Schmallenberg – en rysare för de svenska fårbönderna

Idag bjuder vi på en artikel av Einar de Wit ur nästa nummer av Fårskötsel – mycket färsk information med andra ord.

Hur omfattande skadorna kommer att bli av Schmallenbergviruset är vid Fårskötsels pressläggning inte känt. Men det är helt klart att det kommer att bli kännbart för många fårägare.

Många fårägare i Sverige har fått en tuff start på det nya året. Många tackor föder missbildade lamm och hos vissa fårägare är upp till 50% av tackorna tomma. En katastrof för många.

Kaj Sjunnesson utanför Strängnäs hade vid Fårskötsels pressläggning fått ungefär 270 lamm. Av dessa var 20 st missbildade. Flera av dem levde ännu då de efter stor möda tagits fram och blev tvungna att avlivas.
–Detta förtar hela glädjen med lamningen, säger Kaj.

Ann och Kaj Sjunnesson har liksom många andra fårägare denna vinter fått många missbildade lamm. Förutom den ekonomiska förlusten är det också en stor mental påfrestning att hjälpa fram missbildade lamm då tackan ofta inte klarar det själv. Det förtar mycket av glädjen i något som brukar vara en av årets höjdpunkter. Foto: Sandra Källström

Scanning

Det är fortfarande omöjligt att överblicka hur stora problemen kommer att bli, men de som har störst insikt är Carl Williams och Martin Sjunnesson, de två som scannar får i lite större skala i landet. Båda är överens om att andelen tomma tackor, sett över hela populationen, inte är markant större i år än ett vanligt år, men enskilda besättningar kan vara hårt drabbade. Det är dock inte säkert att orsaken till det är Schmallenberg. Däremot har de sett betydligt fler foster som de misstänker att det är något fel på. –Vanliga år kanske jag ser 2 -3 sådana lamm per månad, säger Carl. Nu såg jag kanske 2 – 3 sådana lamm per besättning.

Carl Williams har sammanfattat scaningen november 2012, alltså de tackor som lammar i januari 2013 och där problemen med dödfödda lamm har uppmärksammats. Carl delar upp Sverige i olika regioner men sammanfattar hela landet i stapeln längst till höger. Vi kan se att fruktsamheten är något lägre 2012 än tidigare år, men det är innan vi vet hur stor andel av lammen som blir dödfödda eller missbildade.

Öppna större version av diagrammet (pdf) ››

Åtta frågor om Schmallenbergvirus

Det finns ett stort behov av information om Schmallenbergviruset. Vi ställde åtta frågor till Fårhälsovårdens veterinär Lena Stengärde.

1. Hur märker man att ett får är smittat av Schmallenbergvirus?
Hos djur som inte är dräktiga orsakar Schmallenbergvirus lindriga symptom. Dessa kan vara lätta att missa. När djuret genomgått infektion bildas antikroppar som går att hitta efter analys av blod. Antikropparna säger inte när djuret smittades utan endast att djruet genomgått infektionen. Om tackan har varit i tidig dräktighet i samband med infektionen kan missbildade lamm födas som gör att Schmallenberg kan misstänks. Hos dessa foster kan viruset ibland hittas och detta bekräftar diagnosen.

2. Vilka problem kan Schmallenberg ge upphov till?
Hos får kan nedsatt aptit, nedsatt allmäntillstånd, nedsatt mjölkproduktion, feber och diarré ses. Sjukdomen varar i tre till sex dagar varefter djuret tillfrisknar. Om tackan är i tidig dräktighet kan infektionen leda till att tackan kastar, föder missbildade eller dödfödda lamm. Missbildningar som ses är framför allt krökta leder och ryggar, vriden nacke och vattenskalle. Lamningen kan bli svår.

3. När en tacka blivit smittad och kastat eller fött missbildade lamm, är hon då immun? Kan hon då betäckas utan problem nästa år?
Ja, en tacka som blivit smittad av Schmallenbergvirus utvecklar antikroppar och blir immun mot sjukdomen oavsett om hon är dräktig eller ej. Immuniteten är sannolikt livslång. Det går troligtvis att betäcka tackan utan problem nästa år med avseende på Schmallenberg.

4. Är nästa hösts ungtackor immuna?
Om ungtackorna träffar på smittan och genomgår infektionen under den period då svidkontten är aktiva är de immuna, annars inte.

5. Har betäckningstidpunkten nästa höst betydelse för om tackorna ska få problem med Schmallenberg?
Ja, om tackorna betäcks efter svidknottssäsongen genomgår de sin dräktighet under den tid på året när de inte kan bli smittade av Schmallenbergvirus. Då kommer de inte att föda missbildade lamm.

6. Kan får vaccineras mot Schmallenberg?
Ja, inom en snar framtid kommer får att kunna vaccineras mot Schmallenberg. Vaccin håller på att framställas av olika läkemedelsbolag.

7. Vad ska jag göra och vem ska jag kontakta om jag misstänker problem med Schmallenberg?
Kontakta din veterinär eller fårhälsovårdens veterinärer om du misstänker Schmallenberg. Var noga med att dokumentera vilka tackor som är tomma och vilka som föder missbildade lamm.

8. Kommer problemet med Schmallenberg, i takt med förvärvad immunitet, att försvinna om några år?
Ja, problemet kommer troligen att bli mindre eftersom många djur redan gått igenom infektionen och är immuna. Det är endast vid infektion under tidig dräktighet som missbildade foster förekommer. Yngre djur som inte har träffat på smittan kan även i framtiden få missbildade foster.

Fyll i djurägarenkäten!

Svenska Djurhälsovården samlar kontinuerligt fakta om Schmallenbergviruset.. Hör gärna av dig med dina erfarenheter. På hemsidan www.svdhv.se  finns en ägarenkät med frågor om årets lamningssäsong. Svdhv uppmanar så många som möjligt att fylla i enkäten. Hög svarsfrekvens bidrar till ökad kunskap om Schmallenberg. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med information.

Preliminära resultat från enkäten

I början av januari 2013 hade 140 fårbesättningar svarat på enkäten om scanningsresultat. Alla besättningar utom en ligger i södra Sverige och varierar i storlek mellan 3-900 tackor. Hälften av dessa besättningar hade scannat med varierande resultat. Av det totala antalet scannade tackor (4436 st) har 28 % av tackorna varit tomma eller burit på döda lamm. I enskilda besättningar har resultatet varierat från samtliga dräktiga till upp till att 90 % av de scannade tackorna har varit tomma.

Håll dig uppdaterad om Schmallenbergviruset här på på SFs hemsida, på www.sva.se och www.svdhv.org.

Text: Einar de Wit

FAKTARUTOR *************************************

Uppmaning!

Lamm som är missbildade eller döda innan födsel ställer ofta till problem vid lamningen. Lammets mjuka kropp bjuder inte det motstånd som behövs för att tackans värkar ska driva ut lammet och man får ofta hjälpa till att förlösa tackan. Med misstanken att detta problem kan öka i årets lamning så är det på sin plats att uppmana fårägarna att vara extra observanta på när en lamning drar ut på tiden och öka beredskapen på att assistera vid lamningarna.

Fakta om Schmallenbergvirus

• Viruset upptäcktes i Schmallenberg, Tyskland, i slutet av 2011 hos idisslande djur. Sedan dess har det spridit sig till stora delar av Europa.
• I Sverige genomfördes under 2012 tankmjölkstest som visade att stora delar av landet är drabbat av viruset.
• Viruset sprids med svidknott och orsakar missbildningar och dödsfall hos foster på dräktiga djur. På vuxna djur är symtomen feber, nedsatt mjölkproduktion, nedsatt matlust och ibland diarré. Vuxna djur har däremot inte dött av sjukdomen.
• Det finns ingen fara för människor att äta kött eller dricka mjölk från smittade djur.

 

Agria utökar sin Får- och Getförsäkring med Schmallenberg

Försäkringsbolaget Agria utökar vilkoren i sina får- och getförsäkringar. Från och med den 1 januari 2013 ersätter försäkringen missbildade lamm respektive killingar som fötts efter fullgången dräktighet. Förbättringen gäller oavsett vilken huvudförfallodag kunderna har på sin försäkring.

Tillägget har ingen självrisk, däremot måste kunden förlora minst 20 procent av sina lamm/killingar inom fyra månader och förlusten måste överstiga 1 500 kronor. Ersättningen baseras på försäkringsbeloppet som är angivet på kundens försäkringsbrev.