8 jun 2012

Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5 , (7) i svenska fårbesättningar

Via SVAs hemsida

Statens veterinärmedicinska anstalt
8 jun 2012

Salmonella hos får

Artikel på SVAs hemsida

Statens veterinärmedicinska anstalt
11 maj 2012

Q-feber

Läs artikel på SVAs hemsida

Statens veterinärmedicinska anstalt
28 jun 2010

Mul- och klövsjuka

Via SVA

Statens Veterinärmedicinska Anstalt
23 jun 2010

Förebyggande åtgärder viktiga vid mastit

Artikel via Gård & Djurhälsan

Ylva Persson, Katarina Gustafsson 
Gård & Djurhälsan
7 maj 2010

Q-feber – en nygammal sjukdom med många frågetecken

Artikel

Ann Lindberg
Fårskötsel, nr 3 2010
5 apr 2009

Toxoplasmos

Toxoplasmos är en vanlig orsak till aborter hos får och getter världen över. Abortionen kan ske tidigt genom resorbtion av fostren eller mumifierade döda foster. Det kan tom födas fullgångna döda eller svagfödda lamm.

Enstaka kastningar av små foster kan förekomma naturligt men om du får problem med att flera tackor förlorar sina foster eller föder döda/svaga lamm så kontakta din Fårhälsoveterinär och konsultera om det är aktuellt att göra en utredning för att ta reda på orsaken.  

Här följer en översättning av en artikel ur tidningen Sheep Farmer Mars/April 2009:

Toxoplasma gondii är kapabel att infektera alla varmblodiga djur inklusive människor och en av världens mest framgångsrika parasiter.

T. gondii är också en av de största orsakerna till abortioner på får och getter i Storbritannien och de senaste mätningarna visar att den kommer som god tvåa efter Chlamydophilia abortus som ligger i topp.

Sjukdomen visar sig om  tackan är dräktig när hon infekteras första gången och det kan resultera i aborter, dödfödda, svagfödda och tomma tackor.

Smittspridning
Katten spelar en viktig roll i överföringen av parasiten till fåret. Unga katter blir infekterade efter att ha ätit en fågel eller mus som är infekterad av parasiten.
Parasiten genom går därefter en utveckling i magen på katten och sedan sprids äggen med kattens fekalier under ett par veckor. Dessa toxoplasma-ägg kan överleva länge och därför utgör de en stor smittkälla för fåren.

Efter att fåret ovetandes har ätit ägget så invaderar det kroppens celler och förökar sig där och sprider sig i hela kroppen. För att undvika immunsystemet så gömmer sig parasiten i vävnader i hjärnan och musklerna, ofta resten av djurets liv.Människor och andra djur kan infekteras om de äter rått ellerför lite tillagat kött som innehåller T. gondii i vävnaderna.

Sjukdomen
Den största faran ligger i att bli smittad med T. gondii för första gången när man är gravid/dräktig.
Parasiterna fraktas genom cirkulationen till placentan där de kan ta sig vidare till fostret. Hur fostret drabbas beror på i vilket stadium av dräktigheten fåret befinner sig. Om det är i ett tidigt skede så kan hon förlora fostret. Ibland resoberas fostret och tackan verkar bara vara odräktig.
Om hon är i mitten av dräktigheten så kan det senare resultera i ett dödfött eller svagfött lamm som ofta åtföljs av ett mumifierat foster. Är det sent i dräktigheten kan hon föda ett levande, infekterat men till synes friskt lamm.

Upprepade infektioner
Vid senare infektioner är har fårens immunförsvar utvecklats och de tar effektivt hand om den nya smittan. Man har observerat att får som har aborterat foster pga toxoplasmos är immuna men infekterade (ägg som ligger i vävnaderna) resten av livet och deras foster kommer inte påverkas vid efterföljande dräktigheter.

Det är mycket ovanligt med abortioner pga en återinfektion (därför är det bra att behålla tackor som har haft toxoplasmos. reds anm.). Flera studier från Storbritannien, Australien och Nya Zeeland har samstämmigt visat att 98 % av tackorna som blev infekterade i en tidigare dräktighet kommer följande år föda friska oinfekterade lamm vilket tyder på att tackorna har fått god immunitet mot T. gondii.

Förebyggande åtgärder
Eftersom fåren utvecklar en så effektiv immunitet efter att de har exponerats för parasiten så finns det en möjlighet att kontrollera smittan genom vaccination.
På samma sätt som som den naturliga infektionen fungerar så räcker det med en dos vaccin för att skydda tackan och fostren en lång tid. 

