mål att öka inhemsk matproduktion och landets självförsörjningsgrad.
Hur är det med framgångar, har det hänt något roligt eller bra på sistone?
Som jag nämnde tidigare har det hänt mycket och då särskilt på ullfronten. Slutrapporten från SWI, The Swedish Wool Initiative, precis kommit. SWI drivs av Axfoundation och är ett samarbete mellan ett 20-tal organisationer från såväl akademi som näringsliv som branschorganisationer. Det projektet är en utveckling av en framgångsrik proof-of-concept-pilot som drevs av oss i Svenska Fåravelsförbundet med projektledare Claudia Dillmann i spetsen och med LRF som projektägare, tillsammans med Filippa K, Röjk och Smart Textiles. Piloten försåg framgångsrikt marknaden med mindre klädkollektioner tillverkade av 100 % svensk ull. The Swedish Wool Initiative har sedan 2020 spunnit vidare på de tidigare lärdomarna och drivit en pilot i industriell skala som nu precis redovisats.
Genom projektet har bland annat en Svensk Ullstandard tagits fram – Sveriges första nationella klassificeringssystem för ull. Förhoppningsvis kan ull och dess olika specifika egenskaper få fler användningsområden. Arena Svensk Ull – riksorganisationen med målet att öka användningen av svensk ull har ett pågående projekt – Affärsmodeller för hantering av svensk ull. Där är syftet att utveckla en affärsmodell, samarbete och logistik kring insamling, klassificering och försäljning av ull i Sverige och att utveckla kompetensen kring ullhantering. Det ska bli spännande att se var det kan leda vidare till.
Åt vilket håll försöker du föra dina hjärtefrågor?
Att vi fårbönder får mer betalt för våra produkter inom alla områden. Tänk att våra får har fem ben att stå på, fler än de flesta andra djur, vilket är helt fantastiskt! Får är riktigt bra naturvårdare och de ger oss människor även kött, mjölk, skinn och ull. Jag hoppas att trenden hos konsumenten fortsätter att förändras, även fast konjunkturen svajar. Så att både den storskaliga men även den småskaliga förädlingen fortsätter att växa och att vi fårbönder kan ta fram ännu mer produkter från våra fantastiska får. Att fler öppnar ögonen för ”här-producerat”! Sen har jag fortfarande en vision om att all ull ska komma till användning och ingen ull ska slängas. Mer ull i alla former till folket!
Genom klassificeringssystemet för ull, kanske det så småningom även kan leda till att fler yrkeskårer uppstår, som utbildade och certifierade ullmäklare, ullsorterare etc, yrkesroller är ”vanliga” i andra länder. Detta kanske i sin tur kan leda till att det bli lättare att få ullen till dess slutprodukt. Det blir intressant att se vart detta leder.
Om du får önska dig en stor förändring under 2024, vad skulle det vara?
För att vi människor ska kunna nyttja allt detta fina som våra fantastiska får ger oss behövs förändring på många plan. Framför allt fler fårbönder. Kunskap är nyckeln till mycket, att utbilda de som utbildar våra framtida fårbönder kanske kan öppna upp ögonen för framtida generationer?! Vi behöver bli fler medlemmar i Svenska Fåravelsförbundet, så att vi kan påverka både på regionalnivå och nationell nivå.
Jag önskar att alla fårproducenter, oavsett storlek ska kunna driva en lönsam verksamhet. Att det finns slakterier att kunna köra sina djur till. Jag hoppas på förändring och att vi tillsammans kan komma att påverka på många plan, för annars går det stick-i-stäv med den politiska ambitionen om att öka Sveriges självförsörjaningsgrad!
Mer hallå där …
Här finns alla intervjuerna som gjorts med styrelsen under vårvintern 2024.