16 feb 2009

Orf – Smittsamt muneksem

Orf är verkligen en överraskningarnas virus. Det dyker upp när man minst anar det och ofta sprider det sig snabbt mellan djuren. Har man tur så får de bara lite sårskorpor på läpparna, har man otur och får det i lamningen kan hela juver förstöras då det även kan sätta sig på spenarna. Orf karakteriseras av blåsor som snabbt bildar sårskorpor runt munnen och nosen på lammen men det kan också spridas till tackans juver och spenar vilket kan få till följd att hon inte vill ge di. Uppenbarligen kan detta ge allvarliga problem som mastit och svältande lamm. Små lamm med mycket sårskorpor på munnen kan få svårt att äta i flera dagar och därmed bli nedsatta i immunförsvaret och mottagliga för andra sjukdomar. Dessa bakslag gör sjukdomen allvarlig för lammnäringen i sin helhet. Vad orsakar Orf? Orf orsakas av ett virus som bara växer i de yttersta hudlagren och översta delen av matsmältningsorganen. Viruset är extremt livskraftigt när det finns i en torr miljö och kan överleva i flera år i lammhus. Det överlever däremot inte en typisk irländsk vinter. Det som smittar år efter år är sårskorporna som har trillat av de sjuka lammen. När de nya mottagliga lammen kommer i kontakt med sårskorporna så kan viruset få fäste i småsår på läpparna och genom munnen. Nära direkt kontakt med nyligen smittade djur och färska sårskorpor från dem gör att sjukdomsutbrottet går snabbare och blir mer intensivt. Men eftersom många utbrott sker bland flockar på bete, där viruset inte har överlevt vintern, så har man föreslagit en alternativ spridning genom kroniskt sjuka tackor som inte har några sårskorpor själva. Immunitet Djur som har läkt ut en orf-infektion har bara ett begränsat skydd mot återinfektion men nya infektioner blir oftast mildare och läker fortare. Blåsor dyker ofta upp på juvren på tackor som hade orf som lamm. Även om stora mängder antikroppar mot viruset produceras så har de liten effekt på sjukdomen. Det kan verka som om de blir immuna bara för att sjukdomsförloppet blir snabbare för var gång det bryter ut på djuret. Behandling Olyckligtvis så finns det ingen behandling där man kan bli av med viruset när det väl har drabbat djuret. Det man kan göra är att förebygga komplikationer så som bakteriella infektioner i sårskorporna vilket hjälper djuret att komma över orfen så fort som möjligt. Tropiska antibiotika-sprayer begränsar bakterieinvasionen på huden medan antibiotikainjektioner kan behövas där djupare infektioner har fått fäste. Lamm som har fått svårt att äta pga såren på munnen måste tillskottutfodras tills de har läkt ut det värsta och kan äta igen. Att kontollera orf: vaccination Levande vaccin framställt från infektiöst material är den vanligaste metoden för att kontrollera sjukdomen. För närvarande finns det bara ett tillgängligt vaccin; Scabivax, som produceras av Schering Plough. Vaccinet ”skrapas fast” på skinnet och orsakar en mild orf-infektion. Eftersom inte ens de som har haft sjukdomen naturligt får ett fullgott skydd så ska man inte bli förvånad om det kommer utbrott även efter en vaccination. Dessa utbrott är dock mildare och läker fortare, Det kan vara värt att komma ihåg att sårskorpor som de vaccinerade djuren tappar också innehåller levande virus och kan därför smitta andra djur. Orf-vaccin ska aldrig användas på besättningar som inte har det konstaterat som ett stort problem. Vaccinerade djur skall hållas på ett utrymme där de kan tappa sårskorporna utan att dessa sedan ligger som en reservoir för smitta (t ex utomhus) och de skall framför allt inte släppas in i lamningsutrymmet förrän de har tappat alla skorporna. Vaccination kan vara bra i särskilda fall som t ex om du tar in nya djur i en redan smittad flock. Att kontrollera orf: desinfektion Att ägna speciell uppmärksamhet åt att desinfektera smittande byggnader är en viktig del för att försöka kontrollera orf. Både hus som har haft sjuka djur året innan och hus som används för vaccinerade grupper ska betraktas som smittade. Desinfektion skall utföras på sedvanligt vis; se till att ytorna är noggrant rengjorda innan du tar på desinfektionsmedlet. Ströbädden skall tas ut och bort och särskild uppmärksamhet skall ägnas år lamningsboxarna och fodertrågen/borden. Viruset är känsligt för de flesta medel om de appliceras rikligt. Viruset är också känsligt för hetta och därför kan ångrengöring vara mycket effektivt för att sterilisera bort orf. Detta var en fri översättning som Emma Rosenmüller har gjort av Justin McCarthys artikel som du kan läsa i sin helhet här: Irish Farmers Journal Emma Rosenmüller har skrivit en krönika om hur det är att drabbas av Orf mitt i pågående lamning, som du kan läsa här. Det är från det utbrottet som bilderna ovan kommer.      