Vaccinet Toxovax® (Intervet Shering-Plough Animal Health) ges normalt minst 3 veckor innan betäckningen. Forskare på Moredun har varit involverade i att testa säkerheten och effektiviteten av detta vaccin och de anser att det är ett mycket effektivt sätt att förebygga aborter orsakade av T. gondii.

Sedan ska man också komma ihåg att T. gondii-äggen sprids med kattbajs och man ska därför försöka täcka över foderoch på annat sätt minska risken att tackorna får i sig fekalierna av misstag. Man ska också vara restriktiv med unga katter på gården.

Artikeln är skriven av Elisabeth Innes som forskar vid Moredun utanför Edinburgh och fritt översatt av Emma Rosenmüller.

 

16 feb 2009

Orf – Smittsamt muneksem

Orf är verkligen en överraskningarnas virus. Det dyker upp när man minst anar det och ofta sprider det sig snabbt mellan djuren. Har man tur så får de bara lite sårskorpor på läpparna, har man otur och får det i lamningen kan hela juver förstöras då det även kan sätta sig på spenarna. Orf karakteriseras av blåsor som snabbt bildar sårskorpor runt munnen och nosen på lammen men det kan också spridas till tackans juver och spenar vilket kan få till följd att hon inte vill ge di. Uppenbarligen kan detta ge allvarliga problem som mastit och svältande lamm. Små lamm med mycket sårskorpor på munnen kan få svårt att äta i flera dagar och därmed bli nedsatta i immunförsvaret och mottagliga för andra sjukdomar. Dessa bakslag gör sjukdomen allvarlig för lammnäringen i sin helhet. Vad orsakar Orf? Orf orsakas av ett virus som bara växer i de yttersta hudlagren och översta delen av matsmältningsorganen. Viruset är extremt livskraftigt när det finns i en torr miljö och kan överleva i flera år i lammhus. Det överlever däremot inte en typisk irländsk vinter. Det som smittar år efter år är sårskorporna som har trillat av de sjuka lammen. När de nya mottagliga lammen kommer i kontakt med sårskorporna så kan viruset få fäste i småsår på läpparna och genom munnen. Nära direkt kontakt med nyligen smittade djur och färska sårskorpor från dem gör att sjukdomsutbrottet går snabbare och blir mer intensivt. Men eftersom många utbrott sker bland flockar på bete, där viruset inte har överlevt vintern, så har man föreslagit en alternativ spridning genom kroniskt sjuka tackor som inte har några sårskorpor själva. Immunitet Djur som har läkt ut en orf-infektion har bara ett begränsat skydd mot återinfektion men nya infektioner blir oftast mildare och läker fortare. Blåsor dyker ofta upp på juvren på tackor som hade orf som lamm. Även om stora mängder antikroppar mot viruset produceras så har de liten effekt på sjukdomen. Det kan verka som om de blir immuna bara för att sjukdomsförloppet blir snabbare för var gång det bryter ut på djuret. Behandling Olyckligtvis så finns det ingen behandling där man kan bli av med viruset när det väl har drabbat djuret. Det man kan göra är att förebygga komplikationer så som bakteriella infektioner i sårskorporna vilket hjälper djuret att komma över orfen så fort som möjligt. Tropiska antibiotika-sprayer begränsar bakterieinvasionen på huden medan antibiotikainjektioner kan behövas där djupare infektioner har fått fäste. Lamm som har fått svårt att äta pga såren på munnen måste tillskottutfodras tills de har läkt ut det värsta och kan äta igen. Att kontollera orf: vaccination Levande vaccin framställt från infektiöst material är den vanligaste metoden för att kontrollera sjukdomen. För närvarande finns det bara ett tillgängligt vaccin; Scabivax, som produceras av Schering Plough. Vaccinet ”skrapas fast” på skinnet och orsakar en mild orf-infektion. Eftersom inte ens de som har haft sjukdomen naturligt får ett fullgott skydd så ska man inte bli förvånad om det kommer utbrott även efter en vaccination. Dessa utbrott är dock mildare och läker fortare, Det kan vara värt att komma ihåg att sårskorpor som de vaccinerade djuren tappar också innehåller levande virus och kan därför smitta andra djur. Orf-vaccin ska aldrig användas på besättningar som inte har det konstaterat som ett stort problem. Vaccinerade djur skall hållas på ett utrymme där de kan tappa sårskorporna utan att dessa sedan ligger som en reservoir för smitta (t ex utomhus) och de skall framför allt inte släppas in i lamningsutrymmet förrän de har tappat alla skorporna. Vaccination kan vara bra i särskilda fall som t ex om du tar in nya djur i en redan smittad flock. Att kontrollera orf: desinfektion Att ägna speciell uppmärksamhet åt att desinfektera smittande byggnader är en viktig del för att försöka kontrollera orf. Både hus som har haft sjuka djur året innan och hus som används för vaccinerade grupper ska betraktas som smittade. Desinfektion skall utföras på sedvanligt vis; se till att ytorna är noggrant rengjorda innan du tar på desinfektionsmedlet. Ströbädden skall tas ut och bort och särskild uppmärksamhet skall ägnas år lamningsboxarna och fodertrågen/borden. Viruset är känsligt för de flesta medel om de appliceras rikligt. Viruset är också känsligt för hetta och därför kan ångrengöring vara mycket effektivt för att sterilisera bort orf. Detta var en fri översättning som Emma Rosenmüller har gjort av Justin McCarthys artikel som du kan läsa i sin helhet här: Irish Farmers Journal Emma Rosenmüller har skrivit en krönika om hur det är att drabbas av Orf mitt i pågående lamning, som du kan läsa här. Det är från det utbrottet som bilderna ovan kommer.      

