Nya Zeeland: När tro inte räcker

Lamningen närmar sig på gården i Waikato som föder upp lamm och nöt, som också är mitt i ett genartionsskifte. Andrea Fox besökte Richard och Elizabeth Whitford, två passionerade fårbönder som är djupt oroade över branschens framtid.

Familjen, som just firat ankomsten av ett barnbarn på samma dag som en rad avtal gällande generationsskifte till sonen Tom trätt i kraft, är en väl sammansvetsad arbetsenhet på ett välskött lantbruk. Förra året hade får-sidan av verksamheten sitt mest produktiva år någonsin. Men aldrig tidigare har man varit oroligare över fåruppfödningens framtid i Nya Zeeland.
– Med den här takten kommer vi att vakna upp en dag och upptäcka att allt är borta. Vi är vid en punkt där vi verkligen är stolta över var vi gör, men det fungerar inte om vi inte får betalt, säger Richard.

Whitfords oro går djupare än situationens påverkan på deras egen inkomst. De är frustrerade över att gräs-uppfött och tillsatsfritt kött som Nya Zeeländskt lamm inte marknadsförs för dessa fördelar på ett effektivt sätt.
– Förra året var vårt bästa år någonsin i termer av antalet slaktmogna lamm vid avvänjning. Men betalningen blev sämre och sämre, och vi började undra vad vi håller på med, säger Richard.
– När jag var Tom ålder åt folk lamm en gång i veckan, nu äter de lamm en gång i månaden. Om du inte kan övertyga nyzeeländare att äta lamm, hur ska du kunna övertyga människor utomlands? Du går in på en stormarknad och det finns så mycket kyckling, så mycket fläsk. Dessa har drivit bort lammköttet som vardagsmat, precis som syntetmaterial har gjort med ullen.

Whitfords menar att fåruppfödarna och slakteriernas personal arbetar hårdare än någonsin och att det står klart att problemen inte finns på gårdarna. De är kritiska till lammköttets marknadsföring, och hänvisar till brist på ledarskap på både politisk och branschnivå.

Hela artikeln
NZ Farmer: When faith is no longer enough ››
Översatt med Google ››