Rovdjur och tamdjur – går det ihop?

Erica Lindberg och Gudrun Haglund-Eriksson rapporterar från rovdjurseminariet i Järvsö den 4 februari 2013.

Seminariet blev fullsatt och man ordnade då i all hast också en webb-TV-utsändning för dem som blev utan plats. Foto: Rovdjurscentret

Tillsammans med Lotta Zetterlund från LRF deltog vi i rovdjursseminariet som SF arrangerade tillsammans med De 5 Stora, LRF och Länsstyrelsen i Gävleborg i början av februari. Överlag var det ett nyanserat möte där vi bland mycket annat fick ta del av aktuell och intressant information om stressforskning på djur.

Syfte och mål med seminariet var att belysa hur rovdjuren kan påverka tamdjurshållningen samt vilka förutsättningar rovdjursförvaltningen arbetar utifrån. Fokus låg på de indirekta/sekundära skador som kan uppkomma av rovdjurens närvaro.

Målen var att:

• Öka kunskapen om tamdjursägarnas respektive förvaltningens förutsättningar.
• Hitta konkreta förslag på förbättringar i respektive organisation.
• Finna frågeställningar som kan behandlas vidare.

Gudrun och Lotta höll ett inledande föredrag om hur det är att vara tamdjursägare i rovdjursområden. Problemen med att sköta ett modernt jordbruk med fem eltrådar överallt beskrevs bra av Gudrun.

Lotta föreslog någon form av åtgärd som gör att man kan få hjälp med att röja under trådarna. Dessutom påtalades behovet av mera kunskap både kring sekundära skador och vad gäller stress/effekter för överlevande individer vid ett rovdjursangrepp. Vi vet för lite om vilka effekter det kan få, och det är extremt svårt att få ersättning för sekundära skador, då man sällan kan säkra att de verkligen orsakats av rovdjur.

Blir inte tagna på allvar
Minskad lönsamhet är ett konkret problem men tråkigt är också att många av deras medlemmar upplever att de inte blir tagna på allvar och trodda när de beskriver sin upplevda situation.

Gudrun menar att lammproduktionen, som är en miljövänlig köttproduktion och skapar arbetstillfällen på landbygden, har stor potential att öka men att rovdjurens utbredning försvårar den expansionen.

De av åhörarna som representerade djurhållare framhöll i första hand följande saker:

• Vi måste ha full ersättning för både uppsättning OCH efterföljande underhåll för stängslen.
• Att det inte finns pengar till stängsel överallt där det behövs måste beaktas.  

Oro kring paragraf 28
Paragraf 28 diskuterades och en stor oro finns kring denna. Det varierar tydligen mellan länen hur hård man är från Länsstyrelse och polismyndighet. Gävleborgs polis på plats meddelade att vapen eller licens numera aldrig beslagtas i samband med händelsen, utan man inväntar svaret från SVA och kollar att skyttens beskrivning stämmer med kollen av det skjutna djuret, stämmer detta så händer inget mera. Flera vittnade om att detta inte sköts lika i alla delar av landet.

Önskemål framfördes också om att vi skulle behöva en utökning av paragraf 28 att få tillämpa den i större utsträckning/vidare områden i samband med risk för vargangrepp eller under en period efter ett angrepp utan att behöva ansöka om skyddsjakt. Några löften om förändring gavs inte, men att man åtminstone lyssnar på tamdjurägarnas åsikter, är vår uppfattning.

Föreläsningarna
De 5 Stora har satt samman en sammanfattning av dagens föreläsningar och ämnen som ni kan ladda ner (pdf-format) och läsa i sin helhet:
Klicka på länken för att hämta: ”Rovdjur och tamdjur – går det ihop?” ››

• Inga Ängsteg (Viltskadecenter) redogjorde för statistiken kring direkta skador och vilka förebyggande åtgärder som finns. Kort presenterades även de rekommendationer som finns kring hantering av indirekta skador.
• Yasmine Bengtsson berättade om stress och vilka effekter det kan få på tamdjuren.
• Mattias Johansson (Miljödepartementet) redogjorde för regeringens ambitioner och tankar kring rovdjurspolitiken.
• Sara Hommen (Naturvårdsverket) talade om Naturvårdsverkets uppdrag och roll för att genomföra den gällande miljöpolitiken.
• Sara Sundin (Länsstyrelsen Gävleborg) presenterar hur länsstyrelsen arbetar med viltskador och skyddsjaktsärenden.
• Jens Jung (SLU) berättade om sin forskning på sekundära skador utomlands och sina tankar kring hur man kan utforma studier i Sverige.

Föreläsarnas powerpoint-presentationer finns att titta på via De 5 Storas hemsida:
Till presentationerna ››

Förslag och kommentarer
Under dagen framfördes följande synpunkter och förslag:

• Att staten ska utföra skyddsjakten och att det skulle kunna finnas statligt anställda som sköter stängsel.
• Att bidrag för uppsättning av stängsel bör öka ytterligare och även att man ska kunna få ersättning för underhåll av stängsel.
• Att effekten av den sänkta styrkan i aggregaten ska ses över.
• Att § 28 (rätten att döda ett rovdjur som angriper tamdjur) bör utvidgas ytterligare och att rubriceringen ”misstanke om grovt jaktbrott” bör ändras för den som använder sig av paragrafen inte ska uppleva att den utfört ett brott.
• Förhoppningar om att länsstyrelsernas akutgrupper ska prioriteras när ekonomiska medel fördelas.
• Att det utförs en konsekvensbeskrivning av fri skyddsjakt på rovdjur som rör sig nära tamdjur och människor efterfrågas.
• Att en populärvetenskaplig svensk sammanfattning av Yasmine Bengtsons arbete görs.
• Att det avsätts medel för att kunna följa upp vad som händer med tamdjur som blivit skrämda av rovdjur. Även att det utförs forskning med fokus på hur ägaren påverkas när tamdjuren angrips.
• Flera i samlingen framhöll att stor del av problematiken var att de kände sig misstrodda.

Fortsättningen
Rovdjurscentret kommer att ansvara för att föra fram synpunkterna till respektive ansvarig organisation.

Problematiken kartläggs och formuleras av studenter vid SLU under våren 2013. Beroende på resultat och finansiering görs sedan fältstudier.

Rovdjurscentret har som ambition att anordna en eller flera workshops där bland annat följande frågeställningar för konkreta förslag kan diskuteras mer djupgående:

• Hur kan tamdjursägarnas kunskap användas mer aktivt i förvaltningen?
• Hur kan tamdjurshållningen anpassas för att minska de sekundära skadorna?
• Hur kan länsstyrelsens arbete förändras för att minska de sekundära skadorna? Till exempel hur akutgrupperna bör fungera.

Text: Erica Lindberg och Gudrun Haglund-Eriksson