25 jan 2009

Listerios

Sjukdomen listerios är något många fårbönder har hört talas om och kanske varit med om. Sjukdomen fortsätter dock att vålla problem för oss genom höga behandlingskostnader och produktionsbortfall. Det förebyggande arbetet är A och O för en sjukdom som listerios. Såväl avel som foderberedning kan påverka utbrott av sjukdomen. Bakterien Listeria monocytogenes kan angripa får och ge upphov till listerios. Sjukdomen kan anta olika skepnader beroende av vilken del av djuret som angrips hårdast. Listeria monocytogenes finns naturligt i marken och i träcken hos friska och symptomfria djur samt i förorenat vatten och på växtdelar. Ofta finns samband mellan utfodring av ensilage och sjukdomsutbrott. Symptom Listerios kan påverka djuren på olika sätt, men allvarligast är när balansorganen angrips. Listeria monocytogenes tar sig då oftast in i djuret via ytliga nerver i munnen och kommer på så vis åt nervsystemet. Bakterien skadar balansorganen och får djuren att gå i cirklar, böja huvudet åt sidan, få spasmer eller göra andra okontrollerade rörelser. Om behandling sätts in ett tidigt i skede kan djuret räddas. Höga doser antibiotika och lång behandlingstid krävs för att effekt ska kunna nås. Andra kliniska symptom på listerios hos får är hjärnhinneinflammation, abort, mastit, gastroenterit och ögoninfektion. Dessa kan vara nog så allvarliga och kostsamma för lantbrukaren. Listerios är en zoonos och därmed anmälningspliktig. En zoonos innebär att smittämnet kan passera från djur till människa. Smittan sprids oftast vidare till människor via mjölk och mjölkprodukter. Hos friska människor med starkt immunförsvar brukar inte sjukdomen vålla några direkta problem. Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar kan dock drabbas hårdare. Undvik listerios Se till att göra ett så bra ensilage som möjligt! Ensilagets pH-värde är starkt korrelerat till dess innehåll av Listeria monocytogenes. Ju lägre pH, desto lägre innehåll av bakterien. Därför är det viktigt att ge ensileringsprocessen så bra förutsättningar som möjligt.

Några råd för ensilageprocessen

Skörd
  • Undvik jordinblandning genom att inte ha för låg stubbhöjd.
  • Slå grönmassan med kross
  • Förtorka gräset till 35-45 % ts
  • Hacka, om möjligt, gräset
Ensilering
  • Tillsätt ensileringsmedel, helst både mjölksyrabakterier och direkt pH-sänkande preparat
  • Packa grönmassan så hårt som möjligt
  • Förvara ensilaget så gastätt som möjligt
Utfodring
  • Bedöm ensilagets hygieniska kvalitet innan utfodring
  • Utfodra balensilage inom fem dagar efter öppnandet
  • Håll en hög uttagshastighet om plansilo, slang eller limpa används. Helst någon meter i veckan
  • Släng allt ensilage som luktar illa, är mögligt eller som det gått värme i.

Dessutom är det viktigt att hålla rena foderbord och att inte slänga in överblivet ensilage i ströbädden. Försök att minimera mängden ensilage fåren drar med sig ut i ströbädden. Olika foderbordsgrindar är i det avseendet olika effektiva. Hackat foder är suveränt för att minimera foderspill.

Text: Carl Helander

28 jun 2008

Resistensbestämning av fästingar och dess relevans för fästingburna infektioner hos får

Sammanfattning via Stiftelsen Lantbruksforskning, se mer under rubriken Sammanfattning av slutrapport

Jan Chirico, Olof Schwan, Anna Aspán
Stiftelsen Lantbruksforskning