25 jan 2009

Listerios

Sjukdomen listerios är något många fårbönder har hört talas om och kanske varit med om. Sjukdomen fortsätter dock att vålla problem för oss genom höga behandlingskostnader och produktionsbortfall. Det förebyggande arbetet är A och O för en sjukdom som listerios. Såväl avel som foderberedning kan påverka utbrott av sjukdomen. Bakterien Listeria monocytogenes kan angripa får och ge upphov till listerios. Sjukdomen kan anta olika skepnader beroende av vilken del av djuret som angrips hårdast. Listeria monocytogenes finns naturligt i marken och i träcken hos friska och symptomfria djur samt i förorenat vatten och på växtdelar. Ofta finns samband mellan utfodring av ensilage och sjukdomsutbrott. Symptom Listerios kan påverka djuren på olika sätt, men allvarligast är när balansorganen angrips. Listeria monocytogenes tar sig då oftast in i djuret via ytliga nerver i munnen och kommer på så vis åt nervsystemet. Bakterien skadar balansorganen och får djuren att gå i cirklar, böja huvudet åt sidan, få spasmer eller göra andra okontrollerade rörelser. Om behandling sätts in ett tidigt i skede kan djuret räddas. Höga doser antibiotika och lång behandlingstid krävs för att effekt ska kunna nås. Andra kliniska symptom på listerios hos får är hjärnhinneinflammation, abort, mastit, gastroenterit och ögoninfektion. Dessa kan vara nog så allvarliga och kostsamma för lantbrukaren. Listerios är en zoonos och därmed anmälningspliktig. En zoonos innebär att smittämnet kan passera från djur till människa. Smittan sprids oftast vidare till människor via mjölk och mjölkprodukter. Hos friska människor med starkt immunförsvar brukar inte sjukdomen vålla några direkta problem. Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar kan dock drabbas hårdare. Undvik listerios Se till att göra ett så bra ensilage som möjligt! Ensilagets pH-värde är starkt korrelerat till dess innehåll av Listeria monocytogenes. Ju lägre pH, desto lägre innehåll av bakterien. Därför är det viktigt att ge ensileringsprocessen så bra förutsättningar som möjligt.

Några råd för ensilageprocessen

Skörd
  • Undvik jordinblandning genom att inte ha för låg stubbhöjd.
  • Slå grönmassan med kross
  • Förtorka gräset till 35-45 % ts
  • Hacka, om möjligt, gräset
Ensilering
  • Tillsätt ensileringsmedel, helst både mjölksyrabakterier och direkt pH-sänkande preparat
  • Packa grönmassan så hårt som möjligt
  • Förvara ensilaget så gastätt som möjligt
Utfodring
  • Bedöm ensilagets hygieniska kvalitet innan utfodring
  • Utfodra balensilage inom fem dagar efter öppnandet
  • Håll en hög uttagshastighet om plansilo, slang eller limpa används. Helst någon meter i veckan
  • Släng allt ensilage som luktar illa, är mögligt eller som det gått värme i.

Dessutom är det viktigt att hålla rena foderbord och att inte slänga in överblivet ensilage i ströbädden. Försök att minimera mängden ensilage fåren drar med sig ut i ströbädden. Olika foderbordsgrindar är i det avseendet olika effektiva. Hackat foder är suveränt för att minimera foderspill.

Text: Carl Helander

28 jun 2008

Resistensbestämning av fästingar och dess relevans för fästingburna infektioner hos får

Sammanfattning via Stiftelsen Lantbruksforskning, se mer under rubriken Sammanfattning av slutrapport

Jan Chirico, Olof Schwan, Anna Aspán
Stiftelsen Lantbruksforskning
22 jun 2008

Smittsamt muneksem – Orf infektion

Artikel

Olof Schwan
Fårskötsel, nr 3
22 jun 2008

När Orfen kommer i lamningen… Stora kostnader och mycket besvär med Orf

Artikel

Emma Rosenmüller
Fårskötsel, nr 3
22 jun 2008

Vad är orf/smittsamt muneksem?

Artikel

Kerstin Deverdier
Fårskötsel, nr 3
27 jun 2005

Diarré hos lamm på bete

Artikel via Svenska Djurhälsovården

Kalle Hammarberg
Svenska Djurhälsovården
21 jun 2005

Dräktighetstoxikos – en allvarlig störning i energiomsättningen

Artikel

Paul Holtenius
Fårskötsel, nr 5
18 jun 2005

Varför är vi så rädda för scrapie och Nor 98?

Artikel

Lisbeth Rudby-Martin
Fårskötsel, nr 1
18 jun 2005

Nor 98, harmlös sjukdom eller reellt hot?

Artikel

Einar de Wit 
Fårskötsel, nr